- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
293

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kalk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kalmera, nu egentl. blott skämts., av
fra. calmer, lugna, av ital. calmare, till
calma, lugn, vindstilla. Vanl. tolkat
såsom i anslutning till lat. calere, vara
varm (se chaufför o. kalfaktor),
ombildat av grek. kavma, hetta (till kaio,
bränner), med betyd.-utvecklingen ’hetta’
> ’vindstilla’ > ’lugn’ el. ’hetta’ >
’vilotid på dagen’. - Under åtm. 1700-talets
senare o. 1800-talets förra hälft vanligt
inom vissa av franskan påverkade
kretsar, men av lexikograferna tydl. ej
betraktat som fullt införlivat med språket.

kalmus, Acorus calamus = fsv. (Sdw.
Tillägg), ty. osv., av lat. calamus rör,
av grek. kdlamos, urbesl. med halm.

kalops, G. Warg 1755, hos t. ex.
Sahlstedt o. Bellman neutr., i ä. sv. stundom
kollops Ihre 1769, från eng. collops
(scotch collops, ett slags kalvkotletter),
plur. till collop, köttskiva, som tidigare
förts till fra. escalopes ds., men av
senare forskare ss. Björkman o. Skeat
härletts från meng. colhoppe, egeiitf.:
som hoppar på kolen, jfr fsv. kolhuppad
(se glödhoppa).

kalott, o. 1655 = da./caZofosv.,fråiifra.
calotte, möjl. av grek. kalyptra,
huvudbetäckning, till kalyplö, betäcker
(urbesl. med hjälm osv.).

kalsonger pl., J. G. Oxenstierna 1771:
caleconer, 1808: calsonger, av fra.
cale-con, av ital. calzone, förstoringsord av
calza, strumpa, av vlat. *calcea (fra.
chansse, i plur.: knäbyxor), jfr lat.
cal-ceus, sko, till calx, häl. Den inhemskt
fra. motsvarigheten, till calccon är
chansson, socka, filtsko. Jfr cliaussera o.
kalkera. - Förr stundom i stället:
lårfoder, t. ex. Hallman, såsom ännu skämts.

kaluv, Livin 1781: calufven, best. f.,
Weste 1807: kallufven, best. f., enl.
Dalin 1850 förkortning av pickahw (i så
fall sannol. i anslutning till kalott, jfr
nedan, o. på grund av den obskena
betyd, som förra leden kan ega) i t. ex.
’hugga någon i pickalufven’ Dalin 1850,
med biformeii pickalorf Topelius (efter
lurvig), ombildning av pickelhuva.
Jfr da. ’tage en i kalotten’. Knappast
däremot, såsom också antagits, lån från
ry. golovd, huvud. - Dessutom, med
nyare omdaning, kalufs, t. ex. J. Jolin.

kalv, fsv. kalver m. = isl. kalfr, da.
kalv c., fsax. kalf n., fhty. chalp m. m.,
plur. chalbir (ty. kalb), ägs. cealf, av
en germ. s-stam *kalbaz n., jfr fin.
lånordet kalpei, kalve, av *kalbiz; i
avljuds-förh. till ägs. cilforlamb, tacka, fhty.
kilburra (ty. dial. kilber), med k- för
väntat kw- sannol. från kalv; nära besl.
med grek. dolphos (*g%olbh-) o. delphys
(*g"elbh-), moderliv, sanskr. gdrbha-,
livmoder, foster, unge, ävensom grek.
délphax, gris, jfr f. ö. delfin; av en ie.
rot g"elbh, vara välvd, tjock el. dyl.,
vartill även fsv. kalve, benkalv, vad =
isl. kalfi osv. (betyd.-utvecklingen dock
oviss), fsv. kalver, kil el. förlängning av
en not, där fisken stannar, sv. dial. kalv
ds., egentl.: ’buken* av noten, m. m.
Jfr Persson Indog. Wortf. s. 74. Se
även följ. - Plöja med andras
kalvar, motsv. i da. o. ty., efter Simsons
yttrande i Domareb. 14: 18: ’Om I icke
haden plöjt med minom kalf, I haden
intet råkat på mina gåto’. - Kalvdans,
rätt av råmjölk, o. 1695: kalfwedantz
= no., da. kalvedans; i sv. dial. även:
lungmos; i no. o. da. dial. också: gelé
av spädkalvskött. Senare leden syftar
på rätternas dallrande utseende, jfr
dalm. dallär, gelé, o. no. kalvdirr,
kalvdans; möjl. ytterst från ty., se närmare
Bugge Ark. 4: 136 f.; den förra leden
skulle enl. Falk-Torp höra samman med
ägs. calwer-clim, cealer-briw, rätt av
ystad mjölk, till calwer (osv.), tjock
mjölk, mlty. keller, som kan föras till
germ. roten kel, bli kall, styvna, i kall
osv. - Kalvskinn i sv. dial. o. ä.
nsv. få k., få korgen, se korg o.
svart-s j u k a.

Kalven, bildlig anv. av kalv, ytterst
vanligt namn på mindre sjöar, som
äro belägna vid större sådana (någon
gång också om vikar av större sjöar);
stundom även i sammaus. såsom
Badkalven (fsv. Radkalf) vid Rasjön Smal.,
Utter kal ven vid sjön Uttran Sdml.
Samma bruk i Norge. I Norrland,
Norge o. på Själland även om mindre
öar vid sidan av större; i Norge också
om fjällnamn. - Hit hör däremot
knappast sjön. Kalven (fsv. Kalf) i Kalfs sn
Vgtl., om också sannol. sjönamnet är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free