- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
182

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gap ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betyd, ’tillsamman med* el. bildande
kollektiver el. åt verb o. deverbativer
meddelande perfekt!v betyd. Ofta, trots
formella svårigheter, betraktat som
etymologiskt identiskt med lat.
com-(- prepos. cum, med), fir. com-,
varmed det i alla händelser funktionellt
nära överensstämmer; jfr t. ex. lat.
communis ~ gemen, lat. convenio ~
got. gaqiman, komma tillsamman, osv.
- I de nord. spr. undanträngt av
likbetyd, sam-.

gebit, Tuneld 1741 s. 9: gebiet, mera
allmänt dock först på 1800-t.; från ty.
gebiet, område, egentl.: som man härskar
över, i ä. ty. även: befallning (alltså
med samma betyd.-utveckling från abstr.
till konkret som i välde), till ty.
gebieten, befalla (motsv. sv. bjuda).
Jfr till betyd, även område. - Da.
ge-bet från mlty. gebéi; jfr i fråga om det
Ity. e t. ex. förtret.

[gebärder, ä. nsv., åtbörder, se åtbörd.]

gedigen, U. Hiärne 1687: gedieget
Ten; i bildl. betyd, ett 1800-talsord,
från ty. gediegen ds., av mhty. gedigen,
fhty. gidigan, utvuxen, mogen,
halt-full = fsax. gcthigan, part.-adj. till
fhty. gedihan, ty. gedeihen, förkovras,
frodas - got. peihan, växa m. m.,
osv,; besl. med dejlig (se närmare d. o.).

gehör, i förb. giva 1609, få 1648,
vinna 1656, i betyd, ’förmåga att höra
o. d’, vanligt egentl, först på 1700-t., i
ä. nsv. även ’tillhörighet’; från ty. gehör,
av mhty. gehöre n. (jämte gehörde), till
hören (- höra).

Geijer, familjen., från ty., egentl.:
gam; se gir ig (slutet).

gelatin, 1750-t., från fra. gélatinc, lärd
avledn. av lat. gelätus, frusen (jfr följ.).

gelé, 1717, 1730, Dalins Arg. osv., från
fra. gelée, motsv. lat. geläta, till geläre,
bringa till frysning (urbesl. med kall).

gelike = no. gjelike, från mlty. gelike,
lik, jfr min gelike, lik mig; se like.

gemak, 1627, om kungagemak = da.,
från mlty. gemak, ty. gemach, urspr.:
bekvämlighet, sedan: bekvämt rum o. d.;
till adj. gemak, gemach, passande,
bekväm, maklig; i fsv. o. ä. nsv. mak,
rum (se mak), jfr även sv. förmak;
till stammen i maka, vb, make,
skomakare osv., se d. o.

gemen, 1500-t.: menig, allmän (jfr
sv. gemene man, gemen soldat), simpel
= da., från Ity. gemen, även (liksom i
sv. dial.): vänlig mot folk av ringare
stånd, mlty. gemene, även: gemensam
= got. gamains (ack. -njana), fhty.
gimeini (ty. gemein), ägs. gemene, av
germ. *gamainia-; liksom det likbetyd,
lat. com-munis (se kommun) även ie.
stam. *moin- i litau. malnas, byte, fslav.
mena, växling, lat. munus (genit. -eris),
åliggande o. d. (egentl.: motprestation,
gengåva); alltså egentl.: som står i
utbyte med, ömsesidig el. dyl.; se f. ö.
under miss-. - Med övergång från
betyd, ’byta’ till ’förfalska, skada’ o. d.
föreligger samma stam i men, sbst. -
Jfr menig o. allmän. - Ingen
gemen, här ä bara korpraler, Bellman
Fredm. ep, nr 8.

gemytlig, senare delen av 1800-t.;
Atterbom Minnen 1: 98 har ännu den
tyska formen; från da. o. ty.; av ty.
gemntlich i samma betyd., till genial,
sinnelag, gemyt; egentl, koll. till ty.
m u t = sv. mod. Från ty. gemtit har
lånats sv. gemyt, i modern betyd. t.
ex. 1843: gemiilh, ännu ej hos Dalin
1850; i betyd, ’sinnelag’ o. d. ett
mycket gammalt lån t. ex. 1613: gemul, i
ä. tid även gemyte, gemöt (t. ex.
Bellman) o. gemöte.

gemål, 1565: gemael, 1609: gemål-,
i vissa sv. dial. (som neutr.) i betyd,
’hustru (i allm.)’ = da. gemål; från mlty.
gemål; att döma av å lånat redan i fsv.
tid; motsv. ty. gemahl m., n., av fhty.
gi-mahalo m., trolovad, brudgum, äkta man,
o. sen mhty. gemachel n., i sht. om
kvinnor, jfr fhty. gimahala f., trolovad, brud,
hustru, till mahal, högtidlig förhandling,
äktenskapskontrakt (vartill även ty.
ver-mählen, varifrån sv. förmäla 2) = det
inhemska -mål i giftermål, sv. mål
2; alltså egentl.: genom
överenskommelse el. kontrakt förbunden.

gen, gin, fsv. gen, gcen, gin, rak,
bekväm - da. gjen, motsv. isl. gegn ds.;
neutr. som adv.: gent emot, fsv. gent,
isl. gegnt, jfr framgent. Hit höra
vidare: pref. gen- (i gensvar o. d.), mot,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free