- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
161

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - frälsa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fradga, alltså: den slemmiga; även
tolkat som ’den hoppande’, till sanskr.
prdvati, hoppar, m. m.

3. Frö, ofta även Frey, gudanamn,
ombildning av (i anslutning till svenska
ljudlagar), resp. lån från isl.-fno. Freyr
(Fr0yr) = fsv. Frö (Saxo), av germ.
*Frauja-, urspr, n-stam, motsv. got.
frauja, herre, fsax. fröho, fhty. frö, ägs.
f rea, av germ. *fraujan- o. * f raman-,
besl. med sanskr. adj. purvyd- osv.,
främre, ävensom lat. pro, prce, framför,
för, prepos. o. adv.; jfr Freja, fru o.
provins. Alltså egentl, appellativ,
såsom t. ex. det kristna Herren o. sannol.
B al d er (se d:o); jfr även sanskr. asura,
herre, som epitet till guden Varuna.
Troligen ett s. k. noa-namn (jfr under
Freja, björn, varg) i stället för Tyr
el. möjl. något annat gudanamn, som
blivit tabu. - I sv. ortnamn, t. ex.
Fröslund a, fsv. Fröstuna, nu F
rus-tu n a, Frösvi, Frösåker, möjl. också
Frövättern (sjö i Vrml., nära
Ull-vättern; se dock E. Noreen NoB 8: 30
n. 4) samt en del nu föga el. icke
använda personnamn såsom fsv. Fröbiorn,
Frömund, Frösten.

fröjd, fsv. frögdh, fnjghp, fröjd = isl.
frygÖ, härlighet, yppighet, no. frygd,
livslust, livlighet, ä. da. frygd, kraft,
fröjd, da. fryd, fröjd; av urnord.
*frigg-ivipö-, av germ. *frewipö-, el. möjl. av
urnord. "fruggwipö-, av germ. *fruwipö-;
i avljudsförh. till germ. *frawipö i mlty.
vrouwede, fhty. frawida m. m. (ty.
freude); till germ. adj. *frawa- i fsax.
frd, fhty. frö (ty. froh, varav da. /ro),
glad, isl. /rdr, rask, fsv. är-f ra,
mor-gonkry. I övrigt osäkra släkt skåp sfor h,;
se Falk-Torp s. 276 (under frö), där adj.
/rdr föres till ie. pro- (se fram, för 3),
jfr isl. /brr, våldsam; o. Persson Indog.
Wortf. s. 876 n.

fröken, 1502: frögdeken (= fröiken),
prinsessa = da. fröken, från mlty.
vrouken (-öu-) m. m., prinsessa, förnäm
ung dam; dimin. på -ken (= ty. -chen
i t. ex. mädchen) till mit}7, vrouwe =
fru; jfr t. ex. manick. Med
dimin.-ändelsen -lin: mhty. vrön(we)lin (ty.
fråulein). - Under 1500-t. o. 1600-t.:ets
förra hälft blott om prinsessor (t. o. m.
Margareta Lejonhufvud kallas
»jungfru»); ett tidigt undantag är Ebba Brahe;
först på 1700-t. så småningom även om
den lägre adelns döttrar; under
1800-talets förra hälft dessutom efter hand
om döttrarna till högre oadliga
ämbetsmän; mera allmän titel o. 1870. Jfr
jungfru, mamsell.

fubbla, Blanche (jfr fubblare, fuskare,
Thorild, o. fubblig Almqvist) = no.
fubla, jfr no. fubba, småpyssla, o. sv.
dial. fubb(a), trög, ovig person,
ävensom sv. dial. febbla, no. fibla ~ sv. dial.
fabbla-, med i verb med dylik betydelse
vanlig formväxling; tydl. av imitativ
natur. Jfr fumla^ famla ävensom i
fråga om bildningen haf s a ~ ha m s a,
slabba <» slafsa, slamsa.

fuchsia, efter den bayerske botanisten
Fuchs, 1500-t. Jfr liknande ursprung
för t. ex. begonia, dahlia, hortensia,
kamelia, magnolia.

fuffens, Onkel Adam 1843, lånord, jfr
östfris, f u fe, fuferé, fuffens.

fuga, mus., Serenius 1734, från ital.
fuga (= lat.), egentl.: flykt; på grund
av att temat, som genomlöper
stämmorna, uppträder än här o. än där.

fukt, 1520-t: ånga, rök, sv. dial.
stundom ’tjocka, dimma’ = no., från mlty.
vukt n., till mlty. adj. vucht, fuktig =
fhty. fåht o. fuhti (ty. feucht), ägs. fuht;
av omstritt o. ovisst ursprung. Enl.
Liden Språkv, sällsk. i Uppsala förh.
1891-94
s.60:avgerm.7uh/u-avY«nM«-= ie. *pnq-tu-, besl. med sanskr. panka-,
gyttja, o. got. fant ds. = isl. fen, träsk,
osv.; jfr de från germ. spr. lånade ital.,
spän. fango, fra. fånge, gyttja. El.
snarare med Torp. Etym. ordb. s. 139, till
sv. dial. fjuka osv., yra omkring; alltså
egentl: drivande töcken (se F egen).

fuktel, prygel (med sabel), från ty.
fuch-tel, bred värja (till fechten = fäkta). Med
avs. på betyd.-utvecklingen jfr prygel.

fukter, 1680, från ty., jfr sydty. dial.
fucht, häftig rörelse. Avljudsform: ä.
nsv. o. sv. dial. fakter plur., y. fsv.
fakt, skapnad, utseende, ä. da. f akt (nda.
fagter plur.), no. faktir pl., sätt,
åtbörder, någon gång även i nsv. fakter;
möjl. till mlty. vacht(e), fäktning;
bildning till vechten = fäkta. Enl. Torp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free