- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
163

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - frälsa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fsv. *fura (oblik kasus härtill sv. furu),
fora = isl. fura (-«-), da. fure; jfr fhty.
forha (ty. föhre), ägs. furh (eng. fir,
knappast nord.); i sv. även fur - gottl. få ur,
ä. da. fur; koll. o. ämnesnamn: nord.
/i/re (*furhia-); germ. stam "furh- = ie.
*prk%- i lat. quercus (med qrn- som i
quinque, se fem, jfr även koka), ek,
motsv. ä. ty. /ferc/i, longob. fereha, ek;
möjl. även i got. fairguni, berg (egentl.:
ekbevuxet); se Hirt IF 1: 479; med avs.
på betyd, jfr bok l, trä. - Ordets
äldsta betyd, är sannol. ’ek’; se f. ö. trä.

furagera, från f ra., till sbst.
four-rage, vars stam är germ. föpr- i foder
2; jfr furir.

furie = ty., f ra., av lat. furia,
plågoande, hämndgudinna, raseri, till f ur er e,
rasa; jfr furor.

furir, Wivallius: fourrier, från t}T.
furier, från f ra. fourrier, av mlat. fodrarius,
egentl.: som sörjer för foder; av den
germ. stammen i foder 2 (jfr f u råge ra).

furnera, av. fra. fournir, förse med,
av ffra. fornir, formir = ital. fornire,
provenc. fromir, formir, av germ.
*frnm-jan = fhty., fsax. frum(m)ian, befrämja,
fullborda, göra, till mht}r. f rum, vrum
(se from); betr. det i rom. spr.
uppträdande n-et se Briich Einfluss d. germ.
Spr. auf das Vulg.-latein s. 71, där även ett
annat mindre tilltalande tolkningsförslag
med tvekan framlägges. - Jfr f an er (a).

furor, 1836: ’gör . . . furore’, ungefär
samtidigt som i Tyskland, av ital. furore,
raseri, av lat. furor (se furie).

furste, P. Månsson s. 676, motsv. y.
fsv. o. ä. nsv. förste, från Ity.; jfr fsax.,
fhty. furisto, mlty. vurste, vorste, Ity.
först(e), ty. furst; substantiven n g av en
superi, motsv. först (jfr överste);
alltså samma grundbetyd, som i prins.

fusel, Cederborgh (om tobak), från
Ity., ty. f usel, dåligt brännvin, i Ity.
även om tobak; förkortat av
fuselbrannt-wein; jfr lånordet no. fnss, mycket
dåligt brännvin, o. östfris, fusje,
kornbrännvin; väl till ty. vb. ’fuseln, fuska
o. d., besl. med följ.

fuska, 1683: fuskare (ofta i förb. med
bönhas, bönas), 1758: fuskande, om
hantverk, 1770: fuska, om ingrepp i annans
yrke; i mera modern betyd. Thorild osv.
= da. fuske, från ty. pfuschen; jfr
fu-scheln o. fuschern ävensom sv.dial. fussla,
i hemlighet pyssla, öva små knep, no.
f usla, fuska; liksom Ity. fudeln, arbeta
vårdslöst, sv. dial. futtla, fuska m. m.
väl av imitativt ursprung, med hos
dylika verb vanlig formväxling.

futtig, från 1700-t, 1720 översatt:
homo futilis, sordidus, av Weste 1807
betecknat som lågt ord; från Ity. futtig,
till Ity. fött- i sammans.: strunt o. d.,
varifrån sv. dial. fött, futtig människa.
Säkerl. med Tamm Gr. s. 7 avledn. av
Hy. fött, cunnus, vulva (se hundsfott)
= mhty. vut med avledn. ty. fotze (varav
ä. nsv. fåtsa; jfr Ity. foltsig, futtig), sv.
dial. fo(d), no. fnd, även: podex, isl.
fuÖ. Sannol. besl. med sanskr. putan
(dualis), skinkorna (Bezzenberger BB 27:
176), grek. pynnos, stuss (väl av *putsno-,
Brugman Grundr.2 1: 752); jfr samma
betyd.-skiftning hos no. fiid o. ty. dial.
fot(te) samt hos sanskr. buli, vulva o.
podex. F. ö. enl. van Helten ZfdW 10:195 till
lat. putere, lukta illa (se ful); enl. K.
F. Johansson IF 14: 319, Persson Indog.
Wortf. s. 243 till en rot put, svälla
o. d., alltså egentl, ’uppsvällt,
förhöjning’; enl. Bezzenberger anf. st. till ie.
pu-, bakom, i sanskr. punar, tillbaka,
åter, osv. Jfr fnuttig.

fux, 1624: foxar plur., Grubb 1665:
fuchs i uttr. stryka fnchsen, Serenius
1741: fux ==. da., från ty. fuchs, räv, i
överförd betyd, även: häst med rävfärg;
ett västgerm. ord för räven: mlty. vos,
ägs., eng. fox osv.; s-avledn. av stammar
i got. fauhö, fhty. foha, isl. föa, honräv;
kanske egentl.: den långsvansade, till
sanskr. puccha-, svans, vartill möjl. även
fågel. I fråga om betyd, jfr brunte,
gr all e, s k ack. - Fux i skolfux se d. o.

fy, interj., Bureus 1624, Stiernhielm
osv., i ä. nsv. även pfiuj t. ex.
Stiern-| hielm, pfu B. Foss 1621, fi Bydelius,
pfy skam Fernander 1695 (jfr nedan)
= isl. fy, no. da. fy; med olika vokal
i ty. pfui el. mhty. pfu el. meng. fi
(eng. fle); jfr lat. fi, phy, fa, grek. p h y,
fra. fi osv.; delvis oberoende av
varandra uppkomna bildningar. Med avs.
på ord på uddljudande p el. f till
beteckning av avsky jfr under ful. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free