- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
102

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - drama ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos A. Blanche = no. drul, tvärvigg,
höll. druil, drul; till vb. drula = no.
drula, holl. druilen. Avljudsformer: nisl.
drjóli, trögmåns ~ no. draula, söla, det
senare möjl. = sv. dial. dröla, som
dock kan vara att sammanhålla med no.
drøla o. lty. drölen ds., såvida ej möjl.
det no. ordet är lån från lty., i vilket
fall direkt släktskap med drul osv. väl
kan antagas. F. ö. ingen säker
anknytning; jfr under drummel. — Härtill
även drulle 1844.

drula, se drul.

drummel, ett 1800-talsord i
litteraturen, antages vanl. vara antingen avlett
av fsv. -drumber i nokkadrumber, en
nedsättande beteckning (se nucka) =
isl. drumbr (i t. ex. trédrumbr, trästubbe,
öknamn, vartill öknamnen drymbill o.
drymblingr o. no. drumba, kloss o. d.;
el. ock lånat från det besläktade mlty.
drummel, kloss, liten undersätsig
person, knubbigt barn (se även lurk), jfr
isl. dramb(r), klump, knuta, sv. dial.
drump, tjockändan av en slaga, grek.
thrómbos, klump, litau. dremblỹs,
tjockis, osv. (med ie. -bh o. -b). . Ordet bör
dock kanske snarare, liksom no. druml,
anses som deverbativt av vb. drumla,
vara lat o. tölpig (1779: ’Ungdomen
drumlade vid Academien til 30 års ålder’)
= no. drumla, halvsova, en l-avledning
av no. drumma, söla, jfr adj. drumlen,
drumsen ävensom ty. dial. trümmlen,
arbeta långsamt; möjl. en variant till
drula (se drul). Jfr förf. Ark. 14: 13,
där andra besläktade ord anföras. —
Drummelaktig (1741) o. drumlig
äro nog bildade av verbet.

drunkna = fsv., jämte ljudlagsenligt
drukna = isl. drukkna, da. drukne
(även ’dränka’); inkoativum till dricka
(stam: drink-); jfr dränka.

drus, mineral., 1747, av ty. druse,
sannol. = drüse, körtel (mhty. drüese,
plur. till druos), av obekant
ursprung.

druva, fsv. -drūva, även: klase, da.
drue, från mlty. drûve = fsax. thrûvo,
fhty. t(h)rûba, -o (ty. traube); egentl.:
klump, klase, jfr östfris. druv(e), klump;
väl besl. med lty. drubbel, klump, osv.; se
trubbig. Jfr v. Friesen Mediagem. s. 87.

dryad, av grek. dryás (genit. -ádos),
till drys, ek, träd (besl. med trä).

dryck, fsv. drykker = isl. drykkr,
mlty., fhty., ty. trunk, ags. drync, av
germ. *drunki-, avljudsbildning till
dricka. — Vissa sammans. se fyllbult.

dryckenskap, fsv. drykkinskaper,
biform till drukkin- = da. drukkenskab,
mlty. drunkenschap, av part. pf. till
vb. dricka.

dryfta, avhandla, noga pröva; ung,
sekundär betyd. (ej hos Dalin 1850),
som det synes, införd av V. Rydberg
o. S. A. Hedlund; egentl. som i ä. nsv.
(Bib. 1541, glossa, osv.) o. sv. dial.: rensa
säd = no. dryfta, da. drøfte (även i
bildl. betyd.); av germ. *drupatjan, låta
droppa, jfr ags. droppettan,
iterativbildning till drypa. Jfr sv. ventilera
(ett ämne) o. lat. ventilāre bl. a.: vanna
säd.

dryg, fsv. drÿgher = isl. drjúgr, da.
drøj = östfris, drég; germ. *dreuᵹa-,
som håller ut, varaktig, till *dreuᵹan,
utföra (i got. driugan, ags. dréogan; se
drott); jfr dröja o. mjöldryga.

drygsel, 1769, ej direkt till dryg,
utan avledn. av det därav bildade sv.
dryga = isl. drýgja, utdryga.

drypa = fsv. = isl. drjúpa, fsax.
driopan, fhty. triofan (ty. triefen), ags.
dréopan, av germ. *dreupan; med
avljudsformerna: mholl. drûpen ds., jfr
isl. drúpa, hänga över, o. germ. *drupjan
= mlty. druppen (varav da. dryppe),
ags. dryppan (eng. drip), drypa, fsv.
drypia, idissla, sv. dial. dryppja (-ö-)
ds; jfr droppe; till en ie. rot dhrub,
fjärmare besl. med dhrus i dråsa.

dråp, fsv. drāp = isl. dráp, da. draab,
avljudsform till dräpa, motsv. den i
drapa, dråpa.

dråplig, fsv. drāp(e)liker, betydlig,
väldig = da. draabelig ;från mlty.
drap(e)lik, växelform till drepelik, ty. trefflich
(i förträfflig), till drapen (se drabba)
o. drepen (se dräpa, träffa); alltså
egentl.: träffande.

dråsa 1736, med -ss- redan i G. I:s
reg. = da. draase; med annan avledn.:
no. drysja, da. drysse, sv. dial. drösa;
se följ.

dråse, hög, hop, i ä. nsv. o. dial. även


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 15:23:48 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free