- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
315

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - klak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har formen med -pp- ljudlagsenligt
uppstått av ~p- i första
sammansättningsled med fortis. Sannol. föreligger här
emellertid gammal växling av -pp- o.
-p-. Orden höra möjl. förklaras i
enlighet med nämnda förf. såsom
betydande ’klump(ar)’ el. dyl., men kunna
också förbindas med klappa osv.;
for-meii klapur hör i så fall till stammen i
det besläktade ägs. clcepettan osv.; alltså
egentl.: som smäller el. rasslar.

klappra, Lindfors 1815, Fr. Bremer,
Böttiger = da. klapre, från Ity., ty.
klappern; avledn. av klappa; jfr
klippare, häst.

klar, Bib. 1541, Lex. Linc. 1640,
jämförelsevis ungt lån (efter övergången av
fsv. ä >. å) från mlty. klår, varifrån
tidigare lånats fsv. klär, klar, ren,
Ijud-lig, tydlig (ä. nsv. o. vissa sv. dial. klår)
= isl. kldrr = mhty. klår (ty. klar);
av lat. clärus (fra. clair, varav eng.
char), till roten i lat. clämäre, ropa
(se lomhörd), alltså med samma
betyd.-utveckling som i fhty. hell, ljudlig, o.
ty. hell, klar, ljus. - Betyd, ’färdig’
*(även i mlty. o. eng.) utgår från den
av ’ren’, framförallt i sjömansspråket,
om skepp, vartill klarera = da.
kla-rere, från Hy. klaréren, ty. klarieren.
- Jfr följ., klarinett, deklarera,
eklärera.

Klara, kvinnon., motsv. fsv. Klara,
jfr den heliga Klara från Assisi, efter
vilken Klara kyrka o. församling i
Stockholm; av lat. elära, fem. sg. till
clärus, klar, klart skinande; se föreg.

</b>klarinett</b>, 1790-t. (då allmänt) = ty.
klarinette osv., av fra. clarinette, av ital.
clarinetto, dimin. till ital. clarino, ett
slags trumpet med gäll ton, till lat.
clärus, bl. a.: klart ljudande (se klar).

Klas, mansn., yngre lån från ty.; jfr
ä. sv. Claes, Claus (det senare nu som
familjenamn), ävensom fsv. Kläs (vore
ett nsv. *Klås), likaledes från ty. (mlty.);
på tysk botten förkortat av Nikolaus;
se Nils. - Även använt som smeknamn
på kajan; jfr da. dial. Klavs o. Grete,
om skatan o. kråkan, a lik a, kaja,
san-nol. till Ity. kvinnon. Ale (se al ka),
eng. mag-pie, skata, till kvinnon. Mag
(se tillägg o. rättelser under al k a), fra.
jaquette, skata, till Jaques (se Jakob),
fra. colas, korp, o. neapol. kole, skata,
av Nicolaus m. fl. - I gårdii.
Klas-torp Hageberga o. Kyrketorps srnar
Vgtl. ingår ej Klas utan ett personn. =
runsv. Klakr.

klase, sv. dial. även: klump, fsv. klasi
= isl. klasi, da. klase, att speciellt nord.
ord, väl till samma grundrot som en
del germ. ord på kl- = i e. gl- med
betyd, ’klump,, klunga’ såsom klump,
klunga, lat. globus, glomus, gléba osv.
Om det med klase likbetyd. Ity.kluster,
ägs., ang. duster innehåller gammalt, till
roten hörande s, är det, såsom också
antagits, sannol. nära besläktat med klase;
men dess s kan tillhöra suffixet el.
möjl. ha på annat sätt uppkommit.

klass, t. ex. Lex. Linc. 1640: ’Vthdela
Dieknarnar vthi wisse Klasser och
Rotar’, Columbus Ordesk. i betyd,
’avdelning’ = ty. klasse osv., från lat. classis,
avdelning, bl. a. milit.: flottavdelning
(egentl.: uppbåd, besl. med caläre, ropa;
jfr t. ex. enhällig). - Klassiker,
t. ex. Geijer 1845 - ty., efter fra.
(au-teur) classique, av lat. (scriptor) classicus
(förr även i sv., t. ex. Hammarsköld
1819), egentl.: av (första) klass(en).
Även klassik; det senare också i
betyd, ’underlig person, original’, t. ex.
Strindberg Röda rum. 1880, Wennerberg
1881: ’En underlig klassik’. -
Klassisk, Göteb. Tidn. 1788: ’Glassiska
Auc-torerna’, Leopold, vanligt först på 1800-t,
särsk. ofta hos Tegnér = ty. klassisch,
efter fra. classique, av lat. classicus (se
föreg.), ytterst om samhällsklasser: civis
classicus, borgare av första klassen. -
Klasskamp, T. Holmberg 1892 (dock
säkerl. använt atm. under slutet av
1880-t.), efter ty. klassenkamp f, Marx
1846, 1847.

klatscha, Weste 1807 - da. klaske,
från ty. klatschen - Ity. klatsken, av
germ. "klatskön; jfr Ity. klatsen, till en
ljudhärmande germ. rot klat i Ity.
kla-teren, rassla o. d., sv. dial. klatra, larma,
no.: bänka osv. (jfr klätt) av samma
slag som klap i klappa o. klak (se
klack). - Härtill interj. klatsch,
Envallsson, som sbst. A. G. Silfverstolpe
1797.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free