- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
275

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inland ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

insekt, I. Erici 1642: thenna Insect,;
Weste 1807: I’nsect o. Insec’t, jfr ännu
Sehlstedt: ’Du är mot larver och insekt
/ En sol att se uppå’; förr ofta neutr.
(t. ex. Linné) = da. o. ty. n. (med
betoningen insékt); av lat. insectum (plur.
insecta, insekter, hos Plinius),
suhstantiverat part. pf. neutr. till insecāre, inskära;
alltså egentl.: djur med inskärningar.

insignier, se insegel (slutet).

insikt, vanligt först o. 1740 = da.
indsigt,från ty. einsicht, vbalshst. till einsehen,
inse (se sikt l o. jfr uppsikt, åsikt).

insinuera, Dalin 1850, av lat.
insinuāre, göra omtyckt, egentl.: sticka i
barmen, till sinus, barm, vik.

inskränka, o. 1700 = da. indskrænke,
från ty.; jfr ty. einschränken,
beschränken o. mlty. schrenken; avledn. av mlty.
mhty. schrank (= sv. lånordet skrank)
el. av det därmed sammanhängande
mlty., mhty. schranke (se skranka);
alltså egentl.: sätta innanför skrank el.
hålla inom skrankorna. Jfr skränka.

insockne(s), se socken.

insolvent, av det nekande lat. in- o.
solvent (se närmare d. o.).

inspektera, av lat. inspectāre, tillse;
liksom inspektor till participstammen
av lat. inspicere ds. (jfr respekt,
spektakel; urbesl. med speja, spå). —
Redan Weste 1807 skiljer mellan
inspe’ctor o. inspecto’r. — Samma ord är
inspektör, närmast från fra. inspekteur.

inspirera = fra. inspirer osv., av
lat. inspīrāre, inblåsa (jfr t. ex.
respirera o. spirituell).

installera = ty. installieren, av mlat.
installare, fra. installer, i sin tur till
germ. *stall-, ställe, i fhty. stal osv.
(= stall); alltså egentl.: insätta i en viss
ställning (ämbete osv.). Jfr piedestal.

instans, vanl. jurid., om viss
avdelning inom systemet av ett lands
domstolar, även: motbevis, invändning, från
ty. instanz i samma betyd, (die erste
instanz
osv.), även o. egentl.: enträgen
ansökan om ngt, av lat. instantia ds.,
dessutom: ihållande flit, avledn. av
instans, part. pres. av instāre, ansätta
(t. ex. med böner), egentl.: stå på, av
in o. stāre (urbesl. med stå). Jfr
Konstantia.

instinkt, Boëthius 1782, A. G.
Silfverstolpe, B. Höijer (flera ggr), Weste
1807 = ty., av lat. instinctus m., drift,
ingivelse, till instinguere, ägga, driva,
nasalerad form till roten i lat. instīgāre
ds. (urbesl. med stek l, 2, stick l,
stinga osv.).

institut = da., ty. osv., av lat.
institūtum, inrättning, till instituere,
inrätta, till in o. statuere, ställa (se statut;
urbesl. med stad).

instrument, om musikinstrument: G.
I:s reg. 1554; i betyd, ’redskap’ t. ex.
1630-t.; y. fsv. instrument, urkund (P.
Månsson), en även sedermera allmän o.
ännu (i jurid. stil o. d.) förekommande
betyd. = da., ty. osv., av lat.
instrūmentum, verktyg, hjälpmedel, till
instruere, sammanfoga, tillreda (jfr industri
o. konstruera).

insurgent = da., ty. osv., av lat.
insurgens (genit. -entis), part. pres. till
insurgere, resa sig upp (emot) (till -in
o. surgere, resa sig upp, av *subsregere,
till sub- o. regere, rikta m. m., se
regera).

inte = fsv., ä. da.; av fsv. ingte,
intet, nom. o. ack. neutr. till ingin
(ingen); sidoform till ængte, till ængin,
ingen; varianter till ikke (icke) o. ække,
av formellt samma slag som hwarte till
hwarke (se varken); uppkomna genom
blandning av skilda former. — Intet,
t. ex. 1583 i uttr. bliva om intet, i
st. f. inte, som icke längre uppfattades
som en neutralform utan ombildades i
anslutning till andra neutralformer (eget:
egen osv.). En ännu yngre form är
inget, bildad direkt till ingen.

intelligent, Atterbom 1835 (som
filosofisk term), Geijer 1839, Dalin 1850
= da., ty. osv., av lat. intelligens (genit.
-entis), part. pres. till intelligere, inse,
varsebliva (till inter, emellan, o. legere,
samla, lära, se legend). — Avlett av
intelligens är intelligentia (jfr med avs.
på bildningen under instans o.
konstant), varav fra. intelligence, varifrån
sv. intelligens, Ekeblad 1656, 1657
(: intelligence, intelligentien best. form).

intendent = ty., fra. intendant, till
lat. intendens, part. pres. av intendere,
rikta sin uppmärksamhet på, egentl.:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free