- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
322

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - klippare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sahlstedt 1773 = da., ty. klub, från
eng. club (1600-t.), av eng. (från nord.
spr. lånade) club, klubba (se d. o.), på
grund av att ett dylikt föremål såsom
budkafle sändes omkring vid
inbjudningar till gästabud o. d.; jfr det
avlägset besläktade isl. kolfr, rund käpp
o. d., men även om festliga
sammankomster, som höllos i tur o. ordning
= ä. ty. kolben i samma betyd, (se
Fritzner2 2: 313 f.). Jfr följ. o. under
klumpfot.

klubba = fsv., isl. (där även klumba),
ä. da. klubbe (eng. club från nord. spr.;
se föreg.); besl. med klump; -bb- har
kortnamnskaraktär; jfr lubb o. lump.
- Om ett annat nord. ord för ’klubba’,
kylfa, se kolv. - Ty. keule är en avljudsform
till kula. - Gemensam ieur.
beteckning för detta urgamla, redan i
de schweiziska pålbyggnaderna funna
vapen saknas.

klucka, 1642 i betyd, ’gurgla’ - da.
klukke, motsv. mlty. klucken, ags. cloccian
(eng. cluck); ljudhärmande liksom
de ej besläktade lat. glōcīre (jfr fr a.
glousser) o. grek. klōzein (av *klōgi-).

kludda, Karl XII Bref 1701, Lind
1749 (med hän v. till kladda), med
sbst. kludd, Stiernhielm (om en
målare), jfr Ity. kludderen ds., ävensom no.
klodda, smutsig ulltott, o. sv. dial. klodd,
lerklump, ulltott m. m.; antagl. germ.
nybildningar av imitativ karaktär,
liksom klottra osv. Möjl. är dock kludda
en ung svensk avljudsbildning till kladda
(efter sudda?).

klump, 1638 = da., motsv. mlty.
klumpe, träsko, Ity. klump, kloss, klump
(varav ty. klumpen), eng. clump ds.; i
avljudsförh. till klamp o. klimp samt
besl. med klubba. - Klumpfot =
da. klumpfod, lty. klumpfôt, ty. klumpfuss;
jfr fsv. klunkofoter (Xen. Lid. s.
100), ä. nsy. klunkefot Var. rer. 1538
till sv. o. no. dial. klunk, klump, Ity.
klunker, klump, lapp (jfr under klut),
isl. klumbufótr (jfr under klubba),
eng. clubfooted, jfr ä. nsv. o. sv. dial.
klubb, klump m. m. = no. = ä. da.
klub (jfr klubb).

klunga, ett 1800-talsord i riksspr.:
Hjelm i Vet.-Ak.Handl. 1805, Weste 1807,
jfr no. klung, -e m., da. klynge, fht.
klunga, ty. klüngel ds. samt no. klunge,
klättra, da. klynge, klänga fast; se f. ö.
klänga.

klunka = fsv., no., i no. liksom i ä.
da. även om vissa fågelläten;
ljudhärmande liksom t. ex. sydty. dial. glunggen;
jfr det analoga klucka.

kluns, Modeé o. 1740 (i egentl, betyd.)
= no.; jfr vb. klunsa, vara klumpig
el. tafatt = no. = da. klunse; besl.
med da. klunt, kloss, klump (se klint 1),
sv. o. no. klunk ds. (se under klumpfot).

klut, fsv. klūter = sen isl. klútr, da.
klud, ags. clút (eng. clout); enl. Fischer
Lehnw. s. 23 möjl. lån från ags.; av
Falk-Torp (jfr Wood IF 18: 44)
betraktat som en avljudsform till klot; jfr
med avs. på betyd.-utvecklingen Ity.
klat, klump, stycke, lapp, o. klunker,
klump, lapp.

klyft, 1603 (i betyd, ’kluvet ställe’)
= da. kløft, från mlty. kluft = fhty.,
ty. = eng. cleft, clift, av germ. *klufti-
till klyva.

klyfta, 1670 (i betyd, ’frånkluvet
stycke’), nybildning till klyftor t. ex.
Schroderus Gom. 1639, genom falsk
Ijudsubstitution för äldre klyfter, t. ex.
Stiernhielm Herc., plur. till klyft (jfr orsor [troligen feltryck, ska vara rosor]
för ä. roser till ros). - Om
förhållandet mellan klyft o. klyfta under
1700-t. o. senare se Lindblad A.
Sahlstedt s. 80.

klyka, Schroderus o. 1638 i betyd,
’hötjuga’, östsv. dial. klȳtjo, av germ.
*klūkiōn; av Heinertz IF 35: 319 f.
identifierat med fris. kletsie, spjut (av
ä. *klēt-), besl. med ags. clyccan (eng.
clutch), gripa, omfatta o. d., av *klukjan.
Betyd, ’spjut’ har utvecklat sig ur den
av ’något gaffelformat’, urspr, med
syftning på den i äldsta tider klufna
spjutskaftsändan. - Andra likbetydande ord
äro sv. dial. klysa o. klynna (sydsv.
klynga), bl. a. i den botaniska termen
klynnedelad. - Samtliga dessa ord
äro väl, liksom klyva, olika
utvidgningar av en grundrot germ. kleu = ie. gleu.

klynka, t. ex. 1711(7), 1766, Rhodin
Ordspr. 1807 = da. klynke (se under
kläcka 1).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free