Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - departement ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mjölk; bildat som isl. signa (se segna)
till síga, sjunka; i avljudsförh. till deg.
Man hade snarast väntat ett nsv. *degna;
jfr det nyss nämnda segna.
dike = fsv.: dike, damm, fördämning
= isl. díki, sump, vattengrav o. d., da. dige
ds. som i fsv., av germ. *dīkia-, avledn.
till mlty. dîk m., fördämning,
vattendamm, mhty. tîch (ty. teich,
vattendamm, o. deich, fördämning), ags. díc
m. o. f., vall, dike (eng. dike,
fördämning, dike, vattendamm, o. ditch, dike;
det förra kan vara nordiskt); i fråga om
betyd.: vattendamm ~ fördämning, vall
jfr samma växling hos damm 1; f. ö.
av oklart urspr.: möjl. besl. med sanskr.
dēhi f., vall, fördämning, vattendamm
(*dheiyh-, väl till roten i deg), i vilket
fall germ. dīk- utgår från ett ie. *dheighn-
el. från en växelform på ie. -g; av andra
fört samman med lat. fīgo, fäster,
sticker, litau. dë́gti, sticka, till ie. roten dhig.
1. dikt, tätt bredvid, nära, 1612,
som sjöt. 1685, från lty., ty. dicht, adv.
till adj. dicht = tät; alltså: tätt bredvid.
2. dikt, sbst. = fsv., jämte isl. dikt,
da. digt från mlty. dicht(e), jfr ty.
gedicht, vbalsbst. till följ.
dikta, fsv. dikta, förestava, dikta,
uttänka, inrätta, jämte isl. dikta o. da.
digte från mlty. dichten = fhty. dihtôn,
tihtôn (ty. dichten), ags. dihtan, även:
befalla, ordna (eng. dight, bereda,
smycka),från lat. dictāre, författa, uttänka
(= sv. diktera), till dicere, säga (urspr.:
visa o. urbesl. med vb. te, förete).
diktan = fsv., isl., vbalsbst. till dikta;
åtm. i förb. diktan n. traktan
ombildat av ty. dichten n., till vb. dichten.
dilemma, av grek. dílēmma,
dubbelsats av di-, två (se tve-), o. lēmma,
försats, antagande, till lambánein, taga.
dilettant, o. 1800, från fra., av ital.
dilettante, egentl.: som roar sig, part.
pres. av dilettare, förnöja (sig), av lat.
dēlectāre ds.
diligens, 1779 (om utl. förh.), av fra.
diligence i betyd. hastighet, elliptiskt
för voiture de d., dvs. hastighetsfordon,
av lat. diligentia, flit, driftighet m. m.
— I Sverige upprättades den första
diligensförbindelsen 1830; belägg år 1835.
dill, fsv. dil = da. dild, motsv. fsax.
dilli, (ty. dill), ags. dile (eng. dill) osv.;
i avljudsförh. till ags. dyle, ty. dial.
tülle; jfr även no. dylla, Sonchus
arvensis; av ovisst ursprung.
dimma, fsv. dimba = no. demba, jfr
sv. dial. dimba st. vb, ånga, ryka, i
avljudsförh. till damm; av ie. roten
dhembh, växlande med dhem i isl.
dimmr, mörk, ags. dimm, o. med dhemb
i mhty. dimpfen, ånga (jfr damm ~ ty.
dampf); se även dum.
dimpa, Arvidi 1651, i avljudsförh. till
osv. o. da. dial. dampa o. sv. dial., no.
dumpa, da. dumpe ds., jfr isl. dumpa
o. lty. dumpen, slå, stöta; ljudhärmande.
din, fsv. þin (d-) = isl. þinn, da.
din, got. þeins, fsax. thîn, fhty. dîn (ty.
dein), ags. þín (eng. thy, thine), av germ.
*þīna-; sannol. bildat av genit. el. lokat.
(ie. *tei) till 2 pers. pron., alltså ie.
*tei-no-; specifikt germ. bildning; annars
vanl. ett ie. *teu̯os, *tuos (lat. tuus, grek.
teós, sós osv.). Jfr dig under du. —
Om de mycket skiftande meningarna
betr. uppkomsten av det i samtliga nord.
språk förekommande bruket av din,
ditt i uttryck ss. din odåga osv., jfr
fsv. thiin fula vætær, se utförligt SAOB
under din, sp. 1445 f., o. senare O.
Gjerdman Spr. o. st. 15: 235 f.
dinera, 1792 (om Gustav III i
Tuilerierna), av fra. diner, av ffra. disner,
egentl. om dagens första måltid, av vlat.
*disjunare, upphöra att fasta, av
*disjejunare (varav dejeunera), av dis-, itu,
o. en avledn. av jējūnus, fastande; jfr
eng. breakfast, frukost (egentl.: som
bryter fastan).
dingla, Columbus 1678 = nisl. dingla,
da. dingle, avljudform till dangla.
Förbindelsen dingla och dangla är av
samma typ som knirra och knarka
Bellman, fsv. pitra och paträ, snitra
och snatra, pladdra, snattra, sv. vingla
och vångla (sv. dial. vångla, no.
vangla). — Till dessa verb hör närmast
reduplikationsbildningen dinglidang
med motsv. i da. o. eng. (jfr sv.
tingeltangel, om grannlåt; se tingeltangel).
diplom, 1750-t. = ty. = fra. diplôme,
av grek. díplōma, urkund o. d., egentl.
dubbelvikt (brev osv.), till diploũn, vika,
lägga dubbelt, till diplóos, dubbel, motsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
