- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
232

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - heder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allm. germ. (Ulfilas har dock weihs, se
vi, viga); avledn. av germ. sbst. *haila-
med samma betyd. av ’lycka’ som fsv.
hel, hæl (se hell); alltså egentl.:
lyckobringande. — Om de närmast till
adj. hörande helgedom, helgdag se
under helg. — Jfr Helge,
helgeflundra, helgon.

hell (-ä-), interj.; fsv. hæll, en
bi-form till adj. hel o. den ljudlagsenliga
motsvarigheten (med æi > æ före ll) till
isl. adj. heill, hel; hel är ack. sg. (se
d. o.); särsk. i den gamla
hälsningsformeln fsv. hæl (i fsv. o. ä. nsv. ofta
förbundet med säll: hæl ok sæl), jfr
isl. heill(þú), mlty. wes hil osv. Jfr
den lat. hälsningsformen *salvē (: salvus,
frisk, helbrägda). — Hell dig, jfr da.
hil dig, är kanske efterbildning av ty.
hell dir; i så fall icke innehållande adj.
hel, utan germ. s-stammen *hailiz osv.
i fsv. sbst. hæl(l), hēl = isl. heill osv.,
lycka, hälsa, till adj. hel; se närmare
hälsa.

heller (-ä-), fsv. hælder, hellre,
snarare (kvar under 15- o. 1600-t.), heller
(efter nekande ord), eller = isl. heldr
ds., även: mera (framför adj. o. part.
att uttrycka dessas komparativ), tämligen,
da. heller, heller, got. haldis, hellre,
fsax., fhty. halt, mycket mer (ty. halt,
i försvagad betyd.: väl, nog); av germ.
*halðiz (bildat med samma
komparativa adverbsuffix som t. ex. lat. magis),
till fhty. halto, mycket. — Den forna
betydelsen hos heller ’hällre’ uttryckes
nu i sv. med hellre, fsv. hældre ds.
= da. hellere, egentl. neutr. till ett adj.
motsv. isl. heldri, större; härtill superl,
helst, fsv. hælzt, da. helst; jfr isl. adj.
helztr. Ovisst ursprung; kanske, med
grundbetyd.: böjd för, rotbesl. med
hälla i betyd.: luta, isl. hallr, lutande.

helvete (-ä-) = "Bib. 1541, y. fsv.,
av ä. fsv. hælvite, dödsrike = isl. helvíti
ds., da. helvede; lån genom
missionärer, motsv. fsax. helliwîti, ags.
hellewîte m. m. (ej i got.); egentl.:
hälvetesstraff, till vite (nu blott bötesstraff;
se d. o.), o. fsv. hæl = isl. hel, got. halja,
fsax. hellia, fhty. hella. (ty. hölle), ags.,
eng. hell, av germ. *haljō- f., det
forngermanska namnet på dödsriket (jfr Hel),
sedan i västgerm. om de kristnes
helvete, egentl.: det höljande, döljande, till
germ. *helan, dölja; se hall 2 o. hölja.
Helsefyr = no. hels(ke)fyr, från
mlty. helschvûr, helveteseld, till adj.
helsch (motsv. ty. höllisch), helvetisk, o.
vûr (se fyr). — Helsike, möjl. en
ombildning av ett ä. sv. *hälske, ellips
för *hälskefyr.

1. hem = fsv. n., boningsort, hem,
värld, jämte hēmber m., värld, motsv.
isl. heimr m., hem, värld, da. hjem,
hem (egentl. jutsk form, liksom
hjemmel, se hemul), got. haims f., by, fsax.
hêm m., n., fhty. heim m., n., hem,
ags. hám m., hem, hus (eng. home); av
germ. *haima- (-i), väl lånat i litau.
kaimas, këmas, by, bondgård (se
kajman, namne); dunkelt; stundom bl. a.
fört till ie. roten kei i grek. keīmai,
ligger, o. koimáō, bringar till vila, koitē,
läger, osv.; alltså möjl.: plats där man
slagit sig ned; jfr hjon, ide, ocean.
— Adv. hem = fsv. = isl. heim osv.,
egentl. ack. sg. till hem. — Adv. hemma,
fsv. hema = isl. heima, da. hjemme,
egentl. dat. sg. av fsv. hema (i ægha
hema
) = isl. heima n. — Hemvist
11., i ä. nsv. (1600-t.) fem., till fsv. vist
fem., uppehåll; se visthus, vistas.

2. -hem, i ortnamn, t. ex. Dalhem,;
gammal typ, väl från äldre järnåldern
(o. möjl. bronsåldern), särsk. vanligt i
Vgtland, motsv. no., ty -heim, eng.
-ham, till föreg. i betyd. ’bygd’. — I
nsv. ofta -um (t. ex. Bergum, Tanum),
stundom -im (t. ex. Askim: ask l,
Markim); ibland sammandraget, t. ex.
Säm (se d. o.). — Jfr Hardemo.

hemisfär, av grek. (h)ē̃mi-, halv (=
lat. sēmi- i semikolon), o. sphaīra,
klot (se sfär). Jfr migrän.

hemlig, fsv. hēmeliker ds., även:
förtrolig, förtrogen; jfr isl. heimiligr i den
senare betyd., da. hemmelig, i ä. da.
även: förtrolig, från mlty. heimelîk,
som hör till huset el. familjen,
förtrolig, hemlig = mhty. heimelich; till
hem. Den moderna betyd. utgår från
den av: hörande till el. uppehållande
sig i hemmet o. därför dold för
främmandes blickar.

hemman, fsv. hēman, hem, bostad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free