- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
223

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - halster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mhty. hamel, brant klippa. F. ö. besl.
med fslav. kamy, kameni, sten (jfr det
dock knappast hithörande kamin); jfr
även litau. akmå, sten, grek. dkmön,
städ, ävensom med palatalt k: sanskr.
áçman-, sten, hammare, städ.

hammel, 1716: hamel 1743: hamlar
plur. från ty. =, snöpt gumse,
sub-stantivering av fhty. adj. hamal,
st3rm-pad, sedan: kastrerad; se ha m l a.

1. hamn, skepnad, vålnad, fsv. hamn,
skapnad, skepnad, klädnad = no., av
germ. *hamna-, som uppstått vid
böjningen av n-stammen *haman- (i ägs.
hama m., hölje, dräkt, o. i lekamen;
se d. o.) som t. ex. björn, örn från
n-stamsparadigmen *beran-, *aran-; till
germ. roten ham i isl., no. o. sv. dial.
hams, skal, o. fhty. hemidi (ty. hemd),
ägs. hemed(e), skjorta = ie. kam,
betäcka (se chemis o. kammare), växl.
med skam- (se skam). - Jfr lia m m a.

2. hamn, i uttr. i h. och häl, t. ex.
Lucidor, för äldre ham, i sv. dial.
hamboge, knäveck, motsv. isl. hpm, genit.
hamar, lår på en häst (jfr fsv.
hamal-boghi, no. hombot, knäveck), samt mlty.
hamme, fhty. ham(m)a, ägs. hamm f.
(eng. ham) i skiftande betyd.: baklår,
baksida av knä, skinka; germ. *ham(m)Ö,
av *hanmö-, besl. med grek. knemé,
skenben, fir. cnäim, ben.

3. hamn (för fartyg) = fsv. = isl.
/ip/7i, da. havn, mlty. havene (> ty.
ha-fen), mhty. habene, ägs. hcefene (möjl.
nord.; eng. haven); germ. väl *habnö-;
möjl., jämte fhty. havan, kruka (ty.
hafen) m., grek. kdpe, krubba, m. fl. till
en ie. rot kap, innehålla, omfatta = kap
i lat. capio, tager, osv. - Hamnbuse,
se buse.

hampa = fsv., jämte hampcr (hamp
ännu på 1700-t.) = isl. hampr, da. hamp.
motsv. mlty. hennep, hemp, fhty. hanaf
(ty. hanf), ägs. hcenep (eng. hemp); n
> m före p; germ. *hanap-, motsv.
grek. kännabis (;> lat. cannabis, jfr
mlat. canava, se kan f a s), fslav.
ko-noplja. Hampan tillhör ej, såsom t. ex.
linet, det äldsta lagret av europ,
kulturväxter; omtalas först av Herodotus,
som nämner den som odlad hos skyterna.
Namnet har av greker o. nordeuropéer
lånats från Östeuropa; dock före den
germ. ljudskridningen.

hampa sig, värd., Sahlstedt 1773,
Bellman (i bondespråk), upptages av Spegel
som ålderdomligt: växelform till sv. dial.
happa sig ds., till sv. dial. /iapp,
lyckträff, i isl.: lycka, osv., jfr meng. happen
(eng. happy), lycklig. Ovisst, om de
nord. formerna med -pp- utgå från
-mp-el. ej. Möjl. är hamp- en nasalerad
bi-form till hap-, som motsvaras av en del
slav. ord, t. ex. serb. kob, skickelse,
järtecken, osv. Jfr oförhappandes.

hamsa, värd., slarva o. dyl., 1770-t.:
hamsa efter - no. hamsa, riva
tillsammans, jämte no. hamla o. hemta ds.
iterativer el. intensiver på resp. -s, -l, -t
(-atjan) till hama ds.; betyd, ’slarva*
i sv. kan delvis bero på inverkan från
h af s a, slamsa o. dyl.; f. ö. av ovisst
ursprung. - Härav: hams, Fr. Bremer
1837, annars väsentligen sydsvenskt.

hamster, Cricetus frumentarius,
Regnér 1803: Taxlingen eller Hamslern
~-da., från ty. -, samma ord som fsax.
ham(u)stra, fhty. hamustro (-a), båda
i betyd, ’kornmask’. Sammanhänger
på ett el. annat sätt med fslav.
chomés-tarn, aiiimal quoddam; jfr ry. chomjaku;
hamster. F. ö. i enskildheter dunkelt.
Jfr bl. a. Schrader Reallex. s. 326. -
Härtill vb. ham st ra, hopsamla förråd,
rätt vanligt i tidningspressen under
världskriget, från ty. hamstern ds., med
syftning på hamstern, som om hösten
samlar vinterförråd.

han = fsv., da. = isl. hann; ett
nord. ord. Fem. hon = fsv. = isl. hön,
da. hun; av urnord. *hänö-^> *hänu >
*hpn (genom u-omljud). - Ändelserna
-en, -na i värd. jag såg ’en, såg ’na
äro minnen av de gamla fsv. ackus. m.
han (i t. ex. smal. ännu -an), f. håna,
vilka annars undanträngts av dativerna
honom (av *hänum) o. henne (av
ur-nord. *hänine). - Omstritt ursprung:
han, urnord. *hänaR, kan vara besl.
med grek. kenos, biform till (e)keinos,
den där, el. en n-bildn. till fsax., ägs.
he (eng. he), han, el. = got. jains, ty.
jener, den där, av germ. *jainaz >>
urnord. (i relät. obet. ställning) *jänaR,
vars j skall bortfalla (jfr ty. jahr = sv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free