- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
261

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - härlig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nagel i kedja el. klave. - Härtill vb. j
hässja, 1697 osv. = no. hesja.

häst, fsv. hcester, hester, heisth, sv.
dial. även: hest = isl. hestr, da. hest;
förr o. i dial. ofta ’hingst’; av samnord.
*hceistit, av urnord. *häliistan, av
*han-histaB, grammatisk växelform till germ. i
*hangista- := lånordet hingst, se d. o.
- Den ieurop. beteckningen för ’häst’
är "ekiio- – lat. eqnns, isl. jör osv., i
alla språkgrenar utom den slaviska.
Andra mindre spridda namn se m ärr
o. russ. - Med avs. på uttr. slita
som e n häst jfr motsv. i da. I fråga
om -häst i vissa sam mans., t. ex.
plugghäst, jfr da. bal-, danse-,
la>s-hest.

hästhov, växten Tussilago farfara,
Franckenius 1659: hestahooff; förräven:
hästsko; motsv. no. hestehov, da.
folie-hov (till föl), ty. rosshuf, eng. horse
hoof, ital. ugna di cavallo; i f ra. o.
ofta i ty. o. ital. även efter åsnan;
syftande på de rundat hjärtliknande
bladens likhet med spåren av en
hästhov o. d. - I ä. sv. dessutom ofta
hostört (Franckenius 1659: hostaört),
jfr sv. dial. hostehäva (egentl.: som
häver hosta) o. lat. tussilägo (till tussls,
hossa); med syftning på växtdelarnas
medicinska användning.

hätsk, fsv. hcetsker, jfr da. hadsk,
från mlty. hetisch9 hatisch, även:
förhatlig, till hat.

hätta, fsv. hcetta9 mössa (egentl.:
kapuschong) = isl. hetta, da. hcetle, av
urnord. *hattiön-9 avledn. av hatt;
alltså ’med huvudbetäckning försedd’,
liksom fsv. ekia (= eka) av ek osv.

häv, ett allmänt dialektord, förtjänt
att användas i riksspr., i ä. nsv.:
duktig, präktig, stolt m. m., fsv. häver,
duktig = isl. hd>fr, brukbar, nyttig,
no. hcev, nyttig, duktig, rask; av germ.
*häbia-9 möjlighetsadj. till h a va, egentl.:
värd att hava; bildat som gav till
giva (gefa), fsv. ncember, läraktig =
isl. ncémr till germ. * lieman 9 taga (jfr
förnimma), osv.

häva, NT 1526: häffua, med förlorat
i, av fsv. hföfia, lyfta (även: börja) =
isl. hefja, da.hwvc, got. hafjan, fsax.
heb-bian, fhty. heffen, heven (ty. heben), ägs.
hebban (eng. heave; jfr hiva) = lat.
capio, tager (jfr ockupera), vars betyd,
återfinnes i germ. partic. "häfta-, fånge,
band (se häfta). - H avel, 1639 =
sv. dial. = ty. hebel osv., av germ.
*7ia-bila-, instrumentalbildning till häva av
samma slag som t. ex. gördel; i fsv.
/i-stam: hcefle m. - Häver t, 1700-t,
Weste 1807 = da. hawert, från Ity.
he-ver = ty. heber; med avs. på -t jfr
buffert, klyver t, koffert, skonert,
s ti eker t m. fl. Ä. sv. har stundom
hävare, t. ex. Sahlstedt 1773.

hävd, fsv. haifp, innehavande, bruk,
hävd, lägersmål (egentl.: besittning av
en kvinna) = isl. hefd, da. hozvd =
mhty. hebedc, egendom, mlty. *hevede i
hevedich, egande, av germ. *habipö-,
analogiskt för *habepö-, till hava. Hävd
i uttr. hålla i hävd (motsv. i da.)
är knappast, såsom stundom antages,
ett annat ord. - Den i fsv. ej
uppträdande bet}rd. ’historia, fornsägen’
förekommer hos Schroderus 1620; jfr
häfde-sökare 1630. - Härav: hävda vb, fsv.
hwfpa - isl. hefÖa, da. hwvde.

häxa, 1667, Verelius 1681, Serenius
1741; jämte da. heks, Ity. hex från ty.,
mhty. hexe, ett västgerm. ord: fht}^.
hagazussa, hagazissa, yngre häziissa,
ägs. hwgtisse (eng. håg, förkortning);
väl, trots Francks invändningar (jfr
nedan), till fhty. (osv.) håg, lund, skog
(se hage), jfr sv. skogsrå, fhty.
holz-muoja, skogshäxa, osv. Senare leden
är mycket omtvistad; bl. a. av
Kauff-mann ställd till sanskr. dasyu-, fientlig
demon, o. av Falk-Torp till no. tysja
(även: hänga-, hulda-), kvinnlig vätte
(se tös). Om ordets historia se
närmare Franck IF Anz. 15: 100 f. (referat
av en utförligare uppsats), där
sammanställningen med hage förkastas.

= fsv. = isl. hey, got. hawi,
fsax. houwe, fhty. homvi, hewi (ty. hen).
Väl germ. *hauja-, till hugga; jfr ry.
kovijli, steppgräs. Har även tolkats
som ja-avledn. till ett ord, motsv. isl.
ha, sv. dial. ha, nytt gräs vuxet efter
slåttern = Ii tan. szekas, nyslaget foder
(Liden Upps.-stud. s. 94).
Sammanställningen av dessa ord med Kö är
osäker, men anmärkningen däremot, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free