- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
407

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lekatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hans Järta 1825 o. tidskr. Hermoder
1847. Tidigare i st. jakobin, brukat
blott av motståndarna. - Jfr libertin.

libell == ty., av lat. libellus, liten bok,
dimin. till liber, bok (jfr libretto o.
under loft).

libertin, av fra. libertin, ital. libertino,
utsvävande, av lat. libertinus, frigiven,
3rtterst till liber, fri; se liberal.

libhaber, 1686; 1681 m. fl.:
liebhafware, förr även: liebhabare; från ty.
liebhaber, av mhty. liephaber, till ty.
lieb haben, tycka om (se ljuv).

libretto, från ital. ==, egentl.: liten
bok, till libro, bok, av lat. liber; se
libell.

libsticka, Levisticum officinale, B.
Olai 1578: lybbe-, förr även lib(b)e-,
gottl. limburstuck, fsv. libbe-, lybbestikka
m. m. = da. løvstikke, lostilk m. m.,
motsv. mlty. lubestikel, lubbestock,
leverstock, fhty. lubi-, lupistechal (ty.
liebstöckel), ags. lufestice, fra. livéche, ry.
ljubistokū osv., med allehanda
omtydningar, i sht till ord för ’kär (ljuv)’, i
fhty. även till luppi, växtsaft, trolldom
(se lövja), m. m., o. i senare leden till
sticka, stock; av mlat. levisticum,
libisticum, lub-, av lat. ligusticum, dvs.
härstammande från Liguria (i norra
Italien).

licens = ty. lizenz, fra. licence, av
lat. licentia, tillåtelse (att göra vad man
vill), till licens (genit. -entis), egentl.
part. pres. till licet, det är tillåtet, står
fritt; jfr följ.

licentiat = ty. lizentiat, av mlat.
licentiatus, egentl, part. pf. pass. till
licentiare, meddela tillåtelse; urspr. om
tillåtelse att föreläsa vid universitetet
(motsv. sv. docent); äldst blott i de
tre s. k. högre fakulteterna; numera
om den högsta fakultetsexamen.

lid, backe, fsv. līÞ f., bergssluttning
= isl. hlið, no. li, fhty. (h)lita, av germ.
*hliðō-; i avljudsförh. till *hliþō- el.
*hliðō-: fsv. lidh, sida. isl. hlið, no. led,
jämte *hliþa-: ägs. hlið n.,
bergssluttning; till ie. roten kli, böja, slutta, luta
(sig) o. d., i grek. klitos, bergssluttning,
lat. clivus, kulle osv.; övriga släktingar
se Klemens, klient, klimat, klinik,
led l (på gärdsgård), Lena, lider, Lidingö,
lita, länstol; jfr även under lekatt.

1. lida i t. ex. tiden lider, fsv. līþa,
gå, fara, om tid: gå, förlida o. d. = isl.
liða (leið) ds., da. lide, got. leiþan, gå,
resa, fsax. lithan, ags. liðan ds., fhty.
lidan, även liksom mlty. liden: erfara,
uppleva, lida (ty. leiden), av germ. st.
vb. *līþan, till ie. roten lith i avest.
para-irith, dö. Jfr led 2, leda 3, lejd,
avlida o. följ.

2. lida, utstå, tåla, fsv. lidha = nisl.
liða, da. lide, egentl. samma ord som
föreg., med betyd. från mlty. liden; se
lida 1.

Lidan, älv i Vgtl., fsv. Līþa, till lida
l, alltså: den (sakta) gående el.
framskridande. - Härtill stadsn. Lidköping
1400-t.

lider, Hels. 1587: vedlider, väl egentl,
uppsvenskt; nära besl. med got. hleiþra
f., tält, hydda (motsv. det lat. *clïtrā,
som synes ligga till grund för lat. dimin.
clītellæ, klövsadel, Froehde), jfr även
mir. cliath, boskapsfålla; till ie. roten kli,
slutta, luta; se f. ö. lid, lejdare.

liderlig, 1632 m. fl.: liderligen adv.,
ungef.: sorgligt, ömkligt, 1653: liderliga
pänningar, dvs. usla, en i ä. nsv. vanlig
betyd.; förr även: obetänksam,
lättsinsig; i betyd, ’liderlig’ allm. på 1700-t.
(jämte äldre betyd.) = da.; från ty.
liederlich, oordentlig, slarvig, liderlig =
mhty. även: lätt o. prydlig, obetydlig
= ags. lyðerlic jämte lyðre, dålig,
föraktlig, av germ. *leuþr-. Besl. med
mlty. lod(d)er, odåga, gycklare (varav
fsv. loddare, lyddare, gycklare, lekare,
isl. loddari ds.) = mhty. lot(t)er,
lättfärdig person, gycklare (jfr ty. lotterbube),
ags. loddere, tiggare, ävensom fhty. lotar,
tom, haltlös; enl. Falk-Torp ss. 641,
659 sammanhängande med fsax. lodara,
trasa, osv. (se lurendrejare) o. de
under ludd anförda orden, till en rot
med grundbetyd. ’vara slapp el. lös’;
jfr loj, låda 2. Annars sammanställt
bl. a. med grek. eleutheros, fri, av ett
ieur. *leuth-. Men det grek. ordet kan
svårligen skiljas från lat. liber, väl av
*leudhro-, medan det germ. ordet
förutsätter *leut- el. *leuth-. F. ö. blott osäkra
gissningar. Litteratur Falk-Torp s. 1508.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free