- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
158

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fromma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fromma, fsv. froma f., jfr frome m.,
fördel, båtnad, jämte da. fromme väl
atm. väsentligen från mlty. vrome m.,
jfr fsax., fhty. fruma f.; med en
inhemskt nordisk avljudsform i isl. framt
m. ds.; se f. ö. föreg.

frond, från fra. fronde, parti under
Ludvig XIV:s minderårighet (av
*fun-dula, med metates av Z o. / > r), ytterst
till lat. funda, slunga.

front = ty., från fra. front, panna,
framsida, av lat. frontem, ack. sg. till
fröns, panna. Hos Bellman (’med front
i pannan’) i betyd, ’tupé, uppstående
pannhår’.

frontespis, från fra. frontispice, mlat.
frontispicium, till lat. fröns, panna, o.
specere, se; jfr front o. speja, spå.

1. frossa, sbst., 1500-, 1600-1.: frose,
fr osa, frås(s)a, sv. dial. frosse, frnse m.,
fsv. *frosi, *frusi m., av svaga rotstadiet
till frysa, liksom t. ex. droppe till
drypa.

2. frossa, vb, jfr NT 1526: fråssning,
fsv. fräzare, frossare, jämte da. fraadse
från mlty. vrdtzen, avledn. av vråtz,
vrås m., frosseri, frossare, som är
lånat från mhty. vråz m. = l ty. frät
(> sv. frät); till mlty. vreten, äta (se
fräta).

frost r., under 15- o. 1600-t, ofta n.
ss. i fsv. o. isl.; så i Karl XII:s bibel;
Lind 1749 f., Sahlstedt 1773 m,, = fsv.,
isl. (n), da., motsv. mlty. vorst m., fhty.,
ty. frost m., ägs. först m. (eng. frost), av
germ. *frusta-, avljudsbildning till frysa.

frottera, från fra. frotter; okänt
ursprung.

fru = fsv., jämte fru(u)a, frugha,
härskarinna, fru, kvinna = isl. fru, ä.
da. fru(gh)ce, da. f me; gammalt lån från
fsax. frua = mlty. vruwe, fhty. frouwa
(ty. fraii) = det inhemska isl. freyja
ds. (se Freja), fem. till germ.
*frauja-herre (se Frö). Även ingående i hustru.
- Det nu blott arkaiserande el.
skämtsamt brukade fr u ga kan ha utvecklat
sitt g på nordisk botten (jfr stuga o.
dial. stuva), men kan också härröra
från en mlt^. övergång u w ;> ug; se
Seip 2: 115. - Som titel under
medeltiden blott åt drottningen samt av
tjänare åt förnämare matmödrar; under
1600-t. även åt adelsmäns hustrur; från
o. med frihetstiden utsträcktes efter
land titeln till »ståndspersoner» i
allmänhet.

frugal, enkel, om måltid o. d., ungt
ord, El. Janzon Horat. 1899: hans
frugala måltid = ty., av fra. =, av lat.
frugäUs, till frux (genit. frugis), frukt
m. m.; se frukt o. bruka.

frukost, y. fsv. frökoster, jämte da.
frokost från mlty. vrökost, av kost l
o. mlty. vro, tidigt = fhty. fruo, jfr
fhty. adv. fruoji i ty. fr åh, vartill ty.
fruhsluck; besl. med grek. pröi, tidigt
(av ie. *pröui), sanskr. pratar (se f. ö.
för 2). - lä. nsv. även frubisken,
från Ity., jfr ty. friihbisschen. - I got.
heter ’frukost’ undaiirnimats, till isl.
undorn, tiden omkring kl. 9 f. m., osv.
(se under, prep. o. adv.).

frukt = fsv. = senisl. fruktr, da. frugt,
från mlty. vrucht, av fsax. fruht = fhty.
(ty. frucht); från lat. fructus, frukt,
avkastning, njutning, till participstammen
av fruor (*frug-), njuter, urbesl. med
bruka; jfr frugal. Germanerna lärde
fruktodling av romarna; se körsbär,
plommon osv.

frukta = fsv., från mlty. vruchten,
av fsax. forhtön = ägs. forhtian; med
biform på germ. -ian (på grund varav
i-omljud): fsv. frykta, da. frygle, fhty.
furhten (ty. fiirchten), got. faurhtjan;
avledn. av nominalstammen germ. *furht~
i got. gudafaurhts, gudfruktig, västgerm.
forht adj. (vartill in-bildningen got.
faurhtei, fruktan, ägs. fyrhto (eng. fright)),
o. fsax., fhty. forhta (ty. furcht) = ie.
*prkt-; av mycket omstridd o. alltjämt
dunkel härledning; litteratur se
Falk-Torp s. 1464.

fruntimmer, förr även fruen-, frugen-,
frughe-, frulimber m. m., i ä. nsv.:
frustuga Bib. 1541 osv.; kollekt.: egentl,
om frustugans invånare, damer 1560
osv., ännu på 1700-t. o. i senaste tid i
sammans, hovfruntimret; i
individuell betyd., bl. a. hustru 1582 = da.
fruentimmer, förr även frue-; från mlty.
vrouwentimmer (koll.), Ity. fruen- =
senmhty. vrouwenzimmer 1455, frustuga,
ty. frauenzimmer, i äldre tid kollekt.,
sedan individuell betyd. Samma el. lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free