- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
164

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - fylax ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En del av de ä. nsv formerna äro
påverkade av el. lånade från tyskan. -
Fy skäms, t. ex. 1736; fy b a j, t. ex.
Envallsson.

fylax, skämts.: drucken; t. ex. 1862
(från Uppsala); ombildning av full efter
grek. phylax, väktare (ofta som
hundnamn).

fylgja = äldre dalm. enl. Hulphers;
i riksspråket litterärt lån från isl. fylgja,
mytiskt väsen i kvinno- el. djurgestalt,
som ansågs nära förbundet med en
person o. hans öde, genius; enl. somliga
kanske ej till vb. följa utan en
parallellbildning (germ. *ful&ön-) till isl.
fulga, hinna, till germ, *felhan, gömrna,
dölja (se f j als t er); människans
skyddsande ansågs knuten till fosterhinnan. -
I sv. dial. i stället i samma bet3’d. vård
o. vålne (se vålnad).

fylka, ställa upp i slagordning, samla
sig omkring, hist.-litterärt lån från
fornspr.: fsv. fylkia = isl. fylkja, avledn.
av folk el. fylke. - Härtill fylking
= fsv., isl., egentl, abstraktbildning till
fylka.

fylke, hist.-litterärt lån (slutet av
1700-t.) från isl. fylki n., häravdelning,
landskap i det forna Norge - ägs.
ge-fylce, skara; avledn. på -/a- av folk;
jfr fsv. folkland, mindre landskap i
Uppl., ävensom föreg.

fylla = fsv., isl. = da. fylde, got.
full-jan, fsax. fullian, fhty. fallen (ty. fallen),
ägs. fyllan (eng. fill)’, avledn. av full.

fyllbult, ä. nsv. o. dial. fylle-,
ombildning av ä. nsv. dryck(e)sbult, -bolt,
efter Hy. drunkenbolt = ty.
trunken-bolt; liksom ty. raufbold, slagskämpe,
o. dyl. bildat efter tyska mansnamn på
-boli (t. ex. Reinbolt, motsv. fra. -baut),
biform till balt, bald, djärv (= sv.
b ål d), såsom dumbom efter E n bo m,
Lundbom o. dyl. - Andra likbetyd,
bildningar äro: fyllhund (= da.
fylde-hund), ä. nsv. fyll(e)hynda, fyllehålk,
fyllepråm, fyllpuppa 1756 (även i nsv.),
birhals (jfr ä. da. fyldehals), dricke- el.
dryckiestut, ölehund osv. - A. nsv. bult
som öknamn har sannol. ett annat
ursprung; se bult.

fyllest, till f., fsv. fyllest (-isl),
ersättning, hjälp, ofta vid göra, - da.
fyldest; från mlty. vulle(i)st (ofta med
tö, till), ds., egentl.: fullgörande = fsax.
fullésti, ägs. fullast m., fhty. folleist f.,
till mlty. vulleisten osv., hjälpa, egentl.:
uträtta till fullo, av full ss. prefix o.
mlty., ty. leisten, fullgöra, got. laistjan
osv., följa efter, egentl.: följa i någons
spår, denom. av got. laists m., fotspår,
osv. = sv. läst; se f. ö. lära o. list.

fynd n. = fsv. fynd f., jämte fund o.
yngre n., finnande, fynd, möte, påfund ~
fsv. funder m., isl. fundr m. ds. = mlty.
vant m. o. f., mhty. vuntm.;germ.*fundi-,
verbalabstr. till *finpan - finna. Se
fund. - Fy n d gr u va, efter t.
fund-grubc, egentl, ett bergverksord, i bildlig
betyd, redan hos Luther.

1. fyr n., gyckel o. d., hålla f. osv.,
Arvidi 1651, Lucidor, Weste 1807; från
l ty. fir = ty. feier, högtid, till fira (se
d. o. och ferier). - Härtill: fyraben
(ä. nsv. även firabend el. fyrafton),
hålla f. - da. fyraben, från mlty.
vir-avent(~ ty. feierabend), aftonen före en
hälgdag; särskilt om hantverkare. Jfr följ.

2. fyr m. (lustig osv.) Almqvist 1843:
’en ärlig fyr’, E. Carlén: ’ung fyr’,
Dalin 1850 (med betyd, ’gosse’ o.
betecknat som provinsialism) = no., da. Enl.
Kock Från fil. för. i Lund 1897 s. 7 f.
av föreg, från uttr. ss. driva fyr med
(jfr sv. dial. fyras med), där det
neutrala fyr uppfattats ss. m. i analogi
med driva gäck, narr o. d., där gäck
o. narr egentl, äro personbetecknande,
fast de också användas som abstrakta.
Kanske dock snarare förkortning av ett
ord motsv. Ity. firburs, gesäll utan
arbete = ty. feierbursch; jfr föreg. I sv.
möjl., atm. delvis, lån från no. el. da.

3. fyr, i ge fyr, i uttr. fyr och
flamma osv., Gustaf II Adolf: ’gifwer
fyr’, P. Svart: fyhr som kommandoord,
ä. nsv. (y. fsv.?) fyr i betyd,
’eldgivning’: ’han håller stort fyr’ i visan om
Brunkebergsslaget 1471, Medeltidsdikt,
s. 415, y. fsv. fyr(e)- i sammans, t. ex.
fyrbalder, fyrbåll, jämte da. fyre från
mlty. vur, vår n., eld = fsax., fhty.
fuir, fiur (ty. feuer), ägs. fyr (eng. fire)
o. isl. furr m. (poet.) = grek. pyr,
n., eld, armen, hur, umbr. pir; jämte
isl. funi m., låga, got. fö n n. (genit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free