- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
268

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - igel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till fol n., fåle, o. i fola, till fåle. Jfr
ikalv.

igel, blod-, Var. rer. 1538: ighel,
v. fsv. igil-, pl. yglar, motsv. no., da.
igle (= dalsl. igel av *igle), ä. da. egel,
igel, mlty. egel, fhty. egala, egila (ty.
egel o. blutigel); av germ. *eᵹila-, till
ie. egh-, sticka, i bl. a. isl. igða, om
vissa småfoglar (sannol. mesar), no.
egda bl. a.: ärla (av germ. *eᵹiðōn; se
förf. Ark. 13: 231 f.), o. vidare grek.
ékhis, ékhidna orm. I no. o. da. dial.
även ’levermask’, jfr kymr. euod,
fårmask (*eghi-), o. no. ikt, ett slags
trådformigt vattendjur (germ. *eᵹit- = ie.
eghid- i grek. ékhidna, ödla).

igelkott, fsv. īghul-, īghilkutter, jfr
īghul (bl. som tillnamn) samt likbetyd.
īghilburster, motsv. isl. ígulkǫttr, da.
dial. jylkatt Bornh., jfr no. igulkjer,
sjöborre, isl. burstígull, igelkott, ä. da.
egel o. jævel (*jagul) samt, i utomnord.
språk, mlty. egel, fhty. îgil, igil (ty.
igel, ä. ty. även eigel). Tydligen av två
olika, icke samhöriga ordstammar: germ.
eᵹ- = ie. egh- (med palatalt gh) i grek.
ekhĩnos, igelkott, litau. ežys, fslav. ježĭ
ds. (möjl., trots den olika kvaliteten av
gh, ytterst sammanhängande med föreg.),
o. en annan, germ. ĩᵹ-, snarast besl.
med grek. aikhmḗ, spjutudd (*aiksmā),
osv., isl. eigin, sv. dial. egel, första
uppskjutande brodden av säd. — Senare
leden, -kott, hör tillsammans med
kott(e), egentl, ett rundat föremål; isl.
-kǫttr, katt, o. bornholmska -kat bero
väl i så fall på folketymologisk
ombildning. — I fsv., ä. nsv. o. sv. dial. även
pinnsvin (se under piggsvin).

igen, se gen.

i hjäl, y. fsv. ihiæl, motsv. da. i hjel,
av ä. fsv. o. fda. i hæl, till döds =
isl. í hel, av prepos. i o. sbst. hæl i
betyd, död (se helvete); jfr likbetyd,
fsv. til hælia, isl. til heljar (genit. sg.).
Stundom förklarat såsom uppkommet
genom inskott av konsonantiskt i efter
h, såsom i i jåns o. möjl. i hjälte.
Snarare med Tamm Nord. stud. s. 26 f:
i hæl › i æl › iæl, vilken enstaviga
form sedan analogiskt ombildats till
i iæl, vartill en ny parallellform med h:
i hiel.

ihärdig, Kellgren 1793, Weste 1807,
ombildning antingen av ä. il(l)härdig,
1756 (envis) o. Sahlstedt 1773 (ihärdig),
som hör till ill- i illa o. även kan
betyda ’illasinnad’, eller möjl. av sv. dial.
enhärdig, egensinnig, motsv. ä.
da. enhærdig, jfr isl. ein(h)arðr, einherðr, uthållig.

i jåns, Möller 1790: i ons, sv. dial.
även i ans, gottl. i jedans (varom Kock
Sv. ljudhist. 2: 296) motsv. no. i aans,
ä. da. i jåns; av y. fsv. i iādhans, i
ādhons
, y. fda. i āthens, i iādans; en
med prepos. i utvidgad form (med
parasitiskt ; jfr under ihjäl) av fsv.
*āþans, fgutn. āþans = fda. āthæns,
förr; med yngre s i anslutning till
andra tidsadverb (fsv. morghons osv.),
motsv. isl. áðan, förr, nyss, besl. med
isl. áðr, förut, förr, redan, innan; av
okänt ursprung (ā + þan el. āþ + an?).

ikalv, jfr eng. in calf, bildat som
iföl; jfr sv. dial. ibär ds., till bära i
betyd. ’föda’.

[ikt, sv. dial. (osv.), gikt, se under
gikt]

1. il, väderil, neutr. ännu hos Weste
1807, fsv. īl n. jämte ǣl, stormby = isl.
él, nederbörd av regn, snö el. hagel, i
sht i förening med blåst, no. o. ä. da.
el, stormby. Förhållandet mellan
formerna med ī o. ē (ǣ) är oklart; jfr (?)
fil(bunke) o. isl. þél. Mycket osäkra
o delvis formellt betänkliga
tolkningsförslag; knappast, såsom numera
stundom antages, till ila 2. Jfr under jul.

2. il f. (dial.), fotblad, fotsula,
Dalarna = fsv., isl., no., da. dial., av
urnord. *iljō-, motsv. ags. ile m. ds., jfr
mlty. ele jämte elde, elt, hård hud på
händer o. fötter; väl ytterst av en germ.
konsonantstam *iliþ. — Härtill med
dimin.-suff. -k: isl. ilké m., fotsula, no.
ilk(e). — F. ö. dunkelt

1. ila, opersonl., i uttr. ss. det ilar
i tänderna
, t. ex. Lind 1749, där även:
storma, såsom ännu i dial., motsv. no.
ela; avledn. av il 1. — Härtill: ilning,
t. ex. Dalins Arg. (om kroppen); jfr
iling (väder-), t. ex. Lind 1749.

2 ila, skynda = y. fsv., jämte da.
ile från mlty. îlen = fsax. îlian, fhty.
îl(l)en (ty. eilen); möjl. l-avledn. till
roten ī, gå (se ed 1, 2, id 2).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free