- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
300

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kapten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lat. capitium, livstycke o. d., avledri. av
caput, huvud. Ty kappzaum beror på
omtydning.

kapten, y. fsv. kapiten (caputeyn,
kapiteyn), i ä. nsv. o. y. fsv. även
ka-pitenare, motsv. ä. da. capelein, Ity.
höll. kaptein, ty. kapitän, av fra.
capi-taine, av mlat. capitaneus, befälhavare
för soldater (ffra. chevetain, varav eng.
chiefiain, hövding), till caput, huvud;
alltså egentl, likbetydande med chef,
h ö v d i n g, h ö v i t s m a n o. ty. hauptmann.
Under 1500-t. även i en allmännare
betyd, av ’huvudman, ledare’ t. ex. hos
O. Petri om Kristus. Jfr det besl.
kadett. - Samma etymologiska
grundbetyd, har även sv. korporal (se d. o.).

kapucin(ermunk) = ty. kapuziner,
av senlat, capucinus (fra. capucin, från
i tal.), avledn. av capucium, caputium,
kapuschong (ital. capuccio, fra. capuce,
varav ty. kapuze; se karpus), avledn. av
mlat. cappa, capa (se kappa); jfr
kapuschong; alltså egentl.: munk med
hätta el. kapuschong.

kapun = fsv.: kapun, snöping = da.,
från mlty. kapun = ty. kapaun, ägs.
capun (eng. capo/0, från rom. spr.:
ital. cappone, fra. chapon (capon i betyd,
’pultron’), av lat. capo, capönis (cappo;
grek. kdpön, från lat.), sannol. till en
rot med betyd, ’skära (kastrera)’.

kapuschong, Dagl. Alleh. 1771 (i
annons: caprichon); 1774: capuchon; av
fra. capuchon, från ital., avledn. av
senlat, capucium, kapuschong; se
kapu-cin(ermunk) o. karpus.

kaputt, o. 1700: caput, = ty., i sv.
dial. även kapiit, kaputt, från en fransk
spelterm capot i il est capot, han
förlorar alla sticken, o. faire capot, göra
någon slam, väl med fra. capoter, kasta
omkull, till cap (se kap), ytterst av lat.
caput, huvud, alltså: ställa på huvudet.

kar = fsv.: kista, skrin, kärl, bägare,
kar - isl. ker (med Ä-omljud), got.
kas, fsax. (bi)kar, mlty., fhty. kar, mhty.
binenkar (jfr ty. bienenkorb), av germ.
kazd-, vartill man fört fhty. kasto (ty.
kasten), kista (se kast 2); möjl. till
samma ie. rot ges, bära (tillsamman)
som k as e o. kast l, alltså: det som
man bär i (?), Jfr kärl.

kara, skrapa ihop, i sht dial. = nisl.,
no., besl. med nisl. kar n., smuts på
nyfödd kalv m. m., fhty. ubarkara, smuts,
ävensom fhty. kerian, sopa (ty. kehren);
till en ie. rot. ger, vartill litau. zerti,
skrapa. - Härtill ä. nsv. gtödkara 1640
= no. kära, skovel. - Jfr även
kard-b o r r e.

karaff, Posttidn. 1791 - ty. karaffe,
eng. carafe osv., från fra. carafe = ital.
caraffa, från persiskan. - Härtill:
karaff i n, 1709 = ty. karaffine, av fra.
caraftne = ital. caraffma.

karaktär, hos Columbus Ordesk. i
betyd, ’bokstav’; ytterst av grek.
kha-raktér, det ingrävda, inskurna,
inpräglade, inristad figur, bokstav o. d.,
utmärkande kännetecken, karaktär, till
kharassein, inrista, inprägla (liksom t. ex.
kampter, böjning, till kdmptö, böjer,
osv.).

karamell, Bellman Fredm. ep.: ’Vin
och Sviskon och Carameller’, Weste
1807: caramell, tidigare blott enstaka,
ss. Rålamb 1690: carametle = da., ty.
ka ram el, från fra. ca ramel, från spän.
caramelo, av ovisst urspr. (möjl.
sammans, med ett ord motsv. lat. mel,
honung?).

karantän, 1687: quaranlainen best.
f., av fra. quarantaine, avledn. av
qua-rante (lat. quadraginta), fyrtio; alltså
egentl.: tid av 40 dagar, den förr (i
Venedig) vanliga karantänstiden.

karat, 1613: karadh, Stiernhielm:
ka-rat, y. fsv. karai(h) P. Månsson = ty.,
av fra. carat = ital. carato, fportug.
quirate, av arab. qlrät, i sin tur från
grek. kerdtion, den hornformigt böjda
frukten på johannisbrödet (keratéa), till
kéras (geiiit. kératos), horn (urbesl. med
hjort o. horn). Karat var
viktenheten vid handel med ädelstenar o. guld,
liksom lodi fråga om silver (jfr l ö d i g).

karavan, Lucidor 1672 = ty. karawane
osv., av fra. caravane, ital. caravana,
från persiskan.

karbas, Asteropherus 1609: karbaass, i
ä. nsv. även: karbass, carbatz, förr
också: läderpiska, motsv. ä. da.karbas(k),
da. krabask, från Ity., ty. karbatsche;
även med skiftande former i romanska
o. slav. spr., från vilka senare ordet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free