- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
175

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - förmögen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försnilla, se snilla.

försoffa, nybildning till adj.
försoffad, på 1500-t.: bestört, modfälld,
rådlös, y. fsv. forsoffadher, domnad, jfr ä.
da. forsuffct ds., till forsuffe, från mlty.
vorsuffet ds. till vorsuffen, bli bestört
osv., jfr höll. suffen, yra, besl. med
sova. - Ett annat ord är da. forsuffen;
från ty. versoffen, motsv. sv. försupen
(från Ity.), i ä. nsv. (1500-t.): drucken.
Möjl. har detta ty. versoffen påverkat
det nsv. försoffad, jfr Weste 1807:
’f. i nöjen, i liderlighet’.

försona, fsv. försona, från mlty.
vor-sonen; se sona.

först, fsv. fyrster = isl. fyrstr, da.
J0rst, fsax., fhty. furist, ägs. fyrst (eng.
first); av germ. *fnrist, superi, till för
3 o. förre; jfr furste. - I förstone,
fsv. i fyrslonne - isl. i fyrstnnni (-inni),
egentl, till fsv. i fyrsto = isl. i fyrstu,
dat. sg. n. till fyrster, men uppfattat
som dat. sg. till ett sbst. fyrsta f. o.
försett med den best. slutart, till ett
dylikt ord. Jfr sistone, åtminstone.

förstockad, fsv. forstokhader,
hårdnad, styv (om hudar) = da. forstokket
i bildh betyd., från mlty. vorstocket =
ty. verstockt, egentl, part. pf. till mlty.
vorstocken, bli styv ~ mhty. verstocken,
bli okänslig; jfr ä. nsv. förstocka, göra
styv (jfr Bib. 1541, 2 Mos. 4: 21, om
hjärtat, efter Luther), stocka, tilltäppa,
o. förstockenhet, förstockelse; till mhty.
stocken, bli styv, ty.: stanna, hejda sig,
till stock. - Den bildl. anv. av ordet
har ej utvecklats ur den fsv. o. ä. nsv.
utan försiggått på tysk botten.

förstå, fsv. forstanda = senisl. fyrir-,
förståndet, da. forstaa, från mlty.
vor-stdn, av fsax. farstandan, fhty. ftrstantan
el. -stan (ty. versleheri), ägs. forstandan.
Likbetydande sammans, med prepos. o.
verb med betyd, ’stå, ställa’ äro fhty.
instantan; eng. understand; grek.
epi-stamai. Betyd.-utvecklingen åtminstone
delvis oklar el. flertydig.

förständiga, 1500- o. 1600-t.:
underrätta; från ä. ty. verständigen i denna
betyd., till verstand.

förstöra, fsv. forstöra, se störa.

försumma, fsv. försuma, från mlty.
vorsumen; med i-omlj. i fsv. f or sy ma
= da. forsomme, ty. versäumen; jfr mlty.
siimen, söla = ty. sänmen; väl av en
av-ljudsform swum- till swim- (se simma),
jfr mholl. verzumen o. verzwimen;
an-tagl. besl. med försvinna.

försumpa, försumpning i bildl. betyd.,
Dag. Nyh. 1896 (om det offentliga livet),
från denna tid ett modeord inom
tidningspressen; efter ty. versumpfen (jfr sump).

försupen, se försoffad (slutet).

försyn, fsv. forsyn, förutseende,
förtänksamhet, tillsyn, (gudomlig) försyn
= da. försyn; i den senare betyd, väl
(såsom ty. vorsehung) översättning av
lat. providentia (eng. Providence); jfr
f. ö. no. forsyn, omsorg, försiktighet;
se syn. - Härtill avledn. försynt, i ä.
nsv. (1600-t.): som är på sin vakt, ängslig.

försåt, fsv. forsat f., n., jfr isl.
fyrir-sdt f.; vbalsbst. till fsv. sitia firi, isl. sitja
fyrir, sitta i forsat (egentl.: före ngn,
som färdas vägen fram).

förtona, äldst, slutet av 1700-t., om
utsikt från sjön (’Huru förtonar sig
Lands End . .?’) i betyd, ’té sig,
synas’ = da. fortone (sig), från mlty.
vor-tönen, höll. vertoonen, visa, framställa;
mlty. tonen = germ. *at-angnian, en
biform till got. at-angjan, visa - fsax.
tögian, fhty. zoug-en, isl. teygja(sk) i
Volund.-kv., av ät- (= lat. ad, sv. åt)
o. stammen i lat. ocntiis, öga, osv. (se
öga), egentl.: bringa till synes. Jfr
med avs. på uddljudet för sa g d. -
Stundom associerat med ton: förklinga.

förtret, y. fsv. förtret n., jfr da.
for-trend c.; från mlty. vordrét; o. förtreta,
y. fsv. förtreta, från mlty. vordréten =
ty. verdriessen, motsv. sv. fört ryta
Bib. 1541, vars y beror på anslutning
till det inhemska o. med -dréten,
-dries-sen etymol. identiska tryta; motsv.
got. usprinlan, besvära. Avljudsform:
mlty. vordrot (varav ä. nsv. förtråt) = ty.
verdruss; ä. nsv. förtrööt 1622 kan vara
en inhemsk ombildning. T i förtret
för väntat d beror väl också på inverkan
från det mera inhemska förtryta osv.

förträfflig = da. fortrceffetig, jämte
ä. nsv. treffelig från ty. (vor)trefflich
(till ä. ty. vortreffen, överträffa, ty. treffen)
= mlty. drepelik, en biform till
dråplig; jfr dräpa o. träffa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free