- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
189

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - giro ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gjorda, fsv. giorpa, giurpa, bruten
form av "gyrpa (såsom i fsv. ginrdhil,
gördel, o. skjorta) = isl. gyröa, ty.
giirten osv., av germ. *gurÖian, i
avljuds-förh.till got. M0airda/i,omgjorda; antagl.
besl. med gård. Jfr gördel.

gjuse, se fiskgjuse.

gjuta, fsv. giuta = isl. a/ö/a, da. gyde,
got. gintan, fsax. giolan, fhty. giozan
(ty. giessen), ägs. géotan; allm. germ.
st. vb av ie. *gheu-d- i lat. fnndo, perf.
/lid/, utvidgning av den ie. roten gh(e)u
i grek. /c/iéö (av *khevö)9 gjuter, sanskr.
/in, gjuta, offra (jfr under gud), av
samma slag som i flyta till ie. roten
pin. - Hit hör bl. a. osv. dial. *gjuta
(jiitn m. m.), sank däld o. d., no. gjota,
dalkjusa, da. dial. gyde, trång väg el.
liten trång gata, osv. - Jfr gyttra.

glace, se glass.

glaciär, av fra. gläder ds., jfr
gla-dére, isberg, o. g l e t sch er, till lat.
glades, is (se glass o. k l ak e).

1. glad, adj., i dial. även: klar (jfr
glad 2), fsv. glaper = isl. glaör, även:
blank, ljus (bl. a. poet. som hästnamn;
i denna betyd, ej, såsom stundom
antagits, av *ga-hlad- till hlada, lasta),
da. glad, fsax. glad- i gladmod, glad,
mlty. glal, glatt, fhty. glat, glatt,
glänsande (ty. glatt-, jfr lånordet glatt),
ägs. gla>d, klar, glad (eng. glad, glad);
av germ. *glada- = ie. *gladho-, jfr lat.
glaber, glatt, skallig (av ie. *gladh-ro-),
ävensom avljudsformen *ghlädh- el.
glödh- i Ii ta u. glodhs, glatt, slätt liggande
(om hår), fslav. gladiiku, glatt. Jfr f.
ö. under glada. - Den gamla
betydelsen ’glänsande’ ingår i de sv. sjönamnen
G l a, ä. Glad, Vrml., vartill ä. nsv
Gladvall, nu Glava sn; Glan (av *Gladen)
Ögtl., Smal. m. fl.; närmare förf. Sjön. 1:
174 f.; jfr följ. o. glada. - [-Betydelseutvecklingen:-] {+Betydelse-
utvecklingen:+} glänsande > glad är
densamma som i bl i d o. ty. heiter (se h e d e r).

2. glad, öppet ställe i skog, jfr no.
glada ds. o. östsv. dial. glada, öppning
i is, vassfritt ställe i kärr; av föreg, i
betyd.: ljus; alltså med samma
grundbetyd, som i glänta, sbst., el. sv. dial.
lysa; se även Lo 4.

glada, y. fsv. gladen (med best. art.),
till en verbstam glad- ’glida’ i sv. dial.
gladas, no. glada, gå ned (glida ned),
om solen; liksom likbetyd, isl. gleÖa,
av *gliÖa (med a-omljud), motsv. ägs.
glida m. (eng. glede), till glida o. da.
glenle, glada, till sv. dial. glänta, glida
(jfr glänta, sbst.), alltså efter gladans
berömda glidande flykt. Se förf. Etym.
Bemerk. s. III. I samtliga tre fall eger
ursprunglig släktskap rum med motsv.
germ. stammar glad-, glid- o. glan- i
betyd, glidande, glatt, hal, egentl, ljus;
se även glan a, glans, glänta 1. -
Avledn.: sv. dial. glära, av ett fsv.
*glaidhra = nisl. gleÖra, liksom sv. dial.
blära, blåsa, av blwdhra, osv. - Ett
speciellt tyskt ord för ’glada’ är mit}7.
wie = fhty. wio (ty. weihe); av förf.
Etym. Bemerk. s. I härlett av ett ie’
*nei-o-, av två bestående, gren, jfr sanskr.
vayä, gren, till ni, två, efter den kluvna
stjärten, jfr ty. gabelweihen,
gabel-schwänze om gladorna.

glam = fsv., isl., no., larm, gny, sorl,
varav vb. glamma, fsv. glama, larma,
gn}7, isl.: sampråka, da. glamme, skälla;
med r-avledn. isl. glamra, larma; i
av-Ijudsförh. till isl. glymr, larm, glnmra,
larma; flertydigt; snarast rimord till
likbetyd, germ. hlam-, hliim- (se l
om-hör d o. lamm) o. ej, såsom antagits,
bildade med gre-prefix till dessa stammar.
- I ortnamn stundom med syftning på
vattendragets klingande ljud, t. ex.
Glam-beck, vid Lund (o. 1500).

glana, vard., glo, i dial. även: lysa
svagt = no. glana, glo, glimta, da. dial.
glane, glo, nisl. glan n., glans; besl.
med ir. glan, ren, gäll. flodnamnet
Glana osv. med den under blick
exemplifierade vanliga
betydelseövergången: glans, glänsa > blicka, titta o.
d.; jfr följ.

glans, ä. nsv. glantz (t. ex. Bib. 1541,
neutr.), jämte da. glan(d)s o. höll. glans
(varav möjl. eng. glance, blick), ytterst
från mhty., ty. glanz m., jfr adj. fhty.,
mhty. glanz, glänsande, av germ. glänt-,
väl med i-omljud i sv. dial. glänta,
klarna, o. glänta, glad i skogen, med
avljudsformen glent- ;> glin t- i mhty.
glinzen, st. vb, glänsa, no. gletta (av
*glint-), sv. vb, kika, o. st. vb, glida, sv.
dial. glinta, glida (se glada), jfr ir.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free