- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
346

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - koppa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

korporal, 1629: corporaler == da., ty.
osv., av fra. corporal, ombildning efter
corps (se kår) av caporal, korporal, av
i tal. caporale, anförare, till ital. capo,
huvud, av lat. caput ds. (se huvud,
kap osv.); alltså egentl, likbetyd, med
kapten o. besl. med detta ord. -
Ingen gemen, här ä’ bara
korpraler Bellman.

korporation, av fra. corporation ds.,
av lat. corpörätio (genit. -önis), kropps
antagande, till corporäre, förse med el.
göra till kropp (jfr sv. inkorporera),
till corpus (genit. corporis), kropp (se
kår).

korpulent, 1635 (c-), förr även corpo-,
stundom corpulant i anslutning till det
franska uttalet = ty. korpulent = fra.
corpulent, av lat. corpulentus, till corpus,
kropp (se kår).

korpus, boktr., Atterbom Minnen:
corpus-stilar, av lat. corpus, fyllighet,
massa, kropp (se kår). Namnet
härle-des därav, att en samling rättskällor,
som benämndes corpus juris civilis, i
Tyskland trycktes med denna stilsort.
- Ordets numera skämtsamma anv. i
den lat. betyd, ’kropp’ har anor från
1600- o. 1700-t, men då ofta utan
skämtsam anstrykning. Om den äldre
betyd, ’kår’ se d. o.

korrekt = ty., av lat. correctns, part.
pf. pass. av corrigere, göra rak, förbättra
(- korrigera), till regere, rikta, styra
(urbesl. med rak, rät osv.). Härtill
även korrektur = ty., av lat.
corrcc-tura, egentl.: förbättring.

korrespondera = ty. korrespondieren,
av mlat. correspondere, av lat. con-, med,
o. respondere, svara, svara emot m. m.
(besl. med spendera).

korridor, Tersmeden o. 1780 (men
samme förf. 1736: corridos plur.) =
ty., av ital. corridore, egentl.: gång där
man löper fram o. åter, till correre, löpa
(se kurs).

korrigera, se korrekt.

korrumpera = ty. korrumpieren, av
lat. corrumpere, fördärva, förfalska, till
rumpere, bryta, jfr bankrutt (urbesl.
med rov).

kors = fsv., da.; med metates i
förhållande till isl. kross, som utgår från
ägs. cross el. fir. cross el. möjl. från
ffra. crozs (fra. croix, jfr kr oas er a), av
lat. crux; eng. cross anses dock stundom
vara lånat från nord. spr. Från lat. ackus.
crucem kommer fsax. criicf, fhty. kruzi
(ty. kreuz); jfr k rys s (a). Det för fsv.
o. da. närmast långivande språket är
svårt att bestämma. I got. i stället
galga (- galge). - Krypa till
korset, motsv. i da., mlty., ty.; egentl.:
till krucifixet (vid botgöringen); jfr
under kryss. - Interjektionen kors!
(o. d.) är ett bleknat minne av gamla
bedyranden och eder vid Kristi kors, av
samma slag som t. ex. vassärratre, ’vår
Herres trä(d)’, dvs. korset. Jfr: Han
swor: som kors, Hund 1605.

korsar ’= ty., av ital. corsaro, till lat.
cursus, lopp (se kurs). Jfr husar.

korsett, 1723 i bouppt, 1773: ’Stack,
som nu heter Gorset’ (om den inre av
dubbla tröjor) = ty. korsett, av fra.
corset, till corps, kropp, av lat. corpus
ds. (se kår).

1. kort, sbst., Synon. libell. 1587:
koorl; hos Stiernhielm även kart- (i
kart-spel); väl snarast från da. kort el.
möjl. från en mltysk icke uppvisad
motsvarighet till Ity. kort; i övrigt med
delvis dunkla ljudförhållanden; biform
till karta (se d. o.); jfr även c er t.
Tamm Gr. ss. 14, 35, Kock Ljudh. 1:
406, Seip 1: 69, Noreen V. spr. 3: 103.
- Kortlek, Swedberg 1709, där det
annars vanl. till ett suffix förbleknade
lek bevarat något av sin ursprungliga
betyd.: spel o. d.; se lek l o. -lek. -
Kortspel motsvaras i Var. rer. 1538
av kartenspel’.

2. kort, adj. = y. fsv. o. 1500 =
nisl. kortr, da. kort, från mlty. kort =
fhty., ty. kurz; väl lån från lat. curtus,
kort (varav fra. court). Jfr kjortel o.
s k j o r t a. Om ett inhemskt ord för ’kort’
se skämta. - Komma till korta -
- da. komme til kort, efter ty. zu kurz
kommen osv., där zu uppträder i
betyd, ’allt för’ (se till), jfr isl. koma til
skämt. - Kort o. gott, förr ofta kort
om godt, t. ex. Dahlstierna osv. (jfr ty.
kurz um). - Kort var or, efter ty.
kurz-waren, motsats till sådana varor som
mätas med aln (manufakturvaror o. d.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free