Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
palats’, om den kretensiska
kungabo-ningen.
1. lack, fel, fsv., ä. da. läk, jfr da.
Iakkel0s, från mlty. läk, fel, brist,
klander = eng. lack, brist (enl. somliga
nord.); jfr mlty. laken, tadla (se
belacka), ägs. ungelceccendlic, otadlig.
Väl besl. med fsv. läker (osv.), dålig (se
elak), som dock vanl. skiljes från lack
o. bl. a. (se Persson Indog. Wortf. s.
130) sammanställes med mlty. läk, lös,
slapp, lett. legéns, ir. lacc (av *lagno~)
osv., medan lack, fel, förts än till germ.
*lahan, tadla (alltså germ. -jn- > -?),
varom under last 2, än tillsamman med
roten i läck, jfr mlty. laken, avtaga,
osv. Dunkelt. - Lack och lyte,
gammalt bokstavsrimmande uttr.,
Schroderus 1620.
2. lack, Bureus 1603; 1637 i
samband med sigillvax = da. läk, från ty.
lack, av fra. laque (eng. lac, lake) =
ital. o. mlat. (1300-t.) lacca (= B. Olai
1578), dels om lacksköldlusen o. dels
om det röda färgämne, som avsöndras
från insekten o. blandas med den saft
el. kåda, som på vissa ostindiska träd
uppkommer genom dess styng,
gummi-lacka; från pers. läk = prakrit "lakkhä,
jfr sanskr. läksä ds. Använt till
försegling från 1500-t. Jfr lackera,
schal-lack. - Lackviol, gyllenlack; om
anledningen till namnet se gyllenlack.
lacka, Balck 1603: suetlen lackadhe
nedh på honom, väl egentl.: löpa, o.
sålunda samma ord som ä. nsv. lacka,
löpa, springa, Balck 1603, särsk. komma
lackandes - no. lakka, även: trippa,
da. dial. lakke, gå lugnt o. långsamt, i
no. o. sv. dial. (stundom även i riksspr.)
om tiden: del lackar hän mot slutet, jfr
mhty. lecken, springa. Möjl. till lett.
lezu, lekt, springa, hoppa, grek. laktizö,
sparkar bakut, till roten i lägg (jfr
Falk-Torp); knappast dock, såsom även
antagits, med germ. -kk- av -371-, utan
med intensivisk konsonantförlängning.
lackage, till mlty. läk osv., läck,
bi-form till det nu vanligare lackage; se
d. o.
lackera = ty. lackieren, av ital.
laccare, fra. laquer, till lack 2.
lackmus, ett färgämne, U. Hiärne
1706, jfr lackmans (väl för lackmaus el.
dyl.) blått 1637, sv. dial. även lackemos
= da. lakmus, Ity. o. ty. lackmus, eng.
litmus, från höll. lakmoes, till mos, men
däremot ej, såsom vanl. antages, till
lack 1: den äldsta formen (såsom ännu
i västflaml.) är le(e)kmoes, vilket tyder
på samband med vb. läcka. Se
Hein-sius Tijdschr. voor nederl. taal en letterk.
30: 271.
lad (dial.) n. 1. sidenband, fsv. ladh,
prydnadsband, galon, bräm, jfr gulladh
o. ska. gyllenla(d) = isl. hlad, no. låd;
till fsv. lapa, lasta m. m.; egentl.:
något pålagt; o. 2. avbalkning i loge,
slagbord, redskap på en vävstol, vari
skeden sättes = isl. hlaÖ, stapel, hög m. m.,
no. låd, stapel, liten vägg el. mur m. m.,
ägs. hlwd, loft, ställning, i avljudsförh.
till nisl. hlöd n., härd, ägs. hlod t,
skara, mhty. luot, även: last; till samma
verb. Se lada, ladda.
lada, fsv. lapa - isl. hlaÖa (i fno.
även ’stack’), da. lade, till fsv. lapa,
lägga i hög, införa i lada, lasta (se
närmare under ladugård o. ladda) såsom
t. ex. fsv. i&ta, krubba, till äta. Jfr
låd o. (det dock snarast ej hithörande
lånordet) låda. - Ladugård, fsv.
la-dhugardher (jfr y. fsv. ladhagårdhen som
beteckning för Ladugårdslandet i
Stockholm), äldst kanske ’inhägnad av torv
el. sten’ o. sedan med specialiserad
betyd., till sbst. ladha i en ursprungligare
betyd, av ’något uppstaplat (sten, ved
osv.)’. En utveckling av denna till
’väg-bank o. d.’ föreligger i åtskilliga
ortnamn, t. ex. Lä by Uppl., fsv. Lcedhuby,
av äldre Ladhuby, alltså: byn vid
väg-banken. Sahlgren Uppl. Fornm.-för.
Tidskr. h. XXVI, t. ex. s. 17 n. 1. Om
(den dock svaga) möjligheten att nsv.
lag(g)ård utgår ej från ladhugardher
utan från en form motsv. isl. hlaÖgarÖr,
inhägnad av torv el. sten, se Noreen
V. spr. 2: 301.
ladda, om skjutvapen t. ex. 1695 (se
nedan), i ä. sv. även: lasta, belasta (om
skepp ännu hos Weste 1807, som dock
föredrager lasta, samt Dalin 1850); jfr
sv. dial. lada, lägga i hög el. i lag, ä.
nsv. lada, lasta, ladda (1640), fsv. lapa,
lägga i hög, lasta, ladda = isl. hlaÖa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
