- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
250

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - hux flux ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nom dansk förmedling) på grund av ä.
sv. huvudbråk o. ty. kopfbrechen (jfr
bråk o. bräcka) o. ä. nsv. huvudbrott
o. hjärnbrott, jfr även bryta sitt huvud
1582. Men åtskilligt talar för att ordet
sammanhänger med det från Ity. lånade
bry i betyd, ’plåga, genera’ o. sedan
’bry sig om’; se f. ö. under d. o.

hux flux; om flux se d. o.; hux är
en rimbildning till detta ord av samma
slag som t. ex. huller till buller; möjl.
grundad på huj.

hv-, se v.-; (Hven(a), se Ven(a)).

hy, fsv. hy m., utseende, färg, hy;
motsv. got. hiwi n., utseende, ägs. hí(e)w,
héow, utseende, skapnad,färg, hy (vgerm.
*hiuw-, eng. hue); av germ. *hiwa-,
*hiwja-; jfr fin. lånordet hipiä, hiviä,hud,
yta. Av ovisst urspr.: snarast till roten
(s)keu, betäcka, i hud, skjul, jfr sky, o. i
så fall väl besl. med sanskr. chavi, skinn,
färg (se betyd.-analogierna under
kulör); enl. andra till färgadj. litau. szývas,
vit, möglig, fslav. sivu, grå, sanskr.
cyava-, brun. Man vet ej heller säkert,
om ordet hör samman med isl. ,
tunt hår, dun, no. hy n. ds. eller ej.
Med avs. på betyd.-växlingen ’färg’ o.
’hy’ se analogier under -lett. - Jfr
hyckla.

hyacint, B. Olai 1578: hia-, hyacint
= fra. hyacinthe osv., av grek.
(h)yákinthos, sannol. av icke indoeur.
ursprung.

hybble, L. Petri: hybbele, Lex. Linc.
1640: hybbel = isl. hýbýli, fno. hýbøli;
till germ. *hiwa-, familj, hushåll (se
hjon), o. fsv. böle n., avledn. på -ia av
bol; jfr Tibble o. skå. ortn.
Nöbbelöv (av äldre Nyböle). - Ordets betyd.
har så småningom sjunkit.

hybrid, av fra. hybride, av lat. hybrida,
av grekiskt ursprung.

hyckla, i ä. nsv.: locka, förleda, L.
Petri 1555, o. lisma, Bib. 1541 = da.
hykle, från mlty. hûchelen = ty. heucheln;
omstritt; snarast med H. Schröder PBB
29: 556 av ett *hiuwilon liksom lty.
grucheln, fasa, av *griuwilon, jfr ags.
hiwian, färga, växla, hyckla, till hy i
betyd, ’gestalt’ o. fht. lîchisôn, hyckla,
till lîh, gestalt (se lik).

hydda = fsv. = ä, da.hydde,
fängelserum, av germ. *huzdion-; jfr sv. dial.
hudda, ä. da. hudde, skjul, av germ.
*huzdon-; besl. med got. huzd, fsax.,
ägs. hord, fhty. hort n., isl. hodd f.,
skatt, rikedom. F. ö. osäker härledning:
till ie. roten keudh i grek. kevtho, döljer
(i så fall väl av ie. *kudhz-dh-; jfr under
hytta o. hus), el. också till en
utvidgning med dh av roten kus, betäcka,
varom under hus.

hydra, av grek. (h)ýdra, -e, nära besl.
med utter, till stammen i grek. (h)ýdor,
vatten (se d. o.); alltså egentl.:
vattendjur.

hyena, Bib. 1541, av grek. (h)ýaina,
avledn. av (h)ys, svin, sugga, (se so),
bildat som léaina, lejoninna, osv.

hyende, Lex. Linc. 1640, y. fsv.
hyghynde, hyghiande, av fsv. höghinde
m. m., dyna, hyende- isl.høginde(även:
bekvämlighet), da. hynde; avlett av ett
adj. = isl. høgr, bekväm (se höger),
medelst en ia-avledn. av ett ie. suffix
-uent, -unt, försedd med, liknande, t. ex.
sanskr. ápavant, vattnig. - Hyendehund,
egentl.: dynhund, förekommer på 1600-t.
i betyd. ’knähund’.

hyfsa, mindre vanligt ord enl.
Stiernhielm; Columbus Ord. (hyffsade part.)
ungef. i betyd, ’tilltufsa’, ä. nsv., t. ex.
Schroderus, o. dial. även höfsa, från ett
lty. *hüfschen resp. *höfschen = ty. dial.
hübschen, göra vacker, fiffa upp; till
lty. höfsch, ty. hübsch, avledn. av ett
sbst. = hov 3, alltså: med hovskick o.
dyl. (ty. ’höfisch’), i ty. hubsch med betyd,
’vacker’.

hygga sig, vardagl., även: hygga till sig,
bli hyggligare; är en elliptisk
bildning till hygglig (av samma slag
som det vardagliga vikta sig, göra sig
viktig) o. sålunda ej att direkt förbinda
med det annars besläktade (ä.) nsv. o.
sv. dial. hygga sig till någon, söka
el. hålla sig till för att få skydd o. dyl.,
ä. nsv. hygga om sig, göra sig bekvämt
o. dyl., (med konjugationsväxling) =
fsv. hyggja (ipf. hughþe), tänka, besinna,
även: uppmuntra = isl. hyggja ds.,
även: tycka (väl el. illa om), da. hygge,
sköta väl om, ställa väl för, ä. da. trösta,
uppmuntra, got. hugjan osv., tänka (mhty.
hügen även: glädja), allm. germ. vb,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free