Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laura ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
= isl. leiga; se l e ga 1. Da. leie kan
vara = fsv. leghia el. légha.
lejd, fsv. leidhe f. (vartill sammans,
l ej d e b re v) = da. leide, från mlty.
leide n., följe som av myndigheterna
gavs åt den resande, jfr ty. geleite n. o.
isl. leid f., bl. a. följe; se led 2 o. leda
3. - Avljudsform: fsv. lip n., hjälp,
undsättning = isl. HÖ, även: husfolk, följe,
närmast till svaga stadiet av lida, gå.
lejdare, sjöt, repstege med tvärpinnar
av trä, ävensom namn på vissa tåg; jfr
mholl. leder, ty. leiicr osv., stege, av
fhty. hleitar(a), varom Meringer IF 16:
120 f.; se f. ö. lider.
lejon, ä. n sv. även leo n, fsv. leion,
med vid vokalmöte uppkommet i, av
äldre leon m. o. n. = isl. leö m., leön n.,
//ö/i, motsv. mlty. lewe, lo(u)we, lawe
m., fhty. le(w)o, louwo m. m. (ty. löwe,
varav da. 10ve; poet. även leu; hit också
ortii. Laiienburg), ägs. léo (genit. léon);
av lat. leo (genit. leönis, varav fra. Hon
;> eng. -), från grek. le ö n (jfr
kameleont), vilket sannol. ej, såsom stundom
antagits, lånats från egypt. labu (osv.),
utan vars ursprung alltjämt måste
betraktas som dunkelt. Lejonet har ännu
i historisk tid hållit sig kvar i vissa
delar av Balkanhalvön (Aristoteles), varför
indoeuropeisk härkomst för namnet ej
är utesluten; Schultze har gissat på
avledn. av roten slei i slita. - Vissa
tyska former vålla formella svårigheter
för härledning från lat. leo. I nord.
spr. (atm. isl.) möjl. inkommet genom
ägs. - I betyd, ’person, som anger
tonen el. väcker allmän uppmärksamhet’,
möjl. närmast från ty. löwe (o. 1830),
efter eng. Hon. I Sverige t. ex. i
uppsatsen Fara lejon av Sturzen-Becker i
’Liten lefver än’ 1843, om Jenny Lind,
Dahlqvist m. fi. I den speciella betyd,
’modelejon’ synes ordet i sv. lia blivit
allmänt i början av 1860-talet, då det
uppgives undantränga d an dy. -
Lejonpart, motsv. i da., ty., eng.; efter
en esopisk fabel. – L ej ön tan d,
Tarax-acum officinale, maskros, Franckenius
1638 = ty. löwenzahn m. fl., översättning
av lat., grek. leönlodon (fra. dent de Hon,
eng. dandelion); efter bladflikarnas
likhet med rovdjurständer.
1. lek, i dial. även: melodi, dans
(jfr sv. lekstuga), fsv. leker, hastig
rörelse, lek, ras, kamp, idrott, spel,
skämt m. m. = isl. leikr ungef. ds.,
da. leg, lek, got. laiks, dans, fhty. leih,
spel, melodi, ägs. Ide, lek, spel, kamp
m. m., av germ. *laika-; till vb. leka
= fsv., röra sig, hoppa, dansa, leka,
spela = isl. leika, got. laikan, mlty.
leken, mhty. leichen, ägs. Idcan osv., ett
urspr, st. vb med betyd, ’springa, hoppa’,
o. dyl.; av ie. *loig- i litau. laigijli, löpa
omkring, sanskr. rejäle, hoppa ~ *lig- i
grek. elelizö, bringar i darrning el.
svängning (fslav. likii, lek, dans, från germ.
spr.). - Samma ord är lek, fsv. leker,
om vissa foglars parningslekar o.
fiskarnas fotplantningsakt = da. leg; med
syftning på fiskens rörelser. - Den
gamla betyd, av ordet lek har i någon
mån bevarats i sammans, kortlek,
strängalek, väderlek (jfr följ.) o.
vitter lek; jfr även sv. dial. orgellekare,
organist; i övrigt uppträder senare leden
som suffix (se följ.). Minnen av
densamma äro också en del
vattendragsnamn, såsom sjön. L ek sjö n, L ex e n,
Lek vattnet, Säveleken m. fl., som
urspr, syftat på vattnets livliga rörelse
(förf. Sjön. 1: 337). Se f. ö. Leksand.
- Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr
under spela ävensom fslav. igra, spel,
osv., till sanskr. cjati, rör sig.
2. -lek, ändelse för abstr. sbst., fsv.
-leker = isl. -leikr, sällsynt i västgerm.
spr., saknas i got.; mest till adj., t. ex.
kärlek, fsv. kcérléker = isl. kcérleikr;
sällan till sbst, t. ex. väderlek (se
d. o. o. föreg.). Egentl. - föreg., alltså
med grundbetyd.: företeelse, som yttrar
sig i häftiga rörelser ;> gestalt, utseende,
beskaffenhet; jfr -het. - Lämpligt för
nybildningar av samma slag som
grov-o. finlek.
lekamen, fsv. -, äldre: likamin, med
fastvuxen best. art., till llkami, lekamen,
kropp, lik = isl. lik(h)ami, da. legeme
(jämte legem), fsax. likhamo, fhty.
li-chamo o. lichinamo (ty. leichham), ägs.
lichama; till fsv. llkhamber, isl. likhamr;
till lik i den äldre betyd, ’kropp’ o.
germ. *hama(n)-, hölje (== hamn l,
skepnad o. d.); alltså egentl, ’kropps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
