- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
162

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - frälsa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Etym. ordb. skulle dock fakter vara
inhemskt nordiskt o. besl. med ty.
fac-keln, röra sig hit o. dit.

ful, i ä. nsv. även: rutten, stinkande,
oren, lat, i sv. dial.: rutten, i norrl.
dial. också brunstig (m. m.) som i no. dial.,
fsv. ful, stinkande, ful, skändlig m. rn.
= isl. full ds., da. ful, ful, i no.-da.:
listig, i no. dial.: motbjudande, vred,
brunstig, got. fals, rutten, mlty. vul,
stinkande, oren, dålig, lat, fhty., mhty.
ful ungefär ds. (ty. faul, murken, lat,
trög), ägs. ful, rutten, oren, dålig (eng.
foul), av germ. *fiila-, besl. med litau.
påliai plur., etter. Till den allm. spridda
ie. roten pu i lat. pus, grek. pyon,
etter, sanskr. puyati, stinker, litau. p uti,
ruttna, isl. fiiinn, rutten; jfr p o t p u r r i
samt under futtig. Roten pu är
säkerligen egent. en interjektion för avsky;
jfr t. ex. bantuspråkets/nz i betyd. ’böld’.
Se under fy. - Jfr även h un d f il a. -
Med avs. på uttr. den fule, fulingen om
den onde jfr ä. nsv. Ijoten, dalm.
Ijo-lingen i samma betyd., till isl. ljötr osv.,
ful (se lyte), o. sv. styggen ds. till stygg
i betyd, ’ful, vederstygglig’. Ordet
användes i fsv. även som beteckning för
bödeln: ’afffulum månne . .. halshuggin’.

full, fsv. fulder = isl. fullr, da. fuld,
got. fulls, fsax., ägs., eng. full, fhty. vol
(ty. voll), av germ. *fulla- = ie.
*plnö-i sanskr. purnd-, ir. län, litau. pilnas,
fslav. plunu; i avljudsförh. till lat.
ple-nus, full; båda part. pf. pass. på
-no-till roten pelc, fylla; besl. med grek.
polys, mycken (se poly-), sanskr.
puru-osv., i avljudsförh. till germ. *felu- =
got., fsax. fllu, mycket, fhty. ftlu (ty.
viel), ägs. feolu, isl. fjol-; se f. ö. under
folk. - Full i betyd, ’drucken’
uppträder redan i fsv. fulder ok drukkin;
där även om mat: övermätt; egentl,
elliptiskt av fullständigare uttryck, jfr
bibelns: druckne av sött vin. - Full
som en kaja, se kaja.

fullborda, fsv. fulbordha, samtycka
till, fullborda, jämte fda. fuldbordhe (-u-),
da. -byrde från mlty. vulborden,
samtycka till, avledn. av vulbort, samtycke
(varav fsv. fulbordh), till full o. (sannoL)
ett vbalsbst. till bära (jfr börd).

fullmakt, t. ex. Hund 1605 = da.
fuldmagt, från mlty. vulmacht, till full
o. makt, översättning av lat.
plenipo-tentia. - Fullmakt på en tjänst,
t. ex. Karl XII Bref.

fumla, 1600-t. = no. fumla, Hy.
fum-meln (eng. fumfile snarast nord.); till
sv. dial. fumma, vara darrhänt, yra,
no. fuma, fubbla m. m., nisl.: förhasta
sig <%/ sv. famla ~ no. fimla, famla.

fund, i komma under fund med,
plur. fynder (1500-t; i ä. nsv. även fund,
t. ex. Psalmb. 1695: ’Bevara oss för satans
fund’), påfund, samfund, fsv. fund
f. o. yngre n. el. funder m., oomljudd
biform till fynd, se d. o. Plur. funder
(med acc. 1) = no. funder kunde dock
närmast höra till f undra (se följ.) o.
sålunda endast medelbart vara besläktat.

1. fundera, grundlägga, stifta - fsv.,
allm. i sht på 1500- o. 1600-t., nu
sällsynt; från mlty. fundéren, från lat.
fun-däre till fundus, grund (- fond;
ur-besl. m. botten.

2. fundera, tänka på, grunda, under
1600-t. bl. enstaka (Columbus 1678); en
ombildning efter föreg, av sv. dial. fundra
ds. = no.: lura, lista o. d., avlett av
det sällsynta ä. nsv. funda 16-1700-t.
(även funda på), utfinna, fundera = sv.
dial. funna(s), ana, få hum om, fundera
(sig till), till fund (se d. o.), till finna.
Jfr v. Friesen Spr. o. st. 1: 233 f. -
En parallellbildning till fundra är sv.
dial. flinta i samma betyd.

fungera = ty. fungieren, av lat. fungi,
uträtta, förvalta o. d., av omstritt
ursprung. Till part.-stammen fund- hör
functio (genit. -oms), varav sv.
funktion = ty.

funt, dop-, fsv. funter, fonter = isl.
funtr, ä. da. funt, da, f ont, från mlty.
vunte, vonte o. ägs. font, i sin ordning
från lat. fons (genit. fontis), källa, i
kyrkospr.: dopfunt. Den nu utom i
vissa dial. obrukliga sammans, funt
fadder användes i ä. sv. (t. ex. Dalins Arg.)
i bet}rd. ’såt vän’; ännu hos Dalin 1850.

funtad, t. ex. E. Carlén 1846, part.
pf. till sv. dial. funta, förfärdiga, refl.
(även i vardagl. riksspr., t. ex. 1852):
skicka sig = no. flinta, da. dial. fonte;
avledn. av fund (jfr fundera).

fura (i da. dial. också ’barrträd, gran’),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free