- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
93

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - departement ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lat. duplus, vartill sv. lånordet dubbel;
urbesl. med tvivel. — Härav:
diplomat, ännu ej hos Weste 1807 (som i
stället har diplomatist) o. Lindfors 1815
= ty., av fra. diplomate, o. 1800 bildat av
diplomatie (liksom vid ungefär samma
tid bureaucrate av bureaucratie o.
démocrate av démocratie).

direktör, senare hälften av 1600-t,
av fra. directeur, av senlat. director, till
lat. dirigere, bestämma riktningen (=
sv. dirigera); vartill part. pf. directus
= sv. direkt; se regera, rektor.

1. dis, lätt dimma, mycket ungt ord,
O. Hansson 1884: regndis; jfr sv. dial.
(n. Uppland) =; i riksspr. lånat från
da. dis, som väl bildats till adj. diset,
disig; se disig.

2. dis, mytol., Disa, kvinnon., se
Distingen.

discipel, t. ex. 1617 (plur. -er), av
lat. discipulus; på grund av
bildningssättet, enl. Stowasser o. Walde, ej,
såsom ofta antages, till discere, lära sig;
snarare till ett *dis-cipere, egentl.: taga
isär (till capere, taga), jfr præcipere,
lära, undervisa (vartill præceptor, lärare).

disig, ett 1800-talsord (dock hos
Möller 1790) = da.; väl från lty. disig =
holl. dijzig; den vanligen framställda
härledningen (germ. *þins- i fhty. dinster,
mörk › fsax. *þîs-) är ganska osäker.

disk, fsv. disker, tallrik, fat, bord =
isl. diskr, da., fsax. disk, fhty. tisc (ty.
tisch, bord), ags. disc (eng. dish);
gammalt lånord från lat. discus, skiva, runt
fat, bord (varav även bl. a. fra. disque
› eng. desk, pulpet), från grek. dískos,
kastskiva. Med avs. på
betyd.-utvecklingen till ’bord’ se under bord. —
Härav vb. diska, vartill också disk
som vbalsbst. i betyd. ’rengöring av
matkärl.’

diskant, fsv. discant = mlty. discant,
ty. diskant osv., av mlty. discantus, av
lat. dis-, i sär, o. cantus, sång, till canere,
sjunga (jfr kantor, urbesl. med hane);
jfr närmare SAOB.

diskont, 1771 = ty. osv., till ital.
vb. discontare (= sv. diskontera),
motsv. lat. discomputāre, avräkna (se
konto o. jfr disputera).

diskret, i betyd. ’grannlaga, försynt’
1654, om sak: ’dämpad’ 1880-t. = ty.
osv., av lat. discrētus, part. pf. pass. av
discernere, åtskilja; alltså närmast:
försedd med urskillningsförmåga. Jfr t. ex.
dekret, kris.

diskurs, 1550-t. i betyd. ’samtal’ =
ty. osv., av lat. discursus, egentl.:
kringlöpande, sedan: samtal, till discurrere,
löpa hit o. dit, sedan: samtala, av dis-,
i sär, o. currere, löpa (jfr konkurs o.
kurs).

diskutera = ty. diskutieren osv., av
lat. discutere, skaka åtskils, sedan:
undersöka, pröva, till dis-, i sär, o.
quatere, skaka (ej, såsom ofta antagits, besl.
med kassera).

dispens, av fra. dispense, till fra.
dispenser, befria från (de), utdela, av
lat. dispensāre, indela, fördela, utbetala
m. m. (jfr pensum).

disponent, i modern betyd. 1792 =
ty. osv., av lat. dispōnens (genit. -entis),
part. pres. till dispōnere, anordna,
bestämma (= sv. disponera); se ponera.

disputera = ty. disputieren osv., av
lat. disputāre, utveckla m. m., av dis-,
i sär, o. putāre, räkna, överväga (jfr
diskont). — En motsvarighet till det
vardagliga disputats, disputation,
förekommer redan på 1500-t. (P. Svarts Kr.)
= ä. da. disputatz.

diss, mus., J. A. Bellman 1706, från
ty dis; se f. ö. SAOB.

distans, av fra. distance, avstånd, av
lat. distantia ds., till distans, part. pres.
till distāre, vara avlägsen el. skild från,
till dis-, i sär, o. stāre, stå (se stå).

Distingen, fsv. dīsaþing n., sedan f.,
ting o. marknad i Uppsala i februari,
samtidiga med en offerfest, *dīsablōt
(= isl.); av dīsa, genit. plur. till fsv.
dīs, i ortnamn t. ex. Dīsavī, nu
Disevid Östgtl., Dise (offer)källa Skåne,
dvs. disernas helgedom resp. källa, o. i
kvinnnonamn såsom Frö-, Hialm-,
Hæþindīs, Oþindīsa m. fl. = isl. dís, namn på
kvinnliga fruktbarhets-, skydds- o.
dödsgudomligheter. Av mycket omstridd
härledning. Säkerl. sammanhängande
med fsax. idis, plur. idisi, kvinna, fru,
fhty. itis, idis, ags. ides, i fhty. om vissa
mytiska kvinnoväsen, valkyrjor, jfr ortn.
Idisiawiso Tacitus (till ty. wiese, äng).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free