- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
139

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fiol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ds., besl. med no. flt m., fitja f. ändan
el. avdelning av en väv, det senare
även: härva, da. fid, fed, härva,
garnbunt, fhty. fizza (ty. fitze) ds., i fhty.
även: trådändarna i en väv, i bildl.
betyd. fsax. flltea, ägs. fitt, del av en
dikt. Fittja är formellt en
n-stams-utvidgniiig av germ. *fetiö- i de
väst-germ. orden; fsv. fiti av germ. *fetja- i
no. fit. m. Sv. dial. flttje m. har
utvecklats ur fsv. fi ti genom påverkan av de
oblika kasus, såsom ä. sv. vilje (se
vilja, sbst.) ur fsv. vili. Germ.
*fetjö-(med .grundbetyd.: ända, kant, fot, jfr
no. o. fhty.) = ie. *pedi^ä i grek. pétsa,
kant (egentl.: fot) på kläder; alltså =
isl. fit f., hud mellan tårna, o. isl. fit
f., kant på kappa, no. fit, bård, kant
på hästman; avledn. av ie. *pedo- (-
fjät), avljudsform till fot. - Härtill:
fittj eg ar n.

fixera, från fra. fixer, av lat. *fixäre,
fästa, till fixus, fast, till figere, fästa
(jfr ficka, krucifix).

fjant(er), ungt ord i sv. liksom f j anta
o. f j an t ig; i litteraturen först från
1800-t:s senare hälft (ej hos Dalin 1850); jfr
da. fjante ds., vartill vb. fjanta = no.
Enl. många av fant genom inverkan
från likbetyd, nord. ord på f j- såsom
fjoll-, f Jak- (se fjoskig) osv.; jfr V.
Andersen Dania 1: 223; kanske dock
inhemsk nybildning med pejorativt j
(se fjoskig).

fjol el. fjor, uppsvensk resp.
sydsvensk form, i förb. i f j öl o. sammans,
fjol-år, fsv. (i) flordh = fno. i fjord,
da. (i) //or, urspr, utan prepos. i (liksom
i går) = mhty. vert, av germ.
*femÖi-= sanskr. parut, grek. pérysi (av
*pe-riiti), armen, hem, fir. uraid; av ie. per
(se fjärran, f or n) o. -uti, avljudsform
(snarast lokativus sing.) till ie. uet- i
grek. étos n., år (jfr vädur).

fjolla, sbst., 1685, fjollas, vb, fjollig,
adj.; jfr ä. (n)sv. fjoller Bellman, fwll
n., tok (t. ex. Bellman) o. tokeri, no.
fjolla o. da. fjolle, vb; anses vanl. för
ombildning av ffra. föl, dåre (varav fra.
fou, eng. fool, fsv. föl, isl. föl, båda
neutr.), av lat. follis, blåsbälg (urbesl.
med bälg); möjl. dock inhemskt: jfr no.
o. sv. dial. fjälla, da. fjaale, bära sig
otympligt el. tafatt åt, m. fl., med
pejorativt j (se t. ex. fjollig) o. en inom
detta slags verb vanlig vokalväxling.

fjord, fjärd, det förra i sht västsvenskt,
det senare mellansvenskt, fsv. fiordher,
ficerdher, från ett gemensamt paradigm
nom. fiordher (med s. k. u-brytning),
genit. fioerdha(r) (med s. k. a-brytning)
= isl. fjorÖr, da. fjord (eng. firth från
nord.), av urnord. *ferpu- = ie. *pertii-,
med fu-suffix av roten per, fara (se
fjol), avljudsform till por i fara; alltså
egentl.: överfartsställe; i avljudsförh. till
ie. *prtii- i t. ex. no. for(d), väg över ett
träsk, samt i ortnamnen gäll.-lat.
Au-gusto-ritum osv., eng. Oxford, ty. Erfurt
osv., avest. peretu, bro; lat. portus, hamn,
kan vara ie. *portu- el. *prtu-; jfr de
hithörande lånorden port ävensom
under portvin.

fjorton, dial. även fjortan, fsv.
fiör-tan, fiughurtan m. m., jfr isl. fjortan,
fjog(o)rtdn, got. fidwortaihun, ty.
vier-zehn, eng. fourteen osv.; av former till
fyra o. germ. *tehun (= tio) el. (i de
nord. spr.) möjl. en avljudsform härtill;
se f. ö. under femton.

fjoskig, till sv. dial. fjäsk n., fjoskig
person; knappast, såsom antagits, en
blandform av fjäsk(a), fjäskig o. ä.
nsv. fjåka, fjollig, fjåkot fjollig; i alla
händelser en bildning med samma
pe-jorativa j som i f j an tig, fjollig o.
en del ord på p j- (se t. ex. pjoska,
p j un ka).

fjun, Var. rer. 1538 = no. f j un, fjon
n. o. f,, da. fy n, ängsull. Enl. Åström
Sv. 1m. VI. 6: 73 o. Tamm Etym. ordb.
neutr. plur. * f ib un- > * flwun- > fjun
(liksom &eöwr->bjur-), till isl. fi f a f.,
ängsull (se f ib l a) el., enl. en
modifikation av Noreen Sv. etym. s. 18 f., med
ursprungligt w, av *fiwun-, plur. till ett
neutr. *fiwa (varav isl. fifa med
ombytt kön), med samma utveckling som
i *hiwun till isl. hjun, hjon (se hjon)
o. avlägset besl. med fsv. fiuka osv.,
fara hastigt i luften = da. fyge osv.
(se Fegen). Enl. Torp MoM 1914
s. 91 däremot av urgerm. *feuhna-,
*feuhnö-, besl. med litau. pukas, dun.
Jfr fågel.

fjäder, fsv. ficedher = isl. fjoÖr, da.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free