- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
98

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - domkraft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

domkraft, 1691, Sahlstedt 1773, från
lty. dum(m)kraft el. dûmkraft = ty.
daumkraft, till mlty. dûme ds. = ty.
daume(n), hjulkugg = daumen, tumme
(se d. o.); jfr dymling 1. - Om
o-ljudet i sv. se Noreen Sv. etym. s. 11, V.
spr. 3: 247; annorlunda Kock Sv.
ljud-hist. 2: 162 (ljudsubstitution såsom i
kalkon, plommon).

dommedag, fsv. dōmadagher, med
motsvarigheter i isl., da., mlty., fhty.,
ags.; efter lat. dies judicii. Första
leden är gen. plur. till dom el. gen. sing.
till biformen fsv. dōme.

domna, fsv. dom(p)na, av ä. dofna
(ännu t. ex. Bib. 1541 o. långt in på
1700-talet genom nyare anslutning till
grundordet) = isl. dofna, da. dovne;
avledn. av fsv. dovin (se duven). En
yngre avledning av duven är duvna.

Domnarvet, Dalarna, förr.:
Domararvet, till domare o. en i Dalarna o.
på Gottland vanlig ortnamnsändelse med
betyd. ’arvegodset’; alltså av ungefär
samma innebörd som -löv (-lev).

domvärjo, till dom o. oblika kasus
sing. till fsv. væria, försvar, besittning
m. m. (se värja); jfr ego.

domän, av fra. domaine, kronogods
m. m., avl. av lat. dominus, herre (se
dam, domino osv.).

don, Columbus Ord. 1678 (anfört som
talspråksord, som föreslås till
upptagande i riksspr.) = no. don(t) ds., ä.
da. dont, göromål, saker, från lty. dôn(t)
n., egentl. substantiverad infin. till dôn,
göra (se -dan). - Det är en don =
lty. dat is ên dont, det är detsamma.
- Härtill: dona med, doning (t. ex.
O. v. Dalin) = no.

dona, fågelsnara, Karl IX 1585, från
lty. done = ty. dohne, spänd vidja med
fågelsnara, av mhty. done, spänning, av
germ. *þunō-, till lty. adj. don, spänd, besl.
med lat. tenus, snara, samt med tänja o.
tunn. - Ordet måste vara inlånat i
fsv. tid före övergången av europ. o-ljud
till slutet o; jfr boka, dosa.

donera, av lat. donāre, giva, vartill
donātio, givande, varifrån donation.
Jfr pardon; besl. med Dorotea,
dos(is); jfr även mandat.

donna, av ital. =; alltså etymologiskt
identiskt med dam 1; se närmare d. o.
o. jfr primadonna.

dop = y. fsv.; jämte da. daab från
lty. dôpe = fhty. toufa (ty. taufe), av
germ. *daupō- (~ lty. döpe, fhty. toufî,
närmast motsv. got. daupeins); se döpa.
- Dopfunt, se funt.

doppa = fsv., no. (-u-), av germ.
*duppōn, växlande med germ. *duppian
= lty. düppen (varav da. dyppe), ags.
dyppan (eng. dip), till ie. **dhubn-,
*dhubhn- el. *dhupn- (jfr djup, döpa,
duva 2) el. också med intensivisk
förlängning av rotens slutkonsonant, jfr
ags. dyppettan, bildat med intensiv- el.
iterativsuffixet -atjan. Doppa: ags.
dyppan = bocka: ty. bücken.

dopping, fågelsl. Podiceps (Colymbus),
Widegren 1788, till vb. doppa; jfr sv.
dial. doppnäbb, döpare, ags. dopfugel;
jfr även fhty. tuhhil, da. -dykker till
dyka. Om ags. dúfedoppan se duva 2.
- Ordet är en av de jämförelsevis få
deverbativa bildningarna på -ing.

doppsko, 1640, dupp- 1566 = da.
dopsko, till mlty. dop(pe), metallhylsa,
skålformigt föremål (varifrån isl. doppa,
ä. nsv. dopp, metallknapp, o. da. dop,
stift, hylsa) = ty. topf, gryta; besl. med
doppa o. djup. Jfr dobbsko o. isl.
dǫggskör; sannol. ombildningar, det
senare efter dǫgg, dagg. - Med avs. på
den oegentl. betydelsen av sko jfr
handske, hämsko.

Dorotea, kvinnon., av grek. Dōrothéa,
till dō̃ron, gåva (jfr följ.), o. theós, gud
(jfr Tyr); alltså: Guds gåva; jfr Teodor.
- Kortnamn: Dora o. det från eng.
lånade Dolly.

dos(is), av grek. dósis, gåva, till
dídōmi, giver, lat. dare, giva, alltså: vad
som (varje gång) gives el. bör givas; jfr
gift 2. Besl. med föreg. o. donera.

dosa, Schroderus 1638: dosza, 1642:
doos; jämte da. daase från lty. dōse, av
ä. dose; av oklart urspr.; slav. děža osv.,
tråg o. d., är nog ej besl. Ordet måste
på grund av sitt slutna o vara inlånat
i fsv. tid; se boka, dona.

dosta, Clinopodium, Origanum (med
blommor i huvudlika samlingar), B. Olai
1578; från mlty. dost, fhty. dosto (ty.
dost(en)) = mhty. doste, vippa, blom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free