Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - drätsel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drepa, stöta, slå, dräpa, da. dræbe, dräpa,
mlty. drepen fhty. treffan (ty. treffen),
stöta på, träffa,dr ags. drepan; blott känt
i nord. o. vgerm. spr., obekant urspr.
Etymologiskt identiskt med lånordet
träffa. Jfr dräpa, dråp. — Den för
de nord. spr. utmärkande betyd. ’slå
ihjäl’ har utvecklat sig ur betyd. ’slå’ i
pregnant anv. el. möjl. i ett verb med
bortfallet ga- el. annan likbetyd.
förstavelse.
drätsel, ä. nsv. träs(s)el Bib. 1541,
dretsle L. Petri 1555, drässel osv., även:
drätz L. Petri 1573; med t i anslutning
till former med -ts-, som vanl.
uttalades med -ss- (plats ~ plass o. d.); i
ä. nsv. vanl.: skattkammare o. d., från
ä. da. dressel o. mlty. tresel, av ffra.
tresor, skatt(kammare), av grek.-lat.
thesaurus, av okänd härledning.
drätsla, drässla (ä. sv.), t. ex.
Leopold: man drätslade sitt guld, ännu hos
Fr. Bremer, hör ej till drätsel, utan
betyder: plocka ut trådarna ur (guld-
brokad, siden m. m.) o. har lånats från
ty., jfr ty. dial. drieseln, dröseln, sno,
snurra, väl = ty. drechseln, svarva,
såvida det ej måste förbindas med det
likbetyd. trenseln, som avletts av ty.
trensen, sno en lina, av romanskt urspr.,
jfr span. trenzar, fläta, o. se träns.
Jfr Mjöberg Spr. o. st. 13: 115.
1. drög, ett slags fordon, t. ex. I.
Erici 1642, y. fsv. drö, drygh, ä. fsv.
*drögh, av urnord. *drōᵹiō-, till draga; jfr
de annorlunda bildade no. drog o. drag.
2. drög, drulle, latmask, Brasck 1648,
till draga (jfr föreg.), motsv. no. drøgje
o. da. drog ds., vartill dröback, av
*drögbak, till bak, rygg (se närmare d. o.).
dröja, fsv. dröghia, (för)dröja, trans.
o. intrans., möjl. av urnord. *drauᵹian
o. i så fall kausativum (med avljud) till
dryg, alltså: göra långvarig, sedan i
intrans. betyd.; bildat som döpa till
djup. Jfr det direkt av dryg bildade
no. drygja i samma betyd.
Betyd.-växlingen är densamma som i isl. dvala,
fördröja (trans.), men fsv. dvala, dröja
intr. — Dock finnas också skäl för
antagandet, att ordet utgår från ett urnord.
*drōᵹian, till draga, som föra till fara;
jfr Tamm Nord. stud. s. 25 f. —
Dröjsmål, 1600-t.: drögzmål, sannol. av
*drögslmål till ä. nsv. drögsl, fsv. *dröghsl,
dröjsmål, en bildning på -sl till dröja;
jfr spörsmål. Tamm Spr. o. st. 1: 186.
dröm, fsv. drömber = isl. draumr,
da. dröm, fsax. drôm, fhty. troum (ty.
traum), ags. dréam (eng. dream); enl.
rätt allmänt antagande av germ.
*drauᵹwma-: *dreuᵹan, bedraga (= ty.
trügen osv., se bedraga), liksom töm av
*tauᵹwma- till got. tiuhan, draga; o. i
så fall att skilja från fsax. drôm, ags.
dréam, jubel, fröjd, germ. *drauma-, till
grek. thréomai, larmar, skriker (ie.
*dhreu-). Grundbetyd. vore då
’skenbild, gyckelbild’, varemot emellertid
icke utan skäl invänts att för de
primitiva folken drömmen icke är ett sken
utan verklighet, om också en högre
form av denna. — F. ö. uttrycktes
’dröm’ i flera germanspråk med samma
ord som ’sömn’; fsax. sweƀan o. ags.
svefn ha endast betyd. ’dröm’, jfr lat.
somnus, sömn, men somnium,
drömsyn (se f. ö. under sömn). Grek. har
i stället det dunkla ónar med motsvar.
i armen. o. alban. språk.
dröna, söla o. d., Sahlstedt 1773: gå
och dröna, jfr ä. nsv. dröngöt, sölkorv
(Gustaf I om svenskarna), ä. nsv. drön
Brasck 1648 o. sv. dial. dröner, sölare,
vilken betyd. utvecklats ur den av: ’råma
el. böla utdraget el. sakta’ i det motsv.
ä. sv. dröna, t. ex. Serenius 1741, Weste
1807, av Dalin 1850 anfört som dial. (hos
Dahlstierna: skalla), sv. dial. drön(j)a
= nyisl., no. drynja, jfr got. drunjus,
ljud, ton; jfr följ.
drönare, bihanne, 1770, jfr sv. dial.
drön(je); till föreg.; möjl. ombildat av
mlty. drône ~ drâne, ags. drán (eng.
drone), i avljudsförh. till fhty. treno.
Liknande bildningar i andra språk, t. ex.
grek., kunna, såsom ljudhärmande, vara
självständigt uppkomna.
dröppel, (åtminstone) första hälften
av 1700-t., väl från lty., till dröppeln,
droppa. Ett besl. ord är ä. nsv. dröpel,
tungspene, av fsv. drypil = da. drøbel.
du, med d- på 1500-talet, jämte ä.
nsv. t(h)u, fsv. þū = isl. þú, da. du,
fsax. thû, fhty. dû (ty. du), ags. þú
(eng. thou) = lat., tū, grek. tý (grek. sý
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
