- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
393

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lag ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(ipf. hlóð), got. hlaþan, fsax., fhty., ags.
hladan (ty. laden, eng. lade), germ. rot
klaþ = ie. klat, t-utvidgning av kla i
litau. klójú, klóti, lägga i breda lag, växl.
med klad(h) i fslav. klada, klasti, lägga
(ss. t. ex. lat. niteo, glänser, o. renïdeo).
- Ladda är emellertid antagl. ej
identiskt med fsv. laþa, utan snarast bildat
av dess part. pass. ladder, lastad,
liksom trötta: trött, part. till fsv. þröta;
jfr t. ex. medh ladde . . bysser 1593.
Ordet kan dock även tänkas vara lånat
från likbetyd. mlty. laden med samma
övergång av <i>d> dd</i> som i t. ex. gadda.
- Betyd. ’ladda’ (om gevär) har
utvecklats ur ordets anv. om artilleri, där
en jämförelse med lastning (av skepp
o. d.) låg nära till hands, t. ex.
Cartescher laddes (pres. sing.) på Krutet o.
1695; jfr till betyd.-utveckl. fra.
charger. - Se f. ö. lada, lass, last l, läst.

[fgutn. laþigs, om våren, se under
vår, sbst.]

1. lag, vätska, i sockerlag, fsv.
lagher = isl. logr, även: insjö, flod (i
no. flodn. Laagen) - fsax., ags. lagu,
vatten, sjö, flod, av germ. *lagu- = ie.
*laku- i lat. lacus m., insjö (ital. lago,
jfr sv. lagun), fir. loch, sjö, fslav. loky,
rägn. Annan bildning: germ. *laho- =
isl. , strandvatten vid havet, mhty.
, träsk o. d. F. ö. av omstritt urspr.
Jfr Lagan, Lagunda o. Lögaren.

2. lag, varv, sällskap, ordning, fsv.
lagh, läggande, ordning, (rätt) ställning,
beskaffenhet, stöt m. m. = isl. lag
un-gef. ds., da. lag, till stammen i lägga
(*lagjan) el. primärbildning (med avljud)
till roten i ligga. Hit höra en mängd
uttr., ss. i lag, ur lag (= fsv. i lagh,
isl. ór lagi), i längsta laget (= isl. i
lengsta lagi
), göra till lags (motsv. i
no.), vid det här laget, här vid lag
(jfr da. ved det lag) osv. Lag i betyd,
’sällskap’ (glatt lag osv.) = isl., no.,
da. (lav); jfr ty. gelage. Giva glatta
laget, fullt lag,
om kanoner, motsv.
i da. = ty. die volle lage geben. Jfr
följ., laga, lagom samt bergslag,
Roslagen, sinnelag.


3. lag r., fsv. lagh, äldst neutr. plur.
= isl. log n. pl., da. lov, -lav = ags.
gilagu n. pl., bestämmelse, öde, lott;
ags. lagu. f., eng. law, däremot från
nord.; väl urbesl. med o. i avljudsförh.
till lat. lex (gen. legis), lag (som dock
även kan föras till legere, samla o. d.,
läsa; jfr legend). Y. fsv. lagh m., sv.
lag, beror på uppfattning av n. pl. best.
f. laghen ss. sg. m. Alltså egentl. plur.
av föreg. Egentl.: det (före)lagda,
fastställda, till lägga i betyd, ’fastställa,
bestämma’; jfr isl. leggja log, grek.
keitai nómos samt ty. gesetz till setzen,
sätta, ävensom likbetyd, grek. thémis,
sanskr. dháman-, till roten dhe i grek.
tithemi, ställer, lägger (se dåd); o.
statut (se d. o.). - Lagfart,
Bælter 1760 (om proceduren mot Kristus),
jfr lagfartsprotokoll 1771, av lag 3 o.
det från ty. lånade fart = färd, till
vb. lagfara. - Lagsaga, fsv.
laghsagha, lagarnas uppläsande för folket
av lagmannen, sedan bl. a. om det
under lagmannens domsrätt lydande
området; jfr isl. logsogn (jfr sägen), till
saga, egentl.: sägande; se säga.

1. laga, adj. o. adv. i laga ansvar,
kraftvunnen osv., fsv. lagha, egentl.
genit. plur. till lag 3. Hit även: olaga.

2. laga, vb, fsv. lagha, ställa, ordna,
lämpa, laga = no. laga, da. lave;
avledn. av lag 2; alltså: bringa i ett visst
läge. - I betyd. ’reparera o. d.’ i fsv.,
ä. nsv. o. sv. dial. i stället ofta bota o.
böta (se bot).

Lagan, fsv. Lagha, jfr fno. Lagará,
nu Laggeraaen, innehållande fsv. lagher,
vätska = isl. logr, även: insjö, flod; se
lag l, Lagunda, Lögaren. - Härav
stadsn. Laholm, fda. Lagæholm 1399;
jfr t. ex. Tidaholm till Tidan.

1. lager, förråd; varv, lag, Vallerius
Vet.-A.H. 1743 (om sten), Sahlstedt
1773 = da., från ty. lager, ombildning
av ä. leger = sv. läger.

2. lager (träd), lagerbär, jfr fsv.
laghurtræ, lavertræ, lagherbær, laverbær,
ä. da. lavr, da. laurbær, lagerträd, mhty.
lôrbere, lagerbär, lôrberenbôm, lagerträd,
fhty. lôrbaum ds., lôrberi,
lagerbär (ty. lorbeer, lagerträd), varav ä. nsv.
lorbärträ, t. ex. Stiernhielm; till ty.
lånat o. 600 från lat. laurus (jfr fra.
laurier, varav eng. laurel), lagerträd;
grek. lauros från lat.; f. ö. dunkelt. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free