- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
480

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - moatjé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fra. mohär ds), folketymologisk
ombildning av äldre meckaire, av arab.
muk-hajjar, ett slags kamlottyg.

moatjé, av fra. moitié, hälft, halvpart,
av lat. medielas, hälft, medelväg, mitt,
till medias, i mitten befintlig (se
medium; urbesl. med m i d-).

mobb, 1768: mobber (om eng. förh.),
G. A. Silfverstolpe 1797: den skri f v an de
mobben; från eng. mo&, i talspr.
uppkommen förkortning av det likbetyd.
mobile, av lat. möbile (vulgus\ den
föränderliga, opålitliga (hopen), till möbilis,
rörlig o. d. (se mobilier).

mobilier, 1650-t. = ty. mobilien, av
lat. möbilia n. plur. till möbilis, rörlig
(jfr möbel), till movere. röra. Jfrmobb
o. lok o mobil, ävensom motiv o.
motion o. myteri.

1. mocka (kaffe), 1830- o. 40-t. (som
neutr.), sammans, med -kaffe Sthlms
Posten 1792 m. fl.; efter den arabiska
staden Mokka med särsk. under 16- o.
1700-t. livlig kaffehandel.

2. mocka el. måka, vb. (örn gödsel
o. d.), Hels. 1587 m. fl.: mocka,
Verelius, 1681, Broocman 1736, O. v. Dalin
m. fl.: maka, Sahlstedt 1773 båda
formerna, dial. även muka = isl. moka,
da. mnge; till fsv. (nöta)myk n.,
gödsel, isl. mykr f. o. myki (genit. mykjar),
da. m0g (eng. muck från nord.), no.
mokdunge, gödselhög, ä. da. mogdynge
(da. m0dding\ se dy n ga), av germ.
starn muk-, avljudsform till mauk- i sv.
dial. mök, välling, röra., nisl. mauk ds.;
med ett tredje avljudsstadium i mjuk
(se d. o.). - Hit hör också sv. dial.
komocka, liten hög av kogödsel.

1. mod, i sv. dial. (mö) även: vrede,
fsv. möp n., sinne, upprört sinne, vrede,
mod, stolthet, motsv. isl. mödr m.,
sinnesrörelse, vrede, no. mod n., sinne,
lust, mod, da. mod, mod, got. mops m.,
vrede, fsax. mod, sinne, mod, fhty., mhty.
muot, sinne, sinnelag, åstundan m. m.,
1200-t. även : beslutsamhet, mod (ty. mut
f., med den äldre betyd, ’sinne, sinnelag’
kvar i sammans, o. i uttr. zu mule),
ägs. mod n., sinne, sinnelag, dådkraft,
iver (eng. mood, nyck, sinnesstämning),
av germ. *möÖa-; väl av samma starn
som möda l o. 2; se närmare d. o.;
f. ö. möjl. besl. med grek. menis, vrede;
sammanställningen med fslav. su-méjq,
vågar, är osäker. - Betyd, ’mod’
kommer väl från mlty. - Betyd, ’sinne’,
’sinnesstämning’ har undanträngts av
denna yngre o. sannol. lånade betyd,
’mod’, men kvarlever i uttr. i hastigt
mod (jfr fsv. i thino hastogha modhe),
med berått mod (se berådd), vara
vid gott mod (jfr fsv. warer widh eth
friist moth o. sv. friskt mod, I gossar
blå) samt i till mods, motsv. fsv. til
mödha, jfr mlty. tö mode; jfr även sv.
hög- o. övermodig samt under
modig. - Med avs. på betyd, ’vrede’ jfr
under sinne. - Hit hör även förmoda,
fsv. förmod ha (ipf. -modde, såsom också
i Bib. 1541) = da. formode, från mlty.
v ormoden - ty. vermuten. - Jfr f. ö.
anmoda, inmuta, modd 2.

2. mod, gängse bruk o. d., Lucidor
(: ett mode, rim: flod), förr stundom
fem., t. ex. Dalins Årg., av fra. mode
f., från lat. modus, mått, sätt (i mlat.:
sed, bruk o. d.), vartill även modell
modifiera; jfr moderat, modern,
modest.

1. modd, Weste 1807 (jfr nedan);
troligen lån från Ity. modde - mlty. meng.
mudde (eng. mud); jfr ofris, mudden,
smutsa, mlty. muddich, gyttgig, varifrån
sannol. ä. nsv. muddig, t. ex. Stiernhielm
= sv. dial.; nära besl. med m u d d e r; till
en ie. rot mu, vartill med annan
rotutvidgning bl. a. grek. mydos, mögel m. m.
(jfr must). - Ett inhemskt, men [-besläktat-] {+be-
släktat+} ord föreligger sannol. i ä. nsv.
modh, damm, Schroderus o. 1638 =
måd Lind 1749, av germ. *mufia- el.
*muda-. Konsonantgeminationen i Ity.
modde osv. har samma pejorativa
karaktär som i t. ex. sv. dial. mugg,
fuktighet, mögel (se mögel), ffris. dr abbé,
tjock, smutsig vätska, osv.; se förf. Ark.
34: 188 o. jfr under smuts. - [-Likheten-] {+Lik-
heten+} med fin. muta, gen. mudan, slam,
gyttja, är sannol. tillfällig; jfr dock
Karsten Germ.-finn. Lehnw.-stud, s. 132.

2. modd, hågad, t. ex. 1731 (modder),
förr även: modig, t. ex. Dahlstierna, i
sv. dial. i båda betyd. o. dessutom
’hög-modig’, part. till ä. nsv. möda, ingiva
mod, uppmuntra (jfr fsv. mödhas, bliva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0568.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free