- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
203

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - grepp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t. ex. 1636, 1637, även grot(t) (pliir.
grötter), av mlty. gröt, stor (- ty. gr oss).

2. gross, om partihandel, t. ex. Riksr.
prot. 1636: handla . . i gross, Serenius
1734: sälja i gross, jfr Ity. in t gross
handeln, från fra. gros (en gr.) el. ital.
grosso, ingrosso; .egentl, m. sg. till adj.
fra. gros, ital. grosso, stor, grov, av lat.
grossus, tjock (jfr grossess); ett helt
annat ord än ty.’gross, stor, som
formellt är - gröt. -. Gross or, nyare
ord, Dalin 1850 även grosseur, bildat i
sv. med fra. ändelse (liksom kassör),
jfr da. grosserer, ty. grossierer, från fra.
grossier, mlat. grossarius. - Grossist
har däremot sin ändelse från ty. liksom
gar di s t. - Etymologiskt identiskt med
gross är det ä. nsv. myntnamnet gross,
grossa, t. ex. 1553 = mhty. gros, grosse,
jfr ty. groschen.

grossess, 1776, från fra. grossesse, se
föreg.

grotesk, adj., Tessin 1735: grotesqua
figurer, från fra. grolesque, efter ital.
grottesco, avledn. av ital. grotta (se följ.);
egentl.: i samma stil som
grottmål-ningar(na) (i vissa utgrävda villor i Rom,
vilkas underjordiska rum kallades grotte,
grottor). - Som sbst. 1784 (om
prydnader å vapen).

grotta, Spegel 1705: grotler, Tiselius
1723: gråttar; Ehrenadler Telem. 1723:
grotta (förklarat i en not) = da., ty.
grotte, från fra. grotte, ital. grotta, håla,
av mlat. grupta, av grek.-lat. crypta,
grek. kry p té (jfr grift, krypta).

grov, fsv. gröver, jämte isl. gröfr, da.
grov från mlty. grof, grov- - fhty., ty.
grob; inlånat från mlty. tvåstaviga
former med förlängt o före den fsv.
övergången av ö till slutet o; av samma
stam som litau. grubus, grov, till en ie.
rot ghrubh, mala o. d.; jfr no. grupa,
grovmala, av ie. *ghrubh-n- el. en
variantrot ghrub; alltså med samma
betyd.-utveckling hos grov som hos germ.
*granla- i ty. gross, eng. great (se gröt),

grubbla, o. 1630 =- da. gruble, från
Ity. gruveln o. ty. grubeln = fhty.
gru-bilön, gräva efter, rota, motsv. (det
inhemska) no. gruvla, gryvla; i
avljuds-förh. till gräva; jfr det därav avledda ä.
nsv. gråfla i samma betyd. - Grubbla
konstrueras, såsom man väntar sig, äldst
med prepos. i.

gruffa, i Utter, först mot slutet av
1800-1.; egentl. == sy ds v. dial. g roffa,
smågrymta; ljudhärmande; jfr gry inta.

grumla, jfr ä. nsv. grumlot, grumlig,
Spegel 1685, 1712, till stammen i ä. nsv.
grum, sammanblandad Orenlighet, I.
Erici 1642, sv. dial., östfris., grum,
bottensats, i sv. dial. även: innanmäte
i fisk, no. grymja, röra, m. m., jfr
grum s; i avljudsförh. till fris. gram,
grim, innanmäte i fisk, isl. gröm(r),
smuts; väl till ie. roten ghrem (osv.),
gnida sönder o. dyl., i litau. grémsti,
skava, got. gramst-, grand (om »grandet
o. bjälken», med samma
betydelseutveckling som i grand 1); egentl.,
liksom det likbetydande ie. ghrend, av
ljudhärmande karaktär; jfr gry mta osv.

grums, t. ex. Leopold = da.; till
stammen grum- i föreg.; snarast
dever-bativt till gr u m sa, göra grumlig, som
ej behöver vara bildat av gr u m s, utan
kan uppfattas som en parallellbildning
till grumla av samma slag som t. ex.
grumsa, knorra o. dyl., till Ity.
griun-meln (se följ.) el. som no. g rafsa till
gravla osv.

grumsa, värd., halvhögt knota o. dyl.,
t. ex. Beskow, Blanche, Dalin 1850, är
en parallellbildning till grymta o. Ity.
grummeln, grumsa, av samma slag som
t. ex. no. drumsa, sv. dial. drymta o.
sv., no. drumla (osv.) till no. drumma.

1. grund n. o. 2. grund r. utgå från
två olika fsv. sbst., som dock stundom
äro svåra att hålla isär: 1. grun n. o.
grunder m., stam: grann-, botten, i sht
under vatten, motsv. isl. grunn n., grund,
grunt ställe, o. grunnr m., botten, samt
2. grund n. o. grunder m., stam: grund-,
grund, botten, djup, grundval, bildl.:
grund, orsak m. m., jfr isl. grund f.,
slät mark, fält; motsv. *grundu- i got.
grunduwaddjus, grundmur, fsax. grund
m., grund, jordmån, i ägs. även: golv,
djup, sjö (eng. ground), fhty. grunt,
grund, botten, slätt (ty. grund), av germ.
*grunp- o. "grund-; sannol. i avljudsförh.
till de ord för ’sand, sandbank; grand
o. dyl.’, som omnämnas under grand
l; till ie. *ghrendh-, gnida sönder o. dyl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free