452 (Svensk etymologisk ordbok)

Print (PDF) - On this page / på denna sida - mak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Malkolm

452

malva

Malighssander (jfr Maligxsanda 1363 o.
-sandr ovan), som innehåller genit. av
den starka adj.-formen *maligher.
Sockennamnet betyder alltså: sandstranden
vid sjön *Maligher, resp. *Malghe; med
avs. på betyd, ’sandstrand’ jfr sand.
Se förf. Sjön. 1: 390 f. - Annorlunda
men oriktigt, Norrby Ydre h. gårdn.
1: 55. - Besl. med den nord. stammen
mal-, grus o. d., är germ. *melha- (jfr
lapska lånordet mielle, brant sandstrand,
som hänvisar på ett *melh-, se K. B.
Wikluiid FUF 12: 33 o. under fjol) =
isl. melr, sandbank o. d., vartill no.
melrakke, fjällräv; med Vernersk
växling: *melga- i dalmål, mjåg, sandras
i en älvbacke; se f. ö. moln o. smal
(slutet). Möjligt är, att även de här
behandlade ortii. på Mal- utgå från en
stam malh-, varom H. Pipping SNF
XII. 1: 54. - I vissa no. ortnamn på
Mal- synes i stället (med M. Oisen) isl.
malr, säck, ingå; se Pipping SNF
XII-1: 53 med litteratur.

Malkolm, mansn., från skotskan.

mall (fartygs-, rit-), 1698 (om fartyg),
från höll. o. flaml. mal, moll, malde,
molde, jfr meng. molde (eng, moiild),
spän. molde, ffra. mole (fra. moule),
modell, av lat. modulus, o. sålunda
etymologiskt med modell (se f. ö. d. o.),

Malla, kvinnon., egentl, kortform,
vanl. till Amalia, men även till
Malvina.

m all e, det mjuka el. inkråmet (i bröd
o. d.), 1723 (om äpplen), i dial. med
biformen mal, även: märg = ä. da.
malle; möjl. avlägset’besl. med mild
(egentl.: mjuk) el. med mull; jfr (Palmer
o.) Wigforss S. Hall. folkm. s. 218 n. 4.

mallrika, se m ar l eka.

1. malm, förstad, fsv. malmber ss.
namn på förstad vid Stockholm, t. ex.
oppa norra malm, egentl.: sandfält,
även: malm, metall = isl. malmr, malm,
metall, no. malm, även: kärnved (ss.
också i sv. dial.), da. malm, malm, ägs.
mealm, kalkjord, sandsten, av germ.

malma-, jfr *malman- i got. malma,
sand. Avljudsformer: fsax., fhty., mhty.
melm, sand, damm ^ Ity., ty. dial. mulm,
damm m. m. Besl. med litau. melmå
m., njursten. Avledn. på -m till roten

mel, krossa, i mala osv. (såsom t. ex.
hjälm till germ. *helan, dölja, skydda),
alltså egentl.: ’det sönderkrossade’, varav
’sand’ (jfr grus, gryt till germ. gr(é)ul,
krossa); härav: ’sten som krossas för
metallens skull’, ’malm’. - I betyd,
’sand(mark)’ ingår ordet i många sv.
ortnamn, såsom Malma, Ma l m slät t,
sjön. M al m ingen o. Mal m ing en m. fl.;
se även Malmö.

2. malm? mineral = föreg.

Malmö, redan 1367, äldre: Malmöughe
m. m. = isl. Malmhaugar, av malm,
sand, o. plur. till hög, sbst.; alltså
egentl.: sandhögarna.

malplacerad, av fra. mal placé, illa
placerad, till lat. male, illa, o.
placera.

malströmmen = höll. maalstroom,
ty. mahlstrom osv.; sannol. ej till mala,
utan snarast till ofris, dwalen, virvla,
vartill höll. waal, virvel; jfr höll.
dwal-lerig = rnallerig, enfaldig. Schröder
Zum germ. ablaut s. 73.

malt = fsv., isl., mlty., eng. = ty.
malz; härav trå. mall; inlånat i fin.
(mallas, av germ. *maldas, alltså lånat
före Ijudskridningen), magyar. samt en
del slavo-balt. spr., tydande i fråga om
bekantskapen med maltet på en
kultur-strömning från väster till öster; till isl.
mallr, rutten m. m., fhty. malz,
smältande, mjuk, besl. med multna o. smälta;
alltså: uppmjukad massa (j fr under mild).
- Härtill: mälta - fsv. = isl. mella, got.
gamaltjan, upplösa, osv., kausativum
till isl. st. vb. mella (malt) osv. - En
annan vida spridd, egentl, keltisk,
ut-omgermansk beteckning för ’malt’ o. d.
är ir. mraich, braich osv., vartill ytterst
fra. brasser, brygga, o. från rom. spr.
väl också i ry. brdga, öl, mäsk; urbesl.
med lat. marc&re, vara slapp el. vissen,
fraces, jäst (av *mrak-)9 se f. ö. under
murken.

Malte, mansn., från danskan; egentl,
kortnamn.

Malung, socken i Dalarna, se Maljen.

malva, växtn., som svenskt knappast
tidigare än 1850-t. = ty. malve (ungt
lån) = ägs. mealwe (ägs. mallow), från
lat. malva (fra. mauve), på ett el.
annat sätt sammanhängande med grek.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Thu Sep 27 17:23:48 2007 (www-data) (diff) (history) (download) << Previous Next >> http://runeberg.org/svetym/0540.html

		Svensk etymologisk ordbok / 452 (1922) Author: Elof Hellquist Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Comments? \|