- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
159

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fromma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nande betyd.-utveckling i ä. nsv.
frustuga, sv. buss l, kamrat; jfr även
sto. Se f. ö. fru o. timmer. - Enl.
E. Kock Kontin.-germ. Streifz. s. 21
(Lunds univ. årsskr. NF. Avd. 1. Bd.
15. Nr 3) har emellertid snarare den
kollektiva betyd, (varur sedan den
individuella) utvecklats parallellt med den
av ’frustuga’, från fhty. zimbar, materia
o. structura; alltså: kvinnosläkte ;>
kvinnor :> kvinna (fru); jfr ägs. magutimber
om hela det manliga släktet, fceger
fugel-timber, om fågeln Fenix.

frusa, 1600-t.:s senare hälft = no.
frusa ds., jfr isl. frysa, frusta, o. frusta,
1700-t., väl besl. med sanskr. prus-, fslav.
prysnqti, frusa (jfr Persson Indog. Wortf.
s. 875 n. 2); av en ljudhärmande rot
liksom spruta.

frusen, som har benägenhet att frysa,
är kanske ej identiskt med part. frusen,
utan en ombildning av * frysen (-
sv-dial.), motsv. isl. fnjsinn i samma betyd.
Lindroth Adjektiv, af part. s. 67 n. 1.

fryna (på näsan), lokalt riksspråk,
allmänt i götal. dial. - no.; jfr (?) eng.
dial. frine, knota; i avljudsförh. till no.
froyna. Det likbetyd, eng. froivn (meng.
frounen) utgår närmast från ffra.
fro(i)g-nier, vilket av somliga anses ha kelt.
ursprung (kymr. ffroenio, röra
näsborrarna), men av andra kanske rättare
uppfattas som urspr, germanskt o.
sam-manställes med fryna. Med hänsyn
till den i no. även uppträdande betyd,
’blåsa föraktligt’ kunde man med Torp
s. 137 tänka på rotsläktskap med frusa
osv.

fryntlig, Gl. t. Ter. Andria o. 1550:
familiariter ffrijnteligh; ännu under
1700-t. i betyd, vänlig (utan den
moderna bibetj^d. av ’gladlynt’ o. d.) =
ä. da., från Ity. fruntlik = ty. freundlich;
till Ity. friint, frtind, vän (varav y.
fsv-o. 1500-t.: frynt) = ty. freiind, motsv
det inhemska sv. frände.

frysa - fsv. = isl. frjösa, da. fryse,
mlty. vrésen, fhty. friosan (motsv.
ty-frieren), ägs. fréosan (eng. freeze);
växlingen s ~ r beror på s. k. grammatisk
växling (jfr hare ~ ty. hase); av germ.
*freusan, till den ie. roten prus, frysa
o. bränna, i lat. pruna (*prusnä), glö-
dande kol, prunre (*prus-), klia, bränna;
jfr frost. Betyd.-växlingen är
densamma som i sval m. fl.

fråga, vb, fsv. frägha; från Ity.
vrå-gen, av fsax. frdgön = fhty. frågen
(ty. frågen), jämte sbst. fråga (från
Ity. f råge = fhty. fråga) till germ. frcé&- i
fsv. frwgher = isl. frägr, väl känd
(vartill frejd), i avljudsförh. till fsv.
frcéghna, isl. fregna, got. fraihnan, ägs.
frignan, (ett s. k. n-presens, jfr ipf. fsv.
frät isl. frå, got. frah), isl. frétt f.,
spörjande (av germ. *frehti- >> *frihti-);
till ie. roten prek i lat. precor, beder
(se preja l, prekär), i avljudsförh.
till lat. procus, friare (egentl.: som
beder, liksom isl. biÖill osv. till bedja),
grek. theopröpos, spåman (av *-prok-uos\
alltså: som frågar gudarna; se f. ö.
forska. - Ä. nsv. frägha (ipf. frägde
Lucidor), sv. dial. fråga (fräja), no.
frega kan utgå från det gamla fraighna
(osv.) med analogisk förlust av n; jfr
dock även mlty. vregen.

från, fsv. frän, jfr ä. da. frän, biform
till frä9 ä. nsv., sv. dial. frå = isl. frå, da.
f ra (av f ra); eng. frö från nord. Frä
är egentl, en proklitisk form till fram
(i betyd, ’från’; se d. o.), med
mellanstadiet frå (dvs. nasalt a); från beror
väl på blandning av frå o. ett frän
(av fram), vars n dock är dunkelt.

fräck, Serenius 1741, jämte da. frcek
från ty. frech, av fht. freh, begärlig =
isl. frekr, lysten, sträng, sv. dial. frakt
bl. a. god, snäll, got. faihu-friks, sniken,
ägs. frec, lysten, djärv, av germ. *freka-,
i avljudsförh. till sv. o. no. dial. frak
(se frank) o., med germ. ö o. n-avledn.,
fsv. frökin, rask = isl. frékinn, frékn,
djärv, rask. fsax. frökni osv. - Det på
1600-t. uppträdande f råk, frack i betyd,
’modig, käck’ är väl åtminstone delvis
den inhemska motsvarigheten till
lånordet fräck = no. dial. frek, ds.

fräken, 1. fräkne, ormbunke, i sht
Equisetum, men även Pteris,
Francke-nius 1659: fråken; väl till följ. på grund
av växtens brunspräckliga utseende; se
följ. o. jfr fhty. värn, ormbunke (under
renfana).

2. fräkne, vanl. fräknar, pl., ä. nsv.
fräkna, Var. rer. 1538, motsv. nisl./

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free