- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
484

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montelius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

montis, berg; se montera). Alltså
samma latinisering som i Holbergs
Eras-mus Montanus, av Rasmus Berg.

Montelius, familjen.
(Upplandssläkten), efter stamfadern Hans Månsson
Uppl. - Sedermera, av en annan
släktgren, förändrat till Monte 11 (jfr
Cavalli av Cavallius osv.).

montera = ty. montieren, av fra.
monter, iordningställa, förse (med), egentl.:
stiga, av mlat. montäre, stiga i höjden,
till lat. möns (genit. montis), berg (till
ie. roten meny höja sig upp, skjuta fram;
se mun, slutet). Etymologiskt samma
ord är ä. nsv. munter a, utrusta, t. ex.
Gustaf II Adolf (om skepp). Jfr
mundering.

monument, 1613 = ty., av lat.
mo-numentum, minnesmärke, till monere,
erinra, uppmana (se mana).

mops, Dalins Årg., Linné 1748 - da.,
från Hy. el. höll. mops = ty.; kanske
genom ellips för mopshund, jfr höll.
mopshond; till en germ. ordstam med
betyd, ’grimas, grimasera’: eng. mop,
mhty. mupf, grimas, Ity. mopeny grina,
gapa (varifrån da. maabe, gapa, förr:
grina illa o. d.), eng. mop ds.; alltså
med syftning på hundens ansiktsuttryck;
jfr följ. Härtill även Ity. dimin.
mop-pel. Jfr sv. hundnamnet M öp p e,
Lenngren: moppa.

mopsa sig, värd., A. Engström, motsv.
da. mopse, vara sur o. tvär, från Ity.
mupsen, s-avledn. av Ity. mopen osv.;
se föreg.

1. mor, se moder.

2. mor, folkn., I. Erici 1642 (i betyd,
’neger’) = da. mor, från ty. mohr, av
fhty. mor, av ital. moro, av lat. maurus
(svartbrun), invånare i Mauretania (det
nuv. Marokko), av grek. maurös, besl.
med amaurös, mörk. Jfr Maurits,
morell, morian.

[mor, sv. dial., söndersmulade ting
o. d., se murken.]

Mora, ortn., till sv. dial. mor,
skogbevuxet myrland = fhty. muor, moras
(ty. moor), ägs. mor; se f. ö. Hedemora,
moras, mor kullor, Mor e. - Hit hör
Morkarby, fsv. Mörkarlaby,i Mora sn
(se under Älvkarleby).

moral, Dalins Arg. (ännu ej hos Lind)
= ty., av fra. morale, av lat. moralis,
som rör sederna, till mös (genit. möris),
sed; jfr mores. - Härtill: mö ralisk,
efter ty. moralisch. Betyd.-utvecklingen
av denna ordgrupp i etisk riktning är
densamma som hos sedlig.

moras, t. ex. Petreius 1615: morass
= da. morads, från mlty. moras (ty.
morast) = höll. moeras (varav eng.
morass), mholl. marasch; från ffra.
ma-resc, mareis (fra. inarais), av mlat.
ma-riscum (se marskland), till germ.
*mari, hav (- lat. mare; se mar-),
men i germ. spr. ombildat efter det
därtill i avljudsförh. stående fhty. muor
(ty. moor), moras, ägs. mor, träskland
m. m., sv. dial. mor, skogbevuxet
myrland (se Mora, morkulla o. M or e).

moratorium = ty., egentl, neutr. till
lat. morätörius, dröjande, till mora,
dröjsmål (egentl.: eftertanke; besl. med
memor, ihagkommande; se memoarer).

mord, fsv. morp = isl. mord, da.
mord, f sax. morth, fhty., ty. mord, ägs.
mord, av germ. *murpa- n. = ie.
*mrto-i sanskr. mrtd-, död (subst. o. adj.),
formellt identiskt med grek. brötos,
dödlig (av *mrto-; se ambrosia), o. lat.
adj. mortuus, död (som väl erhållit sin
avledn. -uo- från vluus, levande); med
av-Ijudsformen sanskr. mårta-, dödlig; jfr
med ie. avledn. -tro- got. maurpr, ägs.
mordor (eng. murder), varav även det
från germ. spr. lånade fra. meurtre; med
avledn. -ti: lat. mors (genit. mortis; jfr
amortera), litau. mirtis, död; till den
vitt spridda roten i t. ex. lat. mori,
fslav. mreti, litau. mirti, dö, osv. -
Den allmänna germ. betyd, är
’hemligt dödande’, men den vidsträcktare
grundbetyd, framskymtar i got. maurpr,
bl. a. ’drap’: i äldsta tider skilde
språket icke mellan olika arter av
männi-skodödande. - Jfr mörda, morsk,
myling o. f. ö. bane, dråp, dö.

morell, Schroderus 1639 = da. morel,
ty. morelie, väl av ital. morello,
svartbrun (fra. moreau), dimin. av moro,
mor (se mor o. morian); enl.
somliga dock snarare en biform till ty.
körsbärsnamnet marelle, amarelle, som
utgår från en avledning till lat. amärus,
bitter, här: syrlig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 07:30:44 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free