- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
295

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kam ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rat, kamrer(are), k ämnar, ävensom
kamin.

kamomill el. kamill, jfr fsv.
komilla-bloma (kamello-), motsv. da., ty. kamille,
eng. chamomile, av mlat. camomilla, av
grek. khamaimélon, av khamai, på jorr
den (även i kameleont), o. melon, äpple
(varav lat. mälum); alltså egentl.:
jordäpple; på grund av växtens äppledoft.

1. kamp, häst, Kolmodin 1732 === no.
o. da. dial.; på ett el. annat sätt väl
sammanhängande med no.-da. gamp ds.;
i övrigt dunkelt trots framställda
förklaringsförsök; jfr Falk-Torp s. 299,
Torp Etym. ordb. s. 257, Wigforss S.
Hall. folkm. s. 240.

2. kamp, strid, fsv. kamper, i sht
tvekamp - da. kamp, från mlty. kamp
= fhty., ty. kamp f, ägs. camp; väl,
såsom nästan allmänt antages, gammalt
lån från lat. campus, fält, slagfält (egentl.:
böjning, jfr grek. kämpe i denna betyd.;
jfr hamla), varifrån även fsax., mlty.
kamp, inhägnat fält = sv. dial. kamp,
slätt, t. ex. i Kampen vid Linköping;
ävensom fra. champ, stridsplats, [-tvekamp;-] {+tve-
kamp;+} jfr champinjon, kamp 2,
kampanj. En biform med -mp- >
~pp-föreligger väl ikapp 2. Avledn.: kämpe,
kämpa, kämpe, jfr kampera. - För
lån talar den omständigheten, att ordet
jämförelsevis sent uppträder i germ.
språk. Om en gammal inhemsk [-beteckning-] {+be-
teckning+} för ’strid, tvekamp o. d.’ se
envig.

kampanj, av fra. campagne, fälttåg,
fält, av lat. campania, slätt, slättland
(jfr det etymologiskt identiska
champagne), till campus, fält (se kamp
2).

kampe, timotej, Phleum (i sht
pra-tense), Linné; jfr no. kjempegras ds.;
dessutom, som namn på Plantago
media: ä. nsv., sv. dial. kåmpegrås (sv.
dial. kämpar m. m., om axen), no.
kjwmpe, kampe(gras), da. smaakcemper.
Samtliga namnen höra till kamp o.
kämpe o. ha sin grund i tävlingslekar
med timotejaxen o. med grobladens
stänglar, varom se Lyttkens Sv. växtn.
s. 186 o. Pipping Sv. stud. s. 142 f.
Timotejaxen kallas vid dylika tillfällen
på sina håll även rivaler.

kampera = ty. kampieren, av fra.
camper, till camp, fältläger, av lat
campus, fält (se kamp 2).

kamrat, 1633: cammarath, o. 1640:
camerart, Stiernhielm: camerad, 1656:
Irålkamrat osv. = da. kameral, från
(äldre former av) Ity., ty. kamerad, från
romanska spr.: fra. camarade = Hal.
camerala m., kamrat, till lat. camara,
camera = kammare; egentl.: personer
som bo i samma rum (jfr t. ex. spän.
camarada f., soldatlag); sedan om var
o. en av dem särskilt; med samma
betydelseutveckling som i gesäll (jfr även
under fruntimmer).

kamrer(are), Bib. 1541: kamererare,
kamarerare, skattmästare, räntmästare,
kammarherre, jfr mhty. kamercere (ty.
kåmmerer) osv., av senlat, camerärius,
avledn. av camera, varav kammare,
här i den gamla specialbetydelsen
’räkne-el. skattkammare’. Jfr ka m n är.

kana, sbst., i slå kana, 1678: slåar
kane, till sv. dial. kana, ett slags släde,
fsv. kani m., båt, ä. nsv. kan(a), nisl.
kam, litet träkar, da. kane, ett slags
släde, förr även: båt, motsv. mlty. kane,
båt, ty. kahn o. det ffra. lånordet cane
(vartill fra. canard, anka); i avljudsförh.
till isl. kckna f., båt; möjl. besl. med
kanna (se d. o.); f. ö. dunkelt. Fsv.
kani, båt, är väl lånat från mlty. Jfr
Falk WuS 4: 89. - Härtill i ä. sv. dial.
kana, vb, t. ex. 1745.

kanal = da., ty. = mlty. kanal, eng.
canal, ffra. chanel (eng. channel), ital.
canale, av lat. canälis, vattenränna, väl
avledn. av canna, rör, med -nn- till
-n-före huvudton ig stavelse, lån från grek.
kanna, av österländskt ursprung. Jfr
kanel, kanik, kanon, knäs t er.

kanalje, Ekeblad 1652: canalier plur.;
förr ofta neutr. i betyd, ’pack’ t. ex.
Karl XII; jämte da. kanalje, från fra.
ca-naille, pack, skurk = ital. canaglia,
egeatl.: skara av hundar, avledn. av lat.
canis, hund; jfr s n il j. Med avs. på
bi-formen karnalje jfr da. karnalje, från
Ity. karnalli.

kanapé, Nordenflycht 1746-47 = ty.
kanapée, av fra. canapé, ett slags
vil-soffa = ital. conope, av grek. könöpefon
myggnät kring säng, sedan: med dylikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free