Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
även kromatisk som mus. o. fys. term,
efter grek. khrömatikös egentl.: färgad.
krona, fsv. kröna, kruna, krans, krona,
tonsur = isl. kruna, no. kruna, da.
kro-ne, ä. da. även -«-, från mlty. kröne,
kråne = mhty. krön(é) (ty. krone); lån
från lat. coröna, krans, ring, krona, av
grek. koroné, något böjt el. krökt, ring,
krans, fem. till adj. korönös, krokig,
krökt, böjd (besl. med lat. curvus, se
kurva). Från lat. coröna kommer ffra.
corone (fra. couronne, varav meng.
co-rune, croune, eng. crown). Alltså egentl.:
krans. Betyd.-utvecklingen beror på,
att den hos greker o. romare brukliga
kransen genom österländskt inflytande
ersattes av kronan. Hos forngermanerna
tj-cks den kungliga värdigheten ofta ha
utmärkts genom bl. a. en huvudbindel
el. hjälm. - Betyd.: regering, stat (i
sht med avseende på finanser) uppträder
i Sverige redan under 1300-talet. -
Krono som sbst. o. adj., egentl, genit. sing.
till fsv. kröna. - Avledn.: kröna =
fsv. (även: kry na) = isl. kry na, ty.
krö-nen osv. - Jfr krön, ävensom
kornisch o. k ar n is.
Kronobergs län, efter kungsgården
Kronoberg vid Växiö, uppförd på
1440-talet.
kronologi, se krönika.
kropp, fsv. kropper, kropp, bål = isl.
kroppr, da. kröp ds., mlty. kröp, bål,
lik; i no. liksom i sv. (skämts.) även:
person, av germ. *kruppa-, väl = mlty.
Å-rop, rund utväxt, struma, kräva (varav
fsv. krop(pef), körtelsvulst), fhty., ty.
kröp f ds. (jfr kr öp p du va), ägs. cropp,
sädesax, kräva m. m. (eng. crop9 spets,
sädesax, skörd, m. m.); av omstridd
härledning; 1111 vanligast, jämte isl. krof,
kropp, bål, ställt till grek. grypös,
krokig, böjd; alltså egentl, ’utböjning,
ut-böjt föremål’ o. förutsättande ett
tidigare germ. *krubnd-; jfr krypa.
Grundbetyd, ’runt föremål’ el. dyl. föreligger
även i de romanska orden ital. groppo,
klump, hop (varav fra. groupe = sv.
grupp), o. fra. croupe, bergstopp, länd
på hästar m. m., som vanl. betraktas
som lånade från germ. kropp-. Från
ett germ. *kruba- utgår isl. krof,
uppskuren djurkropp, no. krov (jfr skrov).
- Samma ord är väl även sv. dial. kropp,
det översta av ett tak, jfr sv. kroppås,
sv. dial. kruppås; (fsv. kroppadamber
hör ej hit utan betyder ’ruddamm’, till
sv. dial. kroppa, ruda). Jfr
ortn.Krop-p ef j all Dalsl. - Obesläktat är
naturligtvis däremot lat. corpus, kropp = sv.
lånordet kår. - Kroppshydda,
Hedborn 1835: ’den vanskliga kroppshyddan*
(i regel ej i oidb.), efter 2 Kor. 5:1 (o.
4): ’om denna hyddones vårt jordiska
hus nederslaget varder* (nya övers.: ’vår
kroppshydda, vår jordiska boning’);
alltså urspr, om kroppen såsom själens
bostad; nu ofta i vidsträcktare anv.: ’En
väldig kroppshydda*. Jfr Maj Lagerheim
Nord. stud. tillegn. A. Noreen s. 81 f.
kroppduva, Linné 1731 (kröp-) = da.
kropdue, efter ty.kropftaiibe,jfr Ity. kröp~
per, eng. cropper m. m., till ty. kropf i
betyd, ’hudsäck på halsen av vissa
fåglar* = kropp (se f. ö. d. o.); så kallad
på grund av den stora uttänjbarheten
av halshuden.
kroppkaka, 1820-t., jfr sv. dial. kropp,
kroppa, kroppning, kokad klimp av mjöl
o. vatten (i soppa), även ’blodpalt’. Väl
besl. med kropp, men på grund av
dialektformerna kråpa, kröpa knappast
identiskt med detta ord.
krossa = fsv., från mlty. krossen;
besl. med det Inhemska fsv. krosa,
krusa, liksom krasa av en
Ijudhär-mande rot, vartill även krysta; jfr en
liknande bildning under krokan.
krubba = y. fsv. (även -o-), no. =
ä. da. krnbbe, da. krybbe, från mlty.
krubbe; avljudsform till fsax. kribbiat
fhty. krippa (ty. krippe), ägs. cribb (eng.
crib); med en biform med germ. -/>- i
fhty. (alem.) krippha <+> ä. ty. krupf;
sannol. besl. med mhty. krebe, korg (se
under k är" v e o. det dock ej säkert
hithörande korg): ordet användes även
om flätverk av pålar o. ris, varmed
havsstranden starkes. Från germ. spr.:
ital. greppia, fra. créche (eng. cratch).
- Ett inhemskt ord för ’krubba’ är
fsv. iceta (kvar i dalrn. (i)ela) - isl.
jata, eta, brutna (o. obrutna) former till
roten i äta. Jfr det besl. got. uzéta,
sammans, med uz-, ur. - Bar n krubba,
se barn. - K rubb it a re, snål el. en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
