- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
131

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - faren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(fantzun osv.) 1544–1631 = ä. da., från
mlty. Jfr Spegel Gl. 1712: ’fansun
kallas nu façon’. Inskottet av n har
försiggått i lty. o. är av samma slag som
i ranson (lat. ratio).

fast, fsv. faster = isl. fastr, da., fsax.
fast, ags. fǣst (eng. fast), jfr fhty. festi
(ty. fest), av germ. *fastu-; jfr sanskr.
pastyá-, fast bostad. Med avs. på
deklinationsväxlingen i de germ. spr. jfr
blid, blöd, sen, tunn o. under möda.
— Som adv. inhemskt i betyd, ’mycket’:
fast mera osv.; i (ä.) nsv. i betyd,
’nästan’ från ty. — Fast, fastän, konj.,
först i ä. nsv. tid; egentl.: så mycket
som; i ä. nsv. också i betyd, ’även om’;
jfr fsv. sva fast som, såväl som, lika
mycket som.

1. fasta, lagfartsbevis = fsv., till det
av fast avledda fsv. fasta, genom laga
formaliteter överlämna. Jfr följ.

2. fasta, vb, hålla fasta o. d. = fsv.,
isl. = da. faste, got. fastan, mlty. vasten,
fhty. fastên (ty. fasten}, ags. fæstan (eng.
fast)-, sannol. redan i hednisk tid med
rituell betyd. — Härtill: fasta, sbst.
= fsv., isl., fsax., fhty. (ty. fasten) =
da. faste; jfr det fslav. lånordet postŭ m.
— Egentl.: hålla(nde) fast vid (näml.
vissa religiösa föreskrifter); sedan även
i profan betyd. Jfr fastlagen, Fastingen.

fastage, 1722, från ty. =;
ombildning av fustage, av fra. =, egentl,
laggkärl, till ffra. fust (fra. fût), av lat. fustis,
påk (jfr under bösta o. lavett).

faster, 1651: faaster, 1724: farster,
motsv. da. faster, av det vanliga ä. nsv.
farsyst(h)er, t. ex. G. I:s reg. 1529, Var.
rer. 1538 osv., av fad(h)ersyster, t. ex.
O. Petri 1528, fsv. faþursystir = isl.
fǫðursystir.

Fasting(en), marknad i Kristinehamn,
ä. faste-ting, av fsv. *fasto-þing n. plur.,
ting i fastan. Jfr Distingen o. under
mässa.

fastlagen, nu uppfattat som best.
form, i ä. nsv. även: karnevalsupptåg,
gyckelspel, fastlagsnarr, fsv. fastelaghen
jämte fastelaven = ä. da. fastelagen, da.
fastelavn; lån från mlty. vastelavent,
dagen före fastan, till avent, afton (i
betyd, ’dagen fore’; jfr påsk-, julafton),
o. vastel-, genom dissimilation av vasten-,
jfr ty. fastenabend, fettisdag. Från början
användes ordet blott om närmaste dagen
före fastan (fettisdagen), sedan om de
tre närmaste före denna o. numera om
hela veckan. Uttrycket sammanhänger
ytterst med det gamla, redan hos
Tacitus anmärkta bruket hos germanerna
att räkna dygnets början från föregående
natt (se natt); jfr ty. fastnacht i betyd.
’dagen före fastan’. — Se även fettisdag.

fat = fsv., där även: klädesplagg,
effekter = da. fad, isl., fsax. fat, fhty.
faz (ty. fass), ags. fæt (eng. fat); ett got.
*fat väl i span. hato, portug. fato,
garderob, av germ. *fata- = ie. *podo-,
växl. med ie. pēd- i fhty. givâzzi,
bagage (ty. gefäss, kar, fat), got. fêtjan,
utrusta, pryda, o. ie. pōd- i litau. půdas,
kruka, fat; besl. med fatta, alltså: det
omslutande.

fatabur, arkais., i bildl. bem.; i egentl,
betyd.: fatbur (»fatburen på Björkvik»),
ä. nsv. fata-, fate-, fatubur, fsv. fatabur,
förrådskammare = isl. fatabúr,
klädkammare, skattkammare, da. fadebur,
till bur 1 o. fat i den äldre betyd,
’kläder, effekter’.

fatal, o. 1700, från fra. =, av lat.
fatālis, egentl.: av ödet bestämd (se fe).
Jfr om anv. förf. Festskr. t. Sdw. s. 237.

1. fatt, beskaffad, i hur är det
fatt?
osv.; ex. fr. Bib. 1541; motsv. da.
fat; av fsv. fat(t), neutr. till fāþer, ä. nsv.
fådd, no. faadd, part. perf. till få; alltså
med samma betyd. som i no. det andra
part., fengen, av samma vb; jfr f. ö. sv.
hundfatt = no. hundefingjen,
folkfatt, folklik, ofatt, oformlig, klumpig
(Kock Från fil. för. i Lund 1897, s. 3 f.).

2. fatt, i få fatt på, i o. d., med
motsv. uttr. i fsv. o. da., från lty. fat
krîgen
, till sbst. fat, grepp, tag, till
fatta.

fatta, fsv. fata, jämte da. fatte från
lty. fat(t)en = fhty. vazzôn (ty. fassen),
ags. fatian (jfr eng. fetch); besl. med
fslav. po-padą, fattar; väl till isl. feta
(ipf. fat) finna väg, nå fram, sanskr.
pádyatê, gå till, nå osv. (se författa, fjät,
fjätter, fot).

fattas = y. fsv. fattas, fatas = no.
fattast, da. fattes, bildat av fsv. neutr. fat,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free