- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
129

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fallala ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

= holl. vaan, yngre biform till fana;
jfr ty. fahne i samma betyd.; i sv. neutr.
genom anslutning till borst, fjun osv.

2. fan, djävulen, ä. nsv. fanen P.
Svart Kr. = no. fan(en), da. fanden;
med bif.: fsv. fændin osv.; från fris.
fannjen, fannen, fännen, egentl, part.
pres. med betyd, ’frestaren’, ffris.
fandiand = fsax. fandônd till fsax. fandôn
= ags. fandian, söka, fresta, besl. med
inna (egentl.: söka nå el. finna). A.
Kock NTfT NR 7: 301 f. — Betr.
konstruktionerna med ge o. för se djävul.
— Härtill: fanders, o. 1600, Messenius
1609: en fanners röra, egentl, genitiv
till lty. fander, med suff. -er bildat av
samma verb; o. fanken = no., med
dimin.-änd. -ken (jfr fröken).

fana, = fsv. (ä. nsv., t. ex. P. Brahe
Kr., även == fänika), no. = da. fane,
från mlty. vane = ty. fahne; jfr fhty.
fano m., got. fana m., tygstycke o. d.:
betyd, ’fana’ möjl. från sammans, isl.
gunnfani = fhty. gundfano osv., egentl,
stridsduk (se Gunnar); besl. med lat.
pannus, duk, fslav. o-pona, förhänge.
— Härtill: fanjunkare, t. ex. Bellman
1770-t., Sahlstedt 1773: fanjunker = ä.
ty. fahnenjunker, till junker i betyd,
ung adelsman; sedan om ung officer (som
bar fanan), o. därefter om äldre
underofficerare; jfr fänrik. Fanbäraren
benämndes tidigare ofta fanförare el. förare.

fanatisk, från ty. fanatisch, fra.
fanatique, av lat. fānāticus, avledn. av
fānum, tempel; alltså egentl.: religiös
svärmare; jfr profan.

fanera, vb, o. faner, sbst., 1700-t.,
jämte holl. forneeren, forneer o. ty.
furnieren, furnier från fra. fournir, förse
med, skaffa (= furnera; se d. o.); jfr
eng. veneer, faner(a). Med avs. på -a-
av -o- jfr kalas o. kanin.

fanfar, o. 1800, från fra. fanfare;
ljud-härmande.

fant, huvudsakl. dialektiskt (i sht
norra o. västra Sverige), landsstrykare,
tattare o. d., t. ex. Fröding = no. ds.,
ä. da.: pojke, tjänare; från ett lty. ord,
varav även ty. fant, lymmel, narr =
mhty. vanz, skälm; väl från ital. fante,
pojke, dräng, av lat. infans (genit.
-fantis), barn (varav fra. enfant), alltså =
infant; egentl.: som ej kan tala (urbesl.
med bann, bön). — Härav väl
familjenamnet Fant. — Jfr fjant o.
femininbildningen fänta.

fantasi, 1535, i ä. nsv. stundom neutr.
liksom i ä. da. (t. ex. Holberg), från
grek. phantasia, ytterst till phainō
(av *bhani̯ō), synes o. d.; egentl.:
synliggörande o. d., besl. med fantom o.
fenomen.

far, (fisk), se faren.

1. fara, vb = fsv., isl. = da. fare,
got., fsax., fhty., ags. faran (ty. fahren,
eng. fare), av ie. *por- i grek. porev́ō,
sätter över, sänder, póros, gång, por (se
por), växl. med *per- i fjord (ie.
*pertu-); sannol. även besl. med fjol (fjor),
fjärran, forn
; se f. ö. följ., farsot,
fart, färja 1, 2, färd, föra
. —
Sekundära betyd, äro ’handla, gå till väga’
(redan i fsv.), t. ex. fara med lögn,
’förfara med, behandla’, t. ex. fara illa med
(redan i fsv.), o. ’vara i en viss
ställning, få ett visst öde’, t. ex. fara illa,
avskedshälsningen farväl (redan i fsv.),
jfr sv. välfärd. — Härtill med
m-avledn. även: fsv. -farmber, last, se parm
o. pråm. — Farkost, fsv. farkoster =
isl. farkostr, av vb. fara el. fsv., isl. far,
färd, och fsv. koster i betyd, ’sätt,
tillfälle, medel’ o. d.; ordet har alltså äldst
troligen abstrakt betyd. Detta koster
är = isl. kostr, medel, verktyg, ä. da.
kost, sak, verktyg (jfr da. stjaalne koster);
samma ord som fsv. koster, villkor m.
m., isl. kostr, val, tillfälle, god egenskap,
sätt, got. kustus o. gakusts, prövning,
fsax., fhty. kust, val m. m., osv., av germ.
*kustu- o. *kusti- till *keusan, välja (se
tjusa), motsv. lat. gustus, smak, osv.;
alltså ett annat ord än kost 1.

2. fara, sbst. = y. fsv. = da. fare,
från mlty. vâre, forsat, fara, fruktan (jfr
förfära). = fhty. fâra ds. (jfr ty.
gefahr), ags. fǽr, fara (eng. fear, fruktan);
besl. med isl. fár n., vrede, fiendskap,
bedrägeri, skada = fsax. fâr n., försåtlig
förföljelse, vartill avledn. got. fêrja m.,
förföljare, spion; germ. stam *fǣr- =
ie. *pēr-, växlande med per i lat.
periculum, fara, men även: försök, prov (jfr
experiment), grek. peĩra (av *peri̯ā),
försök (jfr pirat); besl. med vb. fara,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free