Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lidingö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lidingö, vid Sthlm, fsv. Lidhingö
(även -y-, väl som tecken för -i-); säkerl.
med -ö såsom senare tillägg till ett fsv.
önamn *Liþing, bildat som (t. ex.
Hising = nsv. Hisingen osv.) av lid, backe,
sluttning.
lie, dial. även: le, ljå, ljo, lö, fsv. lie,
le = isl. Ié, no. ljaa(r), lo, da. le, mlty.
lê, lehe, väl av germ. *lewan-, besl. med
grek. laion (av *lauio-), sanskr. lavi-,
lavitra- ds., till ie. roten lu, skära; se
lagg, lo 3 o. under lur 1. Bugge KZ
20: 10. De nord. ordens formhistoria
är oklar; litteratur Pipping Gramm.
stud. (1905) s. 13. Vokalen i i sv.
beror på en fsv. ljudlag ea (här i oblika
kasus) > ia, Wigforss NoB 6: 113 f.
liera, av fra. lier, binda; se lian,
allians, legera.
-lig, adj.-suffix, dels av fsv. -liker, y.
-ligher (jfr isl. -ligr, -legr) = got. -leiks,
fhty. -lich, eng. -ly (t. ex. lovely) osv.,
av germ. *-lika-; oftast dock lånat el.
påverkat av det identiska lty, -lik el.
ty. -lich. Egentl. = sbst. lik, död kropp,
i dess äldre betyd.: gestalt, utseende;
med grundbetyd.: egande gestalten el.
utseendet av, t. ex. kunglig (hållning
o. dyl.), ljuvlig, varur: hörande till,
utmärkande för el. förenad med, t. ex.
kunglig (krona). Jfr got. samaleiks,
av samma utseende, o. adj. lik - Äldst
blott till sbst. o. adj. Sedan även till
verb (med aktiv el. pass. betyd.), ofta
i betyd, av möjlighetsparticip, t. ex.
bräcklig, ätlig. - Lämpligt till
nybildningar. - Jfr ärftlig. - Dessa adj.
utgöra en kvarleva av de i nästan alla
äldre indoeur. språk uppträdande
adjektiviska s. k. exocentriska
sammansättningarna av typen sanskr.jivá-putras,
som har levande söner, grek. aioló-polos,
som har snabba hästar, lat. tri-angulus,
trehörnig; i sv. ersatta av utvidgningar
på -ad (’bredaxlad’), -ig (’svartskäggig’)
osv.
liga, av fra. ligue ds., till lat. ligare,
binda, förena; se legera.
ligga, fsv. liggia = isl. liggja, da.
ligge, fsax. liggian, fhty. licken, ligen
(ty. liegen), ags. licgan (eng. lie), av germ.
*legjan; motsv. got. ligan utan j, liksom
sitan, men fsv. sitia; till ie. roten legh
i grek. lékhos n., läger, lat. lectus, säng,
fir. lige (*leghio-) n. ds. osv. Jfr lag 2,
3, laga l, 2, lager, lega l, låg, läge,
läger, lägga, läglig.
1. lik = fsv. lik, skepnad, utseende,
lik = isl. lik ds., da. lig, lik, got. leik,
lekamen, kött, lik, fsax. lik, fhty. lih
(ty. leiche av fhty. lihhi f.), ags. lic, av
germ. *lika-. Omstritt. Enl. somliga
till en ie. rot lig, bilda, forma,
växelform till lik i fslav. liciti, bilda, serb.
na lik, lik, osv. Se f. ö. litteraturen
hos Falk-Torp s. 1508. Jfr lekamen,
likstol, liktorn, -lig o. adj. lik,
ävensom under spetälsk. - Ä. nsv.
likmadk, -matk, fsv. likmadhker, egentl.:
likmask, är en forntida benämning på
kräftan o. likn. sjukdomar.
2. lik, sjöt., smal tross som fastsys
längs ett segels ytterkanter, t. ex.
Dahlman 1765 = isl. lík, da. lig, mlty. lîk,
holl. lijk, eng. leech, leach. Samtliga
möjl. lånade från mlty. (resp. holl.).
Besl. med alban. l’ide m. m., band,
Lidén Upps.-stud. s. 88; till lat. ligare,
binda (se legera).
3. lik, adj., fsv. liker, även: rättvis,
sannolik, lämplig = isl. (g)likr, ungef.
ds., da. lig, lik, got. galeiks, fsax. gelik,
fhty. galih, gelih (ty. gleich), ags. gelic
(eng. like); av germ. *ga-llka-; jfr slik.
Omstritt. Vanligast o. väl med rätta
tolkat som betydande ’som har samma
form el. kropp som’, alltså till lik 1 i
äldre betyd. Av andra fört tillsammans
med litau. lýgus, lik. Litteratur
Falk-Torp s. 1508. - Härtill adv. lika =
fsv. = isl. lika, da. lige, mlty. like, ags.
lice, av germ. *liko. Jfr vb. lika, sbst.
like, vb. likna. - Likgiltig = da.
ligegyldig, från ty. gleichgültig, till
gelten = gälla 3; jfr giltig. Ordet
förekommer i betyd, ’lika gällande’ 1735; i
betyd, ’lika nöjd’ o. d. först mot slutet
av 1700-t., t. ex. Kellgren; ännu ej hos
Sahlstedt 1773. Lind 1749 översätter ty.
gleichgültig med ’lika nöjd’; hans
översättning ’likgiltighet’ av gleichgültigkeit
åsyftar säkerl. ej den moderna betyd.
- Likmätig, se -mätig. -
Likställig, svensk nybildning, o. 1765, vanl. på
1790-t.; anses vågat av förslagsställaren
Gagnerus 1770-t., ej hos Sahlstedt 1773,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
