- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
481

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - moatjé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ivrig, vara stolt) = no. möda, mlty.
moden ds., avledn. av mod 1.

modell, förr neutr., t. ex. S. E.
Bren-ner, Lind, Sahlstedt, Stjernstolpe; Weste
1807: m. o. n., Dalin 1850 blott m. -
ty. modell n., från ital. modello ds.,
avledn. av lat. modulus, medel, mått
(varav ty. model), dimin. till modus (se
mod 2). Jfr mall. - Till lat. modulus
hör modulärt, avmäta, varav sv.
modulera.

moder, fsv. möpir = isl. möÖir, da.
moder, fsax. mödar, fhty. muotar (ty.
mutter-, se mutter), ägs. mödor (eng.
mother), motsv. lat. mäter (jfr
matrikel, matrona), grek. meter (jfr
metropol), sanskr, matar-, tokar, mäcar,
armen, mair, fslav. mati (genit. matere)
ds.; litau. möte, hustru (för ’moder’
användes i stället avledn. mötyna); alban.
motre betyder ’syster’; en urgammal
indoeuropeisk bildning av barnspråkets
ma (jfr mamma); om avledn. se fader.
- Mor har uppkommit i obetonad
ställning. - Gotiskan har i stället aipei
= fhty. eidi, jfr runsv. -aipu Kärnbo
o. finska lånordet åiti (om vilket senast
Ojansuu Neuphil. Mitteil. 19: 58). - Jfr
modersjuka, mol-, möderne,
pärlemor, skruvmutter. - Modersmål,
O. Petri, Bureus m. fl.: modher-, Hels.
1587: modhers-, förr även: mors = da.
modersmaal, efter ty. muttersprache,
varav mera direkt moder språk, språk
som härstammar från ett annat. -
Mormor, fsv. möpurmöpir - isl.
mö-öurmodir. I da. i stället beslemor, i ty.
grossmutter; got. har awö (jfr under
farfar). - Morsgris, redan t. ex.
Messenius. - En smekform till mo(de)r
är sv. dial. moja, hustru, gumma; jfr
med avs. på j under Kajsa.

moderat, av lat. moderätus, till
mode-rare, reglera, moderera, till samma
s-stam modes-, vartill modes-lus måttfull
(varav fra. modeste, sv. modest), till
modus, mått (se mod 2). - Som mera
officiell beteckning för ’högern’ väl först
från valstriden 1911.

modern, 1749, 1758, Kellgren (i alla
tre fallen om de moderna språken), f. ö.
vanligt väl först på 1780-90-t. = ty.,
från fra. möderne, av senlat, modernus,
nuvarande, för dagen, till lat. adv. modo,
just, nu, egentl.: måttligt avlägset, till
modus, mått (se mod 2). - På 1600-t.
i stället alamodisk, vanligt också på
1700-t. o. under 1800-t:s förra hälft; till
fra. å la mode, på modet.

modersjuka, i ä. sv. vanl. (liksom i
dial.) moder, modren, modra, B. Olai
1578 osv., fsv. modher = da. modersyge
osv.; se under livmoder.

modest, se moderat.

modifiera, från fra. modifier, av lat.
modificäre, till modificus, avmätt, av
modus (se mod 2) o. en bildning till
facere, göra (se facit).

modig, formellt motsv. fsv.
mödh-ogher, stolt, högmodig (jfr även nedan)
= isl. mödugr, häftigt upprörd, da.
modig, modig, got. mödags, vred, fsax.
mödag, vred, upprörd (om havet), fhty.
*muotig i muoligi, sinnesrörelse (ty.
mulig, modig), ägs. modig, upprörd,
modig m. m. (eng. moody, nyckfull,
förtretad, svårmodig). - Om den
nuvarande betyd, ’modig’jfr under mod 1.
Den fsv. betyd, ’stolt, högmodig’ lever
väl kvar i uttr. såsom ’du skall inte
vara så modig’. - lä. sv. har ordet
ofta en betyd., som närmar sig ’ansenlig,
stor, mycken’ t. ex. medh modigh svett
1645, min modiga pipa tobak 1740;
kvar i kosta sina modiga styvrar,
1739, fälla sina modiga tårar, jfr
fsv. failde han swa modhogha taar o.
da. fällde sine modige taarer. Om denna
anv., såsom sannolikt är, utgår från det
senare uttrycket, har grundbetydelsen
varit en helt annan, kanske ’sorgsen,
bedrövad’ (jfr ä. da. modig o. eng. moody)
o. denna sedermera förbleknat samt
ordet kommit att begagnas i
förstärkande bemärkelse.

modulera, se under modell.

mogen, fsv. möghin, av ä. möin
(liksom redobogeii till bo i n o. trogen
av tröin) = no. mogen, mogen (av mogen,
kanske genom anslutning till mogna,
som förkortats av mogna, Torp Etym.
ordb. s. 431), moen, ä. da. moen, motsv.
ett isl. *moinn, till sv. dial. mö sig,
mogna, isl. möask, smälta (inträns.), no.
moa, göra mor, vartill även no. kornmoe,
kornmognad,kornblixt, jfr osv. dial. kor n-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free