- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
215

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - gås ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

4. -gäll, i bäver gäll, se d. o.

1. gälla, nu f, skälla, fsv. gcella st vb
= isl. gjalla, gella, fhty., ägs. gellan
(ty. gellen, eng. ijell) osv.; ej i got; av
germ. *geln-; se gala o. gäll 2.

2. gälla, snöpa (väsentligen ett
götaord), fsv. gcella, gcelda = isl. gelda, da.
gälde; blott i nord. spr., men där
allmänt (eng. geld väl från nord.; enl. M.
Förster Arch. f. d. St. d. n. Spr. 1911, s.
46 dock inhemskt, men påverkat från
nord.); avledii. av gäll l, ofruktsam.

3. gälla, angå m. m., y. fsv. g(i)czlla,
biform (med // av Id) till gälda, betala:
sedan bl. a.: inbringa, vara värd (det
gäller livet alltså: den inträffade
situationen är värd lika mycket som livet),
angå; liknande betyd, i ml ty. gelden o.
ty. gelten, som kunna ha inverkat. Jfr
(lik)giltig.

gäms, stenget, Var. rer. 1538: gämss,
från ty. gemse, av fhty. gamiza; sannol.
romanskt lån: fra. chamois, ital.
ca-mozza, från lat. camox 448 e. Kr. Much
ZfdA 42: 167 f. Väl ett alpord av icke
indoeuropeisk upprinnelse; jfr bock.
Annorlunda t. ex. Torp Spr. hist. Stud.
tilegn. Unger s. 188 (: gumse osv.);
jfr härtill Liden KZ 40: 260.

gänga, skruv-, äldst i plur.: 1707
gånger, 1752 j ångor, Sahlstedt 1773 blott
gäng or = da. gcenge; med nybildad sing.,
från ty. gauge, pl. till gäng, egentl.: gång.

-gängare, från mlty. -ganger(e), ty.
-gånger, till gäng (- gång); t. ex.
fotgängare, y. fsv. fotgcengere jämte
-gångare, om fotsoldater; se f. ö.
par-tigängare, rorgängare.

1. gänglig, 1769, för ä. nsv. gänglot,
jfr sv. dial. gängla, lång, smal kvinna, ä.
nsv., sv. dial.: stylta (fsv. gcengla möjl.:
träsko el. träben), sv. dial. gängla,
b}rgga löst o. gängligt, gå osäkert, samt
gingla, vackla; med avs. på det
närmaste grundordet flertydigt; i alla
händelser av eii Z-bildnmg till gänga (=
gånga).

2. -gänglig, ä. nsv. -gängelig, från
mlty. -genklik, ty. -gänglich; även
eii-kelt, t. ex. O. Petri, i betyd.: gängse,
liksom i ä. da., no., mlty.; avledn. av
gäng (== gång), i förgänglig,
oundgänglig (se d. o.), tillgänglig.

gängse, fsv. gwngse, jfr da. gcengs;
till fsv. gcenger = isl. gengr, mlty. genge,
fhty. gengi (ty. gäng), ägs. genge, av
germ. *gangia-, möjlighetsadj. till gänga
(gånga): som kan gå (bildat såsom t
ex. -finger i fåfäng); jfr även isl.
aZ-gangsa, överallt rådande, ofgangsi,
över-haiidtagande; f. ö. till bildningssättet
flertydiga former; jfr bröstgänges.

gärd, fsv. gcerp, görande, vad som
utgöres, utskyld = isl. gerd, da. gverd,
i gcerde, i görningen, av tirnord. *garwipö,
abstr. till göra; med sin egentl, betyd,
kvar i åtgärd o. konkret väl även i
huvudgärd, där dock
betyd.-utvecklingen är oklar, kanske: anordning för
huvudet.

gärda, fsv. gcerpa = isl. gerÖa, av
urnord. *gardian, avledn. av gård,
inhägnad. - Gärde, fsv. gwrpe,
gärdsgård, inhägnat jordstycke = isl. gerÖi,
da. gcerde, till samma gård; möjl. dock
ej alldeles samma bildningssätt för de
båda betyd. Gärdet är uppgivet, t.
ex. i Dalins Arg. Jfr mellangärde.
- Gärdsel o. gärdsle, fsv. gverfrsl,
gcerpsle, motsv. i (ä.) da.; no. gjerdsl; av
urnord. *gardisla- n., resp. *garbislia n.,
till gärda. - Gärdsgård, 1520-t, väl
till gärdsel, motsv. ä. nsv. gårslgård
(jfr s k är s el d av fsv. skairsl-elder);
gärde s går d däremot av fsv.gatrpisgarper,
med motsv. i no., till gärde. Tamm
Etym. ordb.- Gärdsmyg, Sv. Nilsson,
enl. Tamm av ä. *gärdselsmyg; jfr f. ö,
da. gjcerdesmutte, ty. zaunschlupfer; i
sv. dial. bl. a. Thomas i gärdet

Gärdslösa, se -lösa.

gärna, fsv. gicerna = isl. g j ärna, da.
gerne, fsax., fhty. gerno (ty. gern), ägs.
georne’, adv. till germ. adj. *gerna- (fsv.
gia^rn osv.); jfr finska lånordet kernas,
’promptus’; med n-suffix till ie. roten
gher i begära, lat. horior, uppmanar,
grek. khairö (av *ghdriö), gläder mig
(se körvel), sanskr. hdryati, begär
(m. m.), osv.; jfr girig.

gärning, fsv. gairning = vnord.
gerning^) f. o. m., allm. nord. bildning till
göra.

gärs, gers, fisk, Acerina cernua, 1639:
gersz, 1600-t. även girs (jfr
familjenamnet Girs: Aegidius Girs, historieskrivare),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free