- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
439

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lämna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ligt först o. 1700, även då i början
nästan regelbundet med -t; Lind 1749 har
långs, men Möller 1755 längs. Ej med
Tamm And. hos adverb s. 26
uppkommet av äldre *långes (jfr sv. baklänges)
som genitivbildning till ett neutralt fsv.
*lcenge, utan lån från ty. långs, 1600-t.,
med tillagt -t som i eljest m. fi.,
bildat som strax, tvärs osv.

längta, fsv. Icengta (ipf. -adhe o. -té),
pers. o. opers. = 110. lengta I konj., da.
Icengte, av germ. *langitön el. *langatjan,
till adj. lång el. till vb. fsv., isl. langa,
längta, ä. nsv. långa, fsax. längan, fhty.
langén (ty. (ver)langen), ägs. längtan
(eng. long), egentl.: finna lång, jfr sv.
dial. längas, isl. lengjast, da. Icenges ds.
- Till lång höra även sv. dial. längta,
förlängas, no. lengta, förlänga, liksom
sv. dial. o. ä. nsv. långa, förlänga, fsv.
lazngia, isl. lengja.

länk, fsv. Icenker - isl. hlekkir plur.
(-kk- av -nk-), da. henke; eng. link från
nord. spr.; jfr ägs. hlenca m., lilence f.
ds.; ävensom ty. gelenk, av mhty.
ge-lenke n., kollektiv till det besl. fhty.
Mancha, höft, länd, veka livet, egentl.:
böjning av kroppen (se flank). Länk
osv. av germ. *hlanki-, till en germ.
rot hlenk, böja = ie. kleng, som
sammanställts med lat. clingere, omgjorda;
jfr parallellroten klenk i fslav. po-klecati,
böja sig, halta.

läns, Rosenfeldt 1698: pumpa läns
= da. lens, egentl, ett sjömansord, från
l ty., höll. lens, tom, jfr flaml. len(t)s,
lengsch, lins, matt, kraftlös; f. ö. ovisst
ursprung, varom olika meningar hos
Falk-Torp o. Franck Et. Wb. Jfr följ.

länsa, sjöt., H. Bjelke 1585: länsede
. . för tachell, Rosenfeldt 1698 = da.
/ense, från mlty. lensen, höll. lenzen, till
föreg., med grundbetyd, ’lossa segeln’
el. dyl.

länstol, 1645, förr stundom läne- o.
ofta länd- (i anslutning till länd) = da.
Icenestol, från ty. lehnstuhl, ä. ty.
lehne-stuhl, till lehnen, stödja sig, av-fhty.
(h)linén - fsax. hlinön, ägs. hleonian,
till ie. roten kli, luta o. d.; se f. ö. lid.

läpp, fsv. *lcepper (dat. pl. la>ppom(en),
nom. pl. leppanar), av germ. *lepn-, väl
uppkommet ur sj^nkoperade kasus av
n-stammen *lepan- (jfr t. ex. lapp,
brunn, fläck) – fsv. Icepi, sv. dial.
(väsentligen i Götaland) läpe, no. lepe,
da. Icebe. Härtill även fsv., ä. nsv., sv.
dial., no. Uppå, ä. da. lipe, på grund av
dess spridning i dial. snarast ett inhemskt
ord, av germ. *leppiön, avledn. av
*leppa-(= läpp); jfr t. ex. isl. vb. brynna till
det på samma sätt som läpp uppkomna
brunn. Ägs. Uppå m. (eng. lip), ty.
Uppe kan vara ett *lepjan- el. *leppian-.
F. ö. besl. med fsax. lepur, fhty. leffur,
o. fhty. lefs (ty dial. lefze) ds. Av ie.
roten leb, hänga ned, vartill även lat.
labium (som dock möjl. delvis beror
på anslutning till lambere, slicka; jfr
om labium ~ lambere bl. a. Osthoff IF
27: 164 n. 1). Se f. ö. lapp. Jfr bl. a.
Wadstein IF 5: 22 o. (delvis annorlunda)
Lindroth Festskr. t. Sdw. 135 f. - Ett
annat germ. ord för ’läpp’ är fsv. var,
vcer = isl. vprr, ffris. ivere, jfr dimin.
got. wairilö, besl. med fpreuss. warsus.
Samindoeur. beteckning saknas; jfr grek.
kheilos (urbesl. med gäl) osv.

läppja, smaka med läpparna, fsv.
Icepia (ipf. -adhe), lapa (vilken betyd,
kvarlever långt in i ä. sv.), motsv. no.
lepja (pres. -ar), läppja, o. nisl., no.
lepja (lapte, i no. i pres. även -jar),
lapa = fhty. gilepphen, av germ. *lapjan;
växelform till lapa (se d. o.). Av
somliga skiljes dock nsv. läppja = no.
lepja (pres. -ar) från fsv. (osv.) Icepia,
lapa, i det att det förra ställes till samma
rot lap, hänga slappt, som läpp, o. blott
det senare föres till lapa. Jfr härom
Lindroth Festskr. t. Sdw. s. 141 f.

lär, o. 1600: lärer; lär (ler) t. ex.
Gustaf II Adolf, y. fsv. ler 1495.
Tidigare uppfattat som en svagtonig form av
låter, till låta; jfr Uppl.-L.: la>r sik
pcer til myrpce = lotter sik . . til. Kanske
dock snarare, med Björkstam Mod.
hjälpverben i sv. s. 70 f., pres. till lära,
med övergång av ordet till futuralt o.
modalt hjälpverb i uttr. såsom lära
känna osv. (jfr även ty. meine uhr lernt
wieder gehen, börjar åter gå, osv.), där
antagl. lär mist sin egentliga betydelse,
genom en betydelseförskjutning av det
infmita verbet i psykologiserande
riktning. Egendomlig är dock, med B:s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free