Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lämna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Falk-Torp s. 634 o. Torp Etym. ordb.
s. 373 hör *lōmund möjl. till ett sbst.
*lōm-, skällande, jfr litau. lóti, skälla,
fslav. lajati, lat. latrāre (jfr lamentera),
till samma ljudrot, som omtalas under
lom. Lemendr osv. är i så fall
omtydning.
lämna, lemna, i riksspr. med -ä- från
uppländska dial. (se Hesselman i o. y
s. 16 f.), fsv. limna, lifna, blott intrans.:
lämnas, dessutom: få liv, bliva vid liv
= isl. lifna, bliva kvar, da. levne, lämna
kvar, got. aflifnan, bliva kvar; inkoativum
(av typen vakna osv.) till germ.
st. vb. *līban, bliva kvar (i bliva); se
även leva, liv. Den trans. betyd. har
ordet erhållit från det nu i riksspr.
utdöda sv. dial., ä. nsv., fsv. lēva = isl.
leifa, got. bilaibjan, fsax. lévian, fhty.
leiben, ags. lǣfan (eng. leave), av germ.
*laiƀian, kausativum till *līƀan, bildat
som beta till bita osv.; jfr kvarleva
o. -lev. — Med avs. på ljudutvecklingen
jfr rämna, vb o. sbst.
lämpa, vb, y. fsv. læmpa o. 1500 =
nisl., no. lempa, da. læmpe, från ett i
mlty. ej uppvisat *lempen, egentl,
kausativ (germ. *lampian), vars betyd, ’göra
passande, lämplig’ övergått till
grundverbet mlty. limpen (jfr om dylik
sammansmältning t. ex. bränna) = ags.
(ge)limpan, st. vb, lyckas, fhty.
(gi)limpfan, vara passande. Betyd, ’lämplig’
härrör väl från prefixet ge-, egentl,
’samman’, o. ordet har därför trol. med
rätta sammanställts med de under lump
anförda orden med grundbetyd, ’slapp,
nedhängande’, varifrån hos det germ.
grundverbet *limpan betyd, ’glida’ > ’gå
för sig’. — Subst.: lämpa, fsv. læmpa
= no. lempa, da. lempe; jfr mlty. limpe
ds. ävensom mlty. gelimp, lämplighet,
måttfullhet, fhty. gelimpf,
överensstämmelse (ty. glimpf, skonsam hänsyn)
m. m.
län, fsv. lǣn, även: lån = isl. lén, da.
len, från mlty. lên; se f. ö. lån.
läna, fsv. lǣna = isl. léna, no. lena,
från mlty. lênen = fhty. lêhanôn (ty.
lehnen), ags. lǽnan (jfr eng. lend);
avledn. av föreg. Jfr nybildningen låna,
av samma slag som låsa för äldre,
numera sällsynt läsa.
länd, fsv. lænd = isl. lend, da. lænd,
motsv. fin. lånordet lantio ds., jfr fsax.
lendin plur., fhty. lentin f. (ty. lende),
ags. lendenu n. plur.; av germ. *landi(ō)-,
resp. *landīn-, av ie. stam londh- i lat.
lumbus, länd (av *londhu̯o̖s), med
avljudsformen *lendh- i fslav. lędvija, länd,
njure, o. *ln̥dh- i isl. lund, köttet kring
njurarna, osv. (se -lunda); jfr särsk.
J. Schmidt Plur. s. 6. Om härledningen
i övrigt blott osäkra gissningar; jfr t. ex.
Lewy PBB 32: 138.
lända, ä. nsv.: föra el. leda till ett
mål, t. ex. O. Petri, gå ut på, t. ex. L.
Petri, anlända, landa, fsv. lænda, komma,
landa = isl. lenda, fhty. lenten (ä. ty.
länden, undanträngt av landen, motsv.
sv. landa = fsv., där i betyd,
’anlända’, no.), av germ. *landian, avledn.
av land. — Härtill: anlända, 1620-t.,
förr även: landstiga, landa, efter ä. ty.
anländen; jfr med avs. på betyd.-utveckl.
fra. arriver, anlända, av vlat. *ad-ripāre,
till rīpa, strand, alltså urspr.: landstiga.
länderi, Serenius 1734, från mlty.
lenderie el. ty. lenderei, till land.
1. länga (hus- o. d.) = da. længe,
till lång.
2. länga, sjöv., lösända att slå om
el. fästa på tunnor o. d., som skola
hissas el. firas = isl. lengja, rem, remsa,
da. længe ds. som i sv., mlty. lenge ds.
Väl till lång; annorlunda dock
Falk-Torp s. 675. Som sjöterm möjl. lån
från det likbetyda n de mlty. ordet el.
från holl.
längd, fsv. længd = isl. lengd, da.
længde, mlty. leng(e)de, ags. lengd(o) (eng.
length), av germ. *langiþō-, till lång
som mängd till fsv. manger, mången,
bredd till bred osv. — Parallellbildning:
germ. *langīn-, se länge. Längd
till *langīn- (ty. länge osv.) som mängd
till *manaʒin- (ty. menge osv.).
länge, fsv. længe f. = isl. lengi, da.
længe; egentl, ackus. sg. av ett fsv.
*længe, längd = got. laggei, mlty. lenge,
ty. länge, ags. lengu, av germ.
*langīn- till lång (såsom vrede till vred osv.).
-länges i bak-, framlänges, fsv.
-længis i baklængis, adverbiell
genitivbildning till ett *længe; se längs.
längs, Stiernhielm Arch. längst, vanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
