Sorry, no PDF download. - On this page / på denna sida - identisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
identisk
26?
iföl
ivrig; åtmin. väsentligen till id 2 el. till
avledn. av detta ord; alltså med samma
betyd.-utveckl. som i sv. flitigt, ofta;
enl. somliga dock snarast en blandning
av former, som höra till lat. adv. iternm,
åter, för andra gången (se i der), o.
sådana, som avletts av id 2.
identisk, efter f ra. identique, till lat.
iden?, densamme (till ie. i, den, se
idelig).
ider (dial.), ånger, t. ex. L. Petri, y.
fsv. idher = no. ir m., ängslan, isl.
idrar plur., ånger (ett annat ord än
id-rar, inälvor, se d. o. o. is ter); till sv.
dial. idras, trängta, längta efter, fsv.
ipras, ångra sig = isl. iÖrast ds. (jfr
iÖra, framkalla ånger, göra bedrövad),
no. irast, ängslas för, trängta, längta;
besl. med fsv. iproghe, idhrughe m.,
ånger, till adj. idhrogher, ångerfull,
vartill vb. idlirugas, jfr got. idreigö f.,
ånger, avledn. av ett adj. *idreigs,
vartill vb. idreigön; till en germ. stam
*idra-, motsv. lat. iternm, åter, för andra
gången, o. sanskr. itara-, den andre,
kompar. till pronominalstammen i-, den
(se f. ö. i da 1). Samma stam även i
mlty. ederkonwen, idissla (se d. o.). -
Ordet har i Sv. annars ersatts av ånger,
som urspr, betydde ’ångest, ängslan o. d.’
De västgerm. språken ha i stället
bildningar av en germ. stam *hreniv-
*hruw-(= ty. rene osv.; jfr ruelse) med
grundbetyd, av ’bedrövelse, soig’.
idiot, o. 1690 (o. 1615 ungefär:
lekman) - ty., från grek.-lat. idiota, av
grek. idiöies, privatman i motsats till
statsman, alltså: okunnig i statssaker,
sedan: okunnig i allm., till idios, egen,
egendomlig.
idissla, Schroderus 1639: ijdislar,
Lex. Linc. 1640, I. Erici 1642: idisla;
ett uteslutande svenskt ord; till germ.
id-, åter, om igen (se i da 1). Jfr med
avs. på första leden fhty. itarnchen ds.
(osv.; se ider), besl. med ägs. rocettan,
stöta upp, ra pä; eller mlty. ederkoiiwen
(jfr ty. kanen, tugga), ty. wiederkänen.
Senare leden anses av somliga innehålla
ett germ. *etilön, Iterativum till äta;
med ti ;> ssl liksom i nässla, vassle.
Enl. en förmodan av Bugge Sv. 1m. IV.
2: 88 f. kunde däremot ordet tänkas
utgå från ett *id-poysla (till isl. peyja,
smälta = töa), vartill ett Iterativum
*id-p0ysta = dalm. *itösta. För Bugges
konstruktion talar i sin mån onekligen
ä. nsv. itexla(nde) Leyonstedt; men om
direkt samband eger rum med i di s sia
är av formella skäl ovisst.
idka, fsv. idhka, utföra m. m. = isl.
idka, no. idka; avledn. av id 2 el. ett
därav bildat vb (jfr i da s).
idog, fsv. idhogher, jfr ä. nsv. idig
Linné, motsv. no. o. da. dial. idig;
avledn. till av id 2.
idol = da., ty. osv., egentl.: avgud»
ytterst av grek. eidölon, gestalt, bild,
avgudabild (se idyll).
idrott, Stiernhielm (idrot), Verelius
1664 (-d-), Dalin, Serenius, Mörk,
Kellgren, Wallin, Geijer, Liljegren,
Almqvist, Crusenstolpe osv.; urspr, litterärt
lån från isl., motsv. fsv. iprwt, yrke, ä.
nsv. idrett E. G:son Tegel 1617 (Schiick
Ä. sv. biogr. 1-2 s. 74), Spegel 1712:
idrät (jämte itrot), da. idrott, förr:
verksamhet, nu: kroppslig idrott, isl. iprött,
idrott, färdighet, i sht om manliga
kroppsövningar; till germ. id-, åter, om igen
(se i da 1), o. isl. pröttr m., kraft,
uthållighet, av germ. *prnhtn-, besl. med
isl. prekr, styrka, ägs. pracu ds. (osv.).
De fsv. o. da. formerna med ce förklaras
enklast ur en avljudsform *prahti-;
andra möjligheter äro dock tänkbara (se
Noreen V. spr. 3: 326). - Ordet
betecknas av Hof 1753 som föråldrat;
exempelurvalet ovan visar emellertid, att det i
något högre stil oavbrutet använts sedan
Stiernhielms tid. Formerna hos Spegel
lia knappast hämtats från det levande
språket.
Idun, lån från isl. lÖnnn, en
forn-västnordisk gudinna, sannol. med betyd,
’föryngrerskan’ o. avlett av prefixet
id-, åter, om igen, varom se ida l o.
idissla.
idyll, Bergklint 1781 (om diktarten),
Atterbom Minnen (om naturen) = ty.,
från grek.-lat. idyllinm, av grek.
eidyl-lion, om mindre (idyllisk) dikt, egentl.:
liten bild, dimin. till eidos n., bild (till
ie. roten nid, se, veta, i lat. videre o.
sv. veta). Jfr idé o. idol.
iföl, motsv. utan omljud fsv. i föl,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
