- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
190

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - glansk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glése, glans (av * ghlend-tiä), fslav.
gle,dati, se (som dock även kan utgå
från ie. ghlendh- i glindra); besl. med
mhty. glanst, glans; till en enklare bas i
glana. - Jfr glänsa.

glansk i glanskis o. d., ä. nsv.
glansker i t. ex. glansker is, Kolmodin
1732, besl. med föreg.

</b>glappa</b>, Weste 1807; sbst. glapp 1781
(i uttr. glapp och ränn), jfr sv. dial.
glappa, öppna sig (om söm, dörr m.
m.), no. gleppa, glida, slå fel, ä. da.
gleppe, ävensom sv. dial. glapa, stå
öppen, på glänt, no.: lia mellanrum, sv.
dial. glap n., spricka, öppning, no.;
mellanrum, isl. glepja, kausativurn:
komma att slå fel, av germ. glap(p)-,
glep(p)-, glida, vara öppen o. d., som
förhåller sig till germ. glip(p)- (i ä.
nsv., sv. dial. glip n., gap, hål, rämna,
sv. dial. glipa [ipf. glép], vara öppen,
no. glip(a), öppning, mhty. glifen, vara
brant el. sned, mlty. glippen, glida osv.)
som germ. glad- till glid-, glida o. d.
(se glada o. glida). Jfr gläfsa. -
Avljudsform: glo p (se d. o.).

glas = fsv., jämte no., da., från
mlty. - ty. glas, ägs. glces (eng. glass),
i fhty. även: bärnsten, av germ. *gldsa-,
växl. med *glazä- i det inhemska fsv.,
da. glar, isl. gler (med s. k. /i-omljud);
i avljudsförh. till det från germ. lånade
lat. glésum, bärnsten (Tacitus), mhty.
glar, harts, ägs. glar(é), kåda, bärnsten,
isl. glcesa, pryda med ngt glänsande
(som dock kan utgå från ett *glansian);
av samma rot glas, glänsa, vara blek
el. klar, som ingår i isl. Glasir, (mytisk)
lund med gyllene löv, o. fir. glass, grön
(av *ghlas-to-). Urspr, väl namn på
bärnstenen, som sedermera överflyttades
på det relativt sent uppträdande
glaset, o. ett av de ord, som anförts som
stöd för den uppfattningen, att det
germ. urhemmet varit beläget vid
Nord-o. Östersjön. - En primärare ie.
rot-form ghlé uppträder i glåmig. -
Ta-citi glésum översättes av Rudbeck i
Atl. med glijs, varav hos Stagnelius
Glissjön om Östersjön (se Books upplaga,
Kommentar, s. 299).

glasera, = fsv. - da. glassere, ty.
glasieren; med romansk ändelse -era
till glas; jfr det analogt bildade glasyr
- ty. glasur.

glass, från fra. glace, av lat. glades
(ack. -em), is (urbesl. med kall); jfr
g l e t s c h e r.

glatt, Lex. Linc. 1640 = da. glai,
från Ity., ty. glatt = det inhemska
glad. - I sjötermen ett glatt lag
från Ity., jfr mlty. adv. glat, helt o.
hållet, jfr likartad betj^d.-utveckling i
da. slcet, alldeles.

glav(en), poet., nu: svärd, förr: spjut
(Bib. 1541 osv.), fsv. glavin n., m. =
da. glavind, biform till fsv. glævia (-a-)
= isl. glefja; från mlty. glave(n) (med
-n i obl. kasus o. pl.), glevie f., från ffra.
glaive, lans, spjut (fra., eng.: svärd); av
lat. gladius, svärd, möjl. urspr. keltiskt.

gles, Lex. Linc. 1640, i ä. nsv. o. sv.
dial. även glis, jfr ä. nsv. glesug, no.
glisen, glesen, sv. dial. glisländ = no.
glistennt; besl. med ä. nsv., sv. dial. no.
glisa, glimta fram (genom en öppning),
(hån)le o. d., ägs. glisian, glimma; gles
alltså egentl.: som släpper fram ljus.
Besl. ord se f. ö. gli.

glete, silverglitt, förr även glett; väl
liksom många andra bergsbruksord från
hty.; av mhty. glete f. (motsv. ty. glätte
- mlty. glede), abstr.-bildning till adj.
glaf, glänsande - glad 1. - Biformen
silverglitt motsvarar närmast höll.
zilverglit, till glit-, glänsa, i glittra.

gletscher, från ty. =. egentl, ett
schweitziskt ord, från lat. glades, is.

gli, fiskyngel, Serenius 1741, Linné,
till ä. nsv., sv. dial. glia = isl. gljd,
glimma, glänsa; alltså: det som glänser
i vattnet; till germ. gli-, glänsa (jfr t. ex.
ir. glé, glänsande, väl av ghlii-); med
m-avledn. i glimma, /i-avledn. i no.
glina, glänsa, r-avledn. i gliring,
s-av-ledn. i gles, f-avledn. (ie. d) i glittra.

glida, y. fsv. glidha, giva sig åstad;
i modern betyd, på 1580-talet = gottl.
gläidä, no. glida, da. glide, motsv. fsax.
glidan osv. (utom i got.); i avljudsförh.
till nisl. gleidr, no. gleid, utspärrad.
Ordet saknas i de äldre nord.
fornsprå-ken o. är väl åtminstone delvis lånat,
t. «x. i den y. fsv. betyd., som
motsvarar en hos mlty. gliden uppträdande.
Stundom fört samman med litau. glitus,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free