- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
202

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - grepp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gripsholm, slottsn., efter anläggaren
Bo Jonsson Grip.

gris = fsv., no., da. = isl. griss,
även: galt, ett speciellt nord. ord, av
Falk-Torp betraktat som
substantive-ring av fsax., fhty. gris* grå (ty. greis,
gubbe; sydty. dial. gris m. om grå
hästar m. m.), varav fra. gris,’val avlägset
besl. med grå; dock snarare efter lätet,
som i grek. återgavs med gry; jfr sanskr.
ghrsvi-, gält, o. grek. kholros (av
*ghor-sio-), gris, svin, som kunna höra till en
likartad Ijudhärmande rot; ävensom
västgötska hnssingar, svin, efter
locklätet huss. - Inte vara mors minsta
gris, redan i Putzdrummel (si. av
1600-t). - Köpa grisen i säcken, motsv.
i da., ty. o. eng.: ombildningar av uttr,
die katze im sacke kaufen, erinrande om
historien om Eulenspiegel, som sålde en
katt för en hare. - Griskulting, till sv.
dial. kult ds., även: liten pojke;
grundbetydelsen ingår i no. kult, kloss o. d.;
se närmare kult 2, 3 o. jfrrorkult.

grissel el. grissla, brödspade, jfr fsv.
tillnamnet (Pädher) grysla o. grislikaka,
motsv. no. grisl o. grisla, da. grissel,
grisle; dunkelt; jfr likbetyd, mlty.
ge(r)stel o. da. dial. grittel.

grissla, sjöfågeln Uria grylle, 1638;
jfr pl. grässler 1687 o. sv. dial. gröttia
Kim. 1., grylla, grautle Gotl., den förra
formen där sannol. lånad, samt da.
grylletejste, motsv. fsv. "grytle, -a, isl.
*grjötle, -a, *grytle, -a; uppkallad efter
sitt förnämsta tillhåll bland stenörar o.
skrovliga klippor; till fsv. gryt,
sten-(rös), isl. gr jo t (se Gryt-, gryta); jfr
grott, grissla, Ögtl. I fråga om //’>«/jfr
nässla, vassle; i för y beror val på
dialektisk utveckling. Se förf. Ark. 13: 238 f.

gro, fsv. grö(a) =-isl. gröa ds., da.
gro, växa, mlty. gröten ds., fhty. gruoen,
även: grönska, ägs. gröwan, växa, gro
(eng. grow); snarast egentl, ’sticka fram’
o. i avljudsförh. till gran, gräs. Jfr
grodd, gröda, grön samt följ. - Med
avs. på -w- i ägs. gröwan jfr ägs. rö wän
= rö, vb.

grobian, 1618 = da., från ty. =
jämte grobianus, skämtsam latiniserande
bildning till grob, grov, uppkommen
under humanismens dagar; jfr slentrian.

groblad, Plantago (i sht: major), y.
fsv. gröbladh - no. groblad; jfr y. fsv.
groddabladh (av *grödha-), sv. biformen
gr o d b la d (sannol. hypersvecism el.
anslutning till groda), no. grorbJad
(*gr6Ör-)9 nisl. grédibladka (till vb.
gréda, läka); till gro i betyd, ’läka’,
syftande på bruket att-lägga bladen på
sår; jfr sv. dial. läkeblad ds. o. under
sa l vi a.

groda, 1603; jfr 1538: -gro = no. gro,
pl. -gr0r. Enl. Noreen Sv. etym. s. 32
är groda en ombildning av gro efter
mlty. krode (ty. kröte). Möjl. i stället
på missförstånd beroende inskott aV d i
ett *groa, såsom i y. fsv. flodhen för floen,
ä. nsv. frödet för fröet osv. (jfr förf. Ark.
35: 205 med litter.). Ord för ’groda’ o.
’padda’ uppvisa f. ö. i olika språk en
hel del variantformer, som icke kunna
förklaras vare sig som ljudlagsenligt el.
analogiskt uppkomna; atm. i en del fall
hypokoristiska el. eufemistiska
bildningar; jfr frö 2, padda, tossa o. se
utförligt förf. NTfF 3 R 12: 62 f.

grodd, jfr yé fsv. groddabladh, jämte
isl. grödr m. (genit. -rar o. -ar) vbalsbst.
till gro, germ. *gröpn-, jämte grödi- f. i
mhty. gr not. Möjl. beror dd i grodd på
ljudsubstitution i ett lån från mlty. gröde.

grogg, 1795 (om uti. förh.), 1834, från
eng. grog; enl. allmänt antagande efter
amiral Vernon, med öknamnet Old Grog
(så kallad efter sin vanliga dräkt av
tygsorten grogram), vilken år 1740 utfärdade
en order om att manskapet skulle
förplägas med en blandning av rom o. vatten.

groll, 1639; hos Lind 1749 mask.;
från ty. groll m., jfr vb. grollen, hysa
groll, mullra (om åska), i avljudsförh.
till grell (se grall) o. gräla, som dock
kunna vara oberoende av varandra
uppkomna, obesläktade bildningar.

grop - fsv. = isl. gröp, da. dial. grob;
jfr mlty. gröpe, ränna för spillning, samt
med z-omljud ägs. grep(e), ränna; kanske
germ. gröbn-; besl. med g r ä v a; jfr g r u v a.

1. gross, tolv dussin, 1640 (plur.
stundom grossen), Serenius 1734: ’en
gros’, neutr. hos Möller 1790 - Ity. gross,
från fra. grosse, egentl, fem. till adj.
gros, stor (se följ.); alltså egentl,: stort
dussin (douzaine grosse). - I ä. nsv.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free