- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
448

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - madrass ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta på att växten importerats som
färgämne. - Jfr madd.

madrass, Risingh 1669, madress 1681,
1709 m. fl., matrass, Spegel 1685, Linné
o. 1750 m. fl., madrats 1756 = da.
madras, matras, från ty. matratze, av mhty.
mat(e)raz (s-ljud) = eng. mattress, av
mlat. matralium (jfr ty. -tz-), ä. fra.
materas (nu matelas), ital. materasso,
-a, span. almadraque, av arab. matrah,
kudde att sitta på, madrass.

madusa, stor o. grovlemmad kvinna,
Stiernhielm Herc. (-or plur.); mardusa,
1695, Lind 1749; i dial. mar-dusa,
mad-dussa, baddusa m. m. = no.
magga-dusa, maggedyse m. m.; jfr da. dial.
madusken, da. dial. madullike, lty.
ma-dotske, madotske. I no. ombildat efter
magga ds. = sv. dial. (av ovisst
ursprung). Senare delen är knappast besl.
med no. dysja, dyse ds., annat än för
så vida detta vore en ellips av maggedyse
osv. Knappast heller beror ordet, såsom
vanl. antages, på ombildning av Medusa,
ett kvinnligt vidunder (i den grek.
mytologien).

magasin, 1627, 1643 osv.; äldst: en
magasin - ty. magazin n. osv., av fra.
magasin, ital. magazzino m., motsv.
span. (a)lmagacen, av arabiskt
ursprung.

Magdalena, se Malin.

mage, fsv. maghi = isl. magi, da.
mave, mlty. mage, fhty. mago (ty.
magen), ägs, maga (eng. maw), av germ.
*magan, jfr fin. lånordet mako (från
aekus. sg.); allm. germ., men ej i got.
Om grundbetyd., såsom icke är
osannolikt, urspr, var ’(mag)öppning’, hör
ordet sannol., med Strachan Bezz. Beitr.
20: 3, nära samman med ir. mèn, mun
(av ie. *mekno- el. *mekna), liksom
grek. stómakhos, mage, till stóma, mun.
Magen har först sent uppfattats som
eget organ (C. Pauli Die Körperteile
bei den Indogerm.). Ett annat förslag
se Flensburg Festskr. t. Sdw. s. 313. -
Gemensam indoeur. beteckning saknas.
Jfr dock sanskr. udára-, makeon.
(h)óderos, litau. vedaras (ävensom grek.
(h)ýstros; se hysterisk); om grek.
gaster se under kräsen; jfr f. ö. under
kved. Got. har (en gång) ett f. ö.
isolerat o. oförklarat ord för ’mage’,
suþn(s).

1. mager, adj., fsv. magher = isl.
magr, da. mager, maver, mlty. mager,
fhty. magar (ty. mager), ags. mæger,
av germ. *magra- == ie. *makro- (*m°kro-)
i grek. makrós, lång, lat. macer, mager
(varav fra. maigre, varifrån eng. meagre),
r-avledn. till roten i grek. makednós,
tunn, smärt (vartill Makedónes, namnet
på Makedonierna) osv.; enl. somliga
besl. med små (*smak-), alltså med
Vernersk växling (h ~ 3); dock osäkert;
av andra fört tillsamman med got.
magus, gosse, isl. mogr (se måg), från en
rot med betyd, ’växa, bli stor’.

2. mager, sbst., se följ.

magi, 1776; tidigare magia, t. ex.
1671, ytterst av grek. mageía, trolleri;
jämte magisk, efter grek. magikós, till
sbst. mager, av grek. mágos, plur.
mágoi, en medisk prästkast, bekanta
som medicin män, trollkarlar o. d., från
iranska spr.: fpers. magus, mager,
trollkarl; enl. somliga, kanske med orätt,
ytterst av assyriskt ursprung.

magister, av lat. magister,
föreståndare, till magis, mer; se närmare det
etymologiskt identiska mästare o. jfr
minister. - I mlat. som beteckning
för ett stort antal ämbetsmän av olika
slag.

magistrat = ty., av lat. magistratus,
till föreg.

magle i sydsv. ortnamn, t. ex. Magle
(stora o. lilla) kyrkogata i Lund, efter
kyrkan Mariæ major, även kallad
Worfru kirke magle 1429; Maglehem, Gärs
hd, fskån. Magleheem; Maglesten vid
Ljungby Skå., 1624: Maglesteen; fskån.
Bedinge magle 1494, nu Stora Bedinge;
Rabymaglæ 1269, nu Stora Råby
vid Lund; i semifortisstav.
(framför gh) av meghle, jfr da. Egeslevmagle
av fda. Egeslevmegle; till fda. meghel,
stor, av mikil; se f. ö. mycken. Jfr
Falkman Ortn. i Skå. s. 238, Kock Ark.
11: 145, Kock Alt-u. neuschw. acc. s.
193.

magnat = ty., fra., av mlat.
magnates, till lat. magnus, stor (jfr Magnus
o. mycken).

magnet, P. Erici 1582 = da., ty., av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free