Print (PDF)
- On this page / på denna sida
- drama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drilla
101
drul
drilla, borra med drill, 1728; gå fint
o. knipslugt till väga, lura m. m., 1634;
även: exercera, 1649; från Ity. drillen,
hastigt vrida omkring, borra, exercera,
bry, så radvis på drill = höll. (varav
eng. drill), till en germ. rot prel, vrida,
sno, besl. med dreja, tråd.
drinkare = fsv., från mlty. drinker,
till drinken = drikka.
dristig1, y. fsv. dristogher = no., da.
dristig-, från mlty. dristich, avledn. av
drisl(e) ’(>> ty. dreist), av fsax. thristi =
ägs. prisi(e), djärv; kanske germ.
*
prinh-stia- till got. preihan, fsax. thringan (se
tränga).
drittel, ett slags träkärl, från ty.
drit-tel, tredjedel, brukat som mått på smör.
driva - fsv. - isl. drifa, da. drive,
got. dreiban, fsax. driban, fhty. triban
(ty. treiben), ägs. drifan (eng. drive);
dunkelt (jfr H. Petersson IF 23: 396).
- Driva med ngn, motsv. i da. (där
det anses som lån från sv.), efter ty.;
jfr t. ex. mhty. einen triben ds.; jfr
under drift. - Driven, erfaren,
skicklig = da. dreven, från Ity. bedreven el.
ty. getrieben. - D rivet arbete, motsv.
"i da., från motsv. uttr. i Ity. el. ty. -
Driva (snö-) == isl. drifa, da. drive, av
verbet liksom ty. (schnee)wehe av vb.
we-hen, blåsa. - Jfr f. ö. drev l, 2 o. drift.
drog1, 1721: drogner plur., jfr da.
drogerier, liksom ty. droge o. eng. drug
från fra. drogne (drognerie) = Hal., spän.
droga; stundom betraktat som lån från
höll. droog, torr, av germ. *dran£a- med
avljudsformen *dreu§a- i ägs. dryge (eng.
dry), jfr dr än er a; alltså egentl.: torra
växter; enl. andra av arabiskt ursprung;
så Seybold ZfdW 10: 218 (: arab. dowä,
läkemedel; mycket osannolikt av
formella skäl) o. Kluyver samma tidskr.
11: 7 (med utgångspunkt i en av de
franska betyd, ’gammalt järnskrot, skräp’
från ett arab. diirdwa, agnar o. d.^
osäkert).
dromedar, 1682; förr även: dromedarie
(nu blott bildl. om person) = mhty., ty.
dromedar, av lat. dromedärius, till grek.
drömds, löpare, till drameln, springa (jfr
grek. drömos, lopp, i t. ex. hippodrom).
droppe, ä. nsv. o. dial. även dråpe,
fsv., isl. dropi = da. draabe, fsax. dropo,
ägs. dropa (eng. dröp), av germ.
*
dru-pan-; fhty. tropfo (ty. tropfen), av germ.
*
drupp-, av *drupn-; nomen agentis i
avljudsförh. till drypa, bildat som
dr ås e till germ. kdreusan.
droska, 1809, om rysk-finska
förhållanden, Dagl. Alleh. 1824: drotska, om
svenska förh.; från ty. droschke el.
direkt från det ryska grundordet drozki
f. plur., lätt vagn, dimin. till drogi,
arbetsvagn, underrede på vagn m. m.,
plur. till droga, långbom på vagn; möjl.
urbesl. med draga.
drots, fsv. drolseti, drotze(t) m. m.,
skaffare, överhovmästare, sedan: landets
högste ämbetsman, fgutn. drotsieti,
skaffare vid bröllop = isl. dröttseli,
konungens skaffare, da. drost, drots; delvis
möjl. inhemskt o. i så fall av germ.
-setan, i avljudsförh. till mlty. drucsäte,
drotsete (av -scéte), dr öste = fhty.
truh(t)sdzzo (ty. truchsess), av germ.
*
druhti-, skara (se drott), o.
*
scétian-(jfr undersåte), i avljudsförh. till sitta;
alltså: som sitter med konungens hird. I
alla händelser till betyd. o. form påverkat
av mlty. - Osäker är den även
framställda härledningen från ett*druht-, mat,
till draga i betyd, ’bära’ (= ty. trägen).
drott, ä. nsv. drotte, av drotten, vars
n uppfattats som best. artikeln (jfr sate),
y. fsv. drötin = isl. dröttinn, runda.
dröl(t)in (Hällestad), da. (jord)drot, ägs.
dryhten, fhty. truhtin; avledn. av germ.
*
drnhti-, skara = isl. drott, got. drauhts
i got. gadrauhts, krigsman osv., se f. ö.
drots; i avljudsförh. till got. dr ing an,
göra krigstjänst, isl. drygja, utföra osv.
(se dryg); besl. med litau. dräng as
reskamrat, fslav. drngii, kamrat. Med avs.
på bildningen jfr t. ex. got. kindins,
ståthållare, till kind 2. Annorlunda Wood
Mod. Phil. 5: 271 f. - Biformen drötin
lever kvar i D rö té n s kyrka (dvs.
Herrens) Visby; jfr även t. ex. fsv. Drotins, nu
Drothems socken i Österg.; jfr med avs.
på växlingen av t o. tt sv. doter o. dotter.
- Se f. ö. konung o. drottning.
drottning, fsv. drotning = isl.
drottning, da. dronning; avledn. av fsv.
drötin (se drott), såsom t. ex. fsv. kcerling
(== kär(r)ing) av karl.
drul, senfärdig person, tölp, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Sep 29 22:08:01 2009
(jr)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/svetym/0189.html
