Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - heder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(så ännu i Bib. 1541), stundom:
lantgård; utvidgning av fsv. hema, hem =
isl. heima n. (jfr under hem), liksom
fsv. lekan n., leksak, till isl. leika n.,
nsv. nystan till fsv. nysta n., sv.
dial. såtan n. till fsv. sata n. (se såte).
hemorrojder, egentl. plur. (-des) till
grek. (h)aimorrois blodflöde, av (h)alma
n., blod, o. en avledn. av réö, flyter
(urbesl. med ström).
hemsk, med nuv. betyd, känd blott
från y. nsv. (1800-t), fsv. hemsker,
försagd, förbluffad, dåraktig, dum, i
Bib. 1541: slö, försoffad, i ä. nsv. vanl.
dyster, ängslig o. dyl. = isl. heimskr,
dum, tokig; avledn. av hem, alltså
egentl.: hörande till hemmet, med sin
egentl, betyd, i lånordet inhemsk o.
ty. hcimisch. Härur betyd, ’dum’, egentl.:
som setat för mycket hemma. Betyd,
i nsv. utgår från anv. om dyster o.
ängslig sinnesstämning, jfr B. E.
Malmström: ’blef så hemsk inunder linden’.
hemul, lånord från fornspr. = fsv.,
även hemuld o. hemol(d}, f., laga
försvar, garanti för eganderätt, motsv. isl.
heimuld, -ild, da. hjemmel (egentl, en
jutsk form; jfr hjem under hem);
bildningar (väl på -ipö-) till adj. fsv. hemul,
isl. heimnll, heimill, tillkommande ngn
som laglig egendom, egentl.: hörande till
ugns hem el. hus (se under dass). Jfr
ohemul.
hen, brynsten, t. ex. Schroderus Lex.
1637 = isl. hein, fda. hen (i Harald
Hen), ägs. hån (eng. hone), av germ.
*hainö~; ie. rot snarast ke(i) (kdi), kö(i)
i avest, saeni-, spets, grek. konos,
brynsten, sanskr. cäna-, npers. sön, jfr även
lat. cö.s-, cötis, slipsten, osv.
Henning, mansn. = fsv., från ty.;
till namn på Han-.
Henrik, mansn. = fsv., från mit}7.,
Ity. Hinrik = ty. Heinrich, äldst: Heimi-,
till heim (se hem) o. -rich (se rik).
Jfr Harry. - Av en fsv. b iför m till
detta namn, Hindrik, kvarlever ett
minne i H in der s mässan,
januarimarknad i Örebro, efter biskop Henrik,
i Uppsala, Finnlands apostel, vars mässa
inföll den 19 jan., ävensom i familjen.
Hinders(s)on. - En kortform till
Henrik är mansn. Hinke, jfr fsv.
Hencke m. m., från Ity. I vissa fall är
dock Hencke en med Ity.
diminutivsuf-fixet -ke(n) (jfr fröken) bildad
hört-form till Johan, Hans o. d. - En
annan kortform till Henrik är fsv.
Hinze, från mlty. Hintze, varav sv.
familjen. H i 111 z e, närmast till biformen
Hinrik, liksom hty. Heinz till Heinrich;
jfr ty. Fritz (== sv. Frits) till Fredrik
o. ty. Kunz till Konrad.
heraldik = ty., avledn. av mlat.
heraldus ( = härold; se d. o.); egentl,
alltså: vetenskap för härolder, syftande
därpå att tidigast undersökningen o.
studiet av sköldmärkena (o. d.)
väsentligen var häroldernas sak.
herbarium = ty., av lat. herbarium,
till herba, ört (av dunkelt urspr.).
Herbert, Heri-, mansn., från ty.; till
sbst. här o. fty. herht, ljus (se bjärt).
Jfr t. ex. Albert, Albrekt.
herde, även här de, sv. dial. here,
sydsv., pojke, ung dräng, häle (med
tjockt 1), hyre, höle m. m., fsv. herpe,
hyrde, hördhe, av äldre hirpe = isl.
hirdir, da. hyrde, got. hairdeis, fsax.
Irirdi, fhty. hirti (ty. hirt), ägs. hierde
(eng. shepherd, fårvaktare), av germ.
*hirdia-, av ä. *heröia- = litau.
kerd-zius; avledn. med germ.
tillhörighets-suffixet -ja- (ie. -jfo-) av germ. *herdö- (-
hjord). - Hirpe till herde (hårde)
som fsv. sirla till ä. nsv. serla, sv. s är l a;
hirpe till hyrde, hördhe, dial. hyre, höle,
som fsv. virpa till vyrdha, sv. vörda.
- Betyd, ’pojke’ av ’herdegosse’. -
Avledn.: sv. dial. höling osv., fsv. hirpinge,
hyrd-, hörd-, hiord- = isl. hirdingi, no.
hyr(d)ing, juring m. m.; -irp- till
-yrd-Ull -iurd-, -iord- såsom i s a del gjord
av *gyrp. - Av germ. *herÖo- (= hjord)
är även avlett fsv. hirdha, vakta, vårda
= isl. hirda, samma ord som osv. dial.
*hyra, förslå, räcka till = no. hyra ds.,
även: gagna, utrusta, med grundbetyd,
’taga sig av, sköta om’, av äldre ’vakta,
vårda’.
Herman, mansn. = fsv., från ty.
Hermann, av fhty. Heriman m. m., egentl,
appellativ = fhty. heriman, fsv. hcerman
osv., krigare, till sbst. här o. man; jfr
Her(i)bert osv.
hermelin = fsv., da.; lånord; jfr mhty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
