- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
481

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - moatjé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ivrig, vara stolt) = no. moda, mlty.
môden ds., avledn. av mod 1.

modell, förr neutr., t. ex. S. E. Brenner,
Lind, Sahlstedt, Stjernstolpe; Weste
1807: m. o. n., Dalin 1850 blott m. =
ty. modell n., från ital. modello ds.,
avledn. av lat. modulus, medel, mått
(varav ty. módel), dimin. till modus (se
mod 2). Jfr mall. – Till lat. modulus
hör modulāri, avmäta, varav sv. modulera.

moder, fsv. mōþir = isl. móðir, da.
moder, fsax. môdar, fhty. muotar (ty.
mutter; se mutter), ags. módor (eng.
mother), motsv. lat. māter (jfr matrikel,
matrona), grek. mḗter (jfr metropol),
sanskr. mātár-, tokar, mācar,
armen. mair, fslav. mati (genit. matere)
ds.; litau. motė, hustru (för ’moder’
användes i stället avledn. mótyna); alban.
motrɛ betyder ’syster’; en urgammal
indoeuropeisk bildning av barnspråkets
(jfr mamma); om avledn. se fader.
– Mor har uppkommit i obetonad
ställning. – Gotiskan har i stället aiþei
= fhty. eidî, jfr runsv. -aiþu Kärnbo
o. finska lånordet äiti (om vilket senast
Ojansuu Neuphil. Mitteil. 19: 58). – Jfr
modersjuka, mol-, möderne, pärlemor,
skruvmutter. – Modersmål,
O. Petri, Bureus m. fl.: modher-, Hels.
1587: modhers-, förr även: mors = da.
modersmaal, efter ty. muttersprache,
varav mera direkt moderspråk, språk
som härstammar från ett annat. –
Mormor, fsv. mōþurmōþir = isl.
móðurmoðir. I da. i stället bestemor, i ty.
grossmutter; got. har awô (jfr under
farfar). – Morsgris, redan t. ex.
Messenius. – En smekform till mo(de)r
är sv. dial. moja, hustru, gumma; jfr
med avs. på j under Kajsa.

moderat, av lat. moderātus, till
moderāre, reglera, moderera, till samma
s-stam modes-, vartill modes-tus måttfull
(varav fra. modeste, sv. modest), till
modus, mått (se mod 2). – Som mera
officiell beteckning för ’högern’ väl först
från valstriden 1911.

modern, 1749, 1758, Kellgren (i alla
tre fallen om de moderna språken), f. ö.
vanligt väl först på 1780–90-t. = ty.,
från fra. moderne, av senlat. modernus,
nuvarande, för dagen, till lat. adv. modo,
just, nu, egentl.: måttligt avlägset, till
modus, mått (se mod 2). – På 1600-t.
i stället alamodisk, vanligt också på
1700-t. o. under 1800-t:s förra hälft; till
fra. à la mode, på modet.

modersjuka, i ä. sv. vanl. (liksom i
dial.) moder, modren, modra, B. Olai
1578 osv., fsv. mōdher = da. modersyge
osv.; se under livmoder.

modest, se moderat.

modifiera, från fra. modifier, av lat.
modificāre, till modificus, avmätt, av
modus (se mod 2) o. en bildning till
facere, göra (se facit).

modig, formellt motsv. fsv.
mōdh-ogher, stolt, högmodig (jfr även nedan)
= isl. móðugr, häftigt upprörd, da.
modig, modig, got. môdags, vred, fsax.
môdag, vred, upprörd (om havet), fhty.
*muotig i muotigi, sinnesrörelse (ty.
mulig, modig), ags. módig, upprörd,
modig m. m. (eng. moody, nyckfull,
förtretad, svårmodig). - Om den
nuvarande betyd, ’modig’ jfr under mod 1.
Den fsv. betyd, ’stolt, högmodig’ lever
väl kvar i uttr. såsom ’du skall inte
vara så modig’. - I ä. sv. har ordet
ofta en betyd., som närmar sig ’ansenlig,
stor, mycken’ t. ex. medh modigh svett
1645, min modiga pipa tobak 1740;
kvar i kosta sina modiga styvrar,
1739, fälla sina modiga tårar, jfr
fsv. fælde han swa modhogha taar o.
da. fælde sine modige taarer. Om denna
anv., såsom sannolikt är, utgår från det
senare uttrycket, har grundbetydelsen
varit en helt annan, kanske ’sorgsen,
bedrövad’ (jfr ä. da. modig o. eng. moody)
o. denna sedermera förbleknat samt
ordet kommit att begagnas i
förstärkande bemärkelse.

modulera, se under modell.

mogen, fsv. mōghin, av ä. mōin
(liksom redobogen till bōin o. trogen
av trōin) = no. mōgen, mŏgen (av mōgen,
kanske genom anslutning till mogna,
som förkortats av mōgna, Torp Etym.
ordb. s. 431), moen, ä. da. moen, motsv.
ett isl. *móinn, till sv. dial. mo sig,
mogna, isl. móask, smälta (intrans.), no.
moa, göra mor, vartill även no. kornmoe,
kornmognad, kornblixt, jfr ösv. dial. korn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:08:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free