- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
95

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - distribuera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter grek. tsōdiakós kýklos, till tsō̃on,
djur (se zoologi).

Djurkälla, vid Tåkern Ögtl., se Jut-.

Djuvanäs, ortn., se fiskgjuse.

djäkne, gymnasist, fsv. diækne jämte
diækn, diakon, studerande (såsom
stundom tjänstgörande som diakon), motsv.
da. degn, klockare, isl. djákni, mlty.,
mhty. diâken, ags. diacon (eng. deacon),
av grek. diákonos, egentl.: tjänare. —
Ä. nsv. deken Var. rer. 1538, ä. da. degn,
dekan, eng. dean, fra. doyen däremot
av lat. decānus, egentl.: föreståndare för
tio (munkar): decem (se tio), varav även
sv. dekan.

djärv, fsv. diærver = isl. djarfr, da.
djerv, av germ. *derƀa-; i avljudsförh.
till germ. *darƀia- i fsax. derƀi, kraftig,
mlty. derve, rättfram, grovkornig o. d.
(ty. derb). Av omstritt ursprung. Enl.
Torp Spr.-hist. Stud. s. 176 f. besl. med
grek. tróphis, fet, stor, tréphō, föder, till
ie. roten dherebh (se drav, dravel);
grundbetyd. är i så fall ’kraftig’ el. dyl.
Av Pogatscher m. fl. ställt till ie. dherb,
arbeta, i ags. gedeorf, möda, litau. dèrbti,
arbeta; osannolikt. H. Petersson Zfvergl.
Sprachf. 47: 283 förbinder ordet mera
tilltalande med armen, derbuk, skrovlig,
styv. — Det gamla adj.-abstr. fsv. dirve
= fda. dyrve, av germ. *derƀīn-, ersattes
redan i fsv. av diærvhet.

djävul, fsv. diævul = isl. djǫfull, got.
diábaulus, fsax. diaƀol, diuƀal, fhty.
tiufal (ty. teufel), ags. déofol (eng. devil);
från lat.-grek. diabolus, egentl.:
förtalaren, till grek. diabállein, förtala. Det
svenska ordet kan åtminstone delvis
vara direkt lånat från lat.-grek. —
Djävla, nu blott i svordomar, är den
gamla genit. plur.: ett djävla väsen
betyder alltså ’väsen av djävlar’; ännu
vid mitten av 1700-t. utan vulgär biton,
t. ex. Kolmodin: diefla klokhet, pietisten
Murbeck: djefla arghet. — Ge någon
el. något dj. innehåller den gamla
prepositionslösa dativen; alltså överlemna
någon el. något åt dj., dvs. låta honom
sköta om det hela, varur betyd. ’ej bry
sig om’. — el. dra för dj.,
förkortat: för dj., betyder egentl. ’inför
(hans ansikte), till’; gå för dj. i våld
beror på sammanblandning av två
uttryck; jfr NT 1526: giffuas diäffuulen
j wåldh
.

dobbla, fsv. dob(b)la, dub(b)la jämte
isl. dufla o. da. duble från mlty.
dob(b)elen = mhty. top(p)elen; av omstritt
ursprung; bl. a. tolkat som hörande till
dubbel, alltså: spela med dubbel
insats, jfr fra. doublet, alla i tärningsspel;
däremot ej, såsom också antagits, av
germ. upprinnelse. — Härtill vbalst.
dobbel = fsv., motsv. isl. dubl, dufl,
mlty. dob(b)el, tärningsspel.

dobbsko, 1710, dub- 1548, ombildning
av doppsko, kanske i anslutning till
dubb, bult.

docent, se doktor.

dock, ä. nsv. även doch, dogh m. m.,
fsv. doch, dogh, thok m. m., motsv. da.
dog, från mlty. doch = ty. (osv.) =
det inhemska fsv. þō, fgutn. þau, isl.
þó, got. þauh, ags. þéah (eng. though)
osv.; av germ. *þauh, av þau (till en
gammal pronominalstam på ie. t-; se
den) + h (= lat. -que; se denne).
Etymologiskt identiskt är väl likbetyd.
fsv. adv. þā, starktonig form av þa(h),
av þauh (Noreen Gesch. d. nord. spr.
s. 78), kvarlevande i det obetonade adv.
(i nej då osv.), som dock även har
andra källor: dels ä. dogh (jfr å ~ ock)
o. väl dels även det nämnda þō. — Y.
fsv. thok är en blandform av det lånade
dock o. det inhemska þō.

1. docka, leksak, tråddocka m. m.,
fsv. dokka, -u-, leksaksdocka, även =
flicka (kära dokka) = isl. dokka, da.
dukke, mlty. docke (ty. =) osv.; väl
urspr. en barnspr. tillhörande kort-
el. smeknamnsform; jfr germ. stammen
dot(t) i samma betyd.: sv. dial. dotta,
liten flicka, da. dial. dot, trådbunt, osv.,
ävensom under puppa. En likartad
bildning är slav. čača, leksak. I de
nordiska spr. möjl. lån från lty.

2. docka, skepps-, Rosenfeldt 1698,
jämte da. dokke från lty. docke, jfr holl.
dok, eng. dock; av oviss härledning.

dodra, doddra, el. dådra (lin-), växtsl.
Camelina, 1581: dudra, Franckenius
1638: dudder, Arvidi 1651: dådra,
Tillandz 1683: dådder, Sv. Hof: dåddra
osv.; sv. dial. även dodder, dotter, dåda,
döra, dudor m. m.; jämte da. dodder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free